Yrkesprofilering, kartläggning och validering för kompetensförsörjning

Yrkesprofiler är grunden för validering. Validering innebär en bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av en individs kompetenser.

Henrietta Finnborg Bengtson som är utvecklare på Nordiskt Valideringsforum menar att en attraktiv arbetsplats skapas genom en bra fungerande kompetensförsörjning som inbegriper:

Utbildning
Rekrytering
Kartläggning av kunskaper
Introduktion till ett yrke och en arbetsplats
Handledning
Stöd i språkutveckling
Behålla och utveckla befintliga medarbetare
Ställa om när det behövs.

– Fördelen med Sobonas branschvalideringsmodell är att den stöttar i samtliga delar av kompetensförsörjning, berättar Henrietta.

Fördelen med Sobonas branschvalideringsmodell är att den stöttar i samtliga delar av kompetensförsörjning.

Samhällsutvecklingen ställer krav på livslångt och livsvida lärande inom flera områden.

Sobonas branschvalideringsmodell hjälper till att skapa en struktur och får allt på plats. Utbildningsväsendet kan inte hantera all kompetensförsörjning.

– Arbetsgivarna måste ta ett större ansvar och förändra synen på kunskap, konstaterar Henrietta.

Mellan 75–95 procent av allt som individer lär sig är informell kunskap som de lärt sig någon annanstans än under en utbildning och detta måste synliggöras. Där passar branschvalidering bra in.

Yrkesprofiler kan användas till mycket

För att kunna validera behövs en yrkesprofil att validera mot. En yrkesprofil beskriver det som man behöver kunna för att utföra en yrkesroll. Den ger ett gemensamt språk för en yrkesroll.

– Yrkesprofilerna är navet bland alla verktyg för kompetensförsörjning, säger Henrietta.

Yrkesprofilerna är navet bland alla verktyg för kompetensförsörjning.

Yrkesprofiler skapar samsyn utifrån det som individer behöver kunna och de ger förutsättningar för både utbildning och validering.

En yrkesprofil kan användas för:

Kartläggning av individers kunskaper. Självskattning och fördjupad kartläggning.
Lärande - inom utbildning, på en arbetsplats eller i ett lokalt jobbspår.
Bedömning av kunskaper – vilket ofta sker parallellt med lärande. Det finns färdiga checklistor och underlag, individen svarar på frågor och visar, bedömaren granskar och godkänner och sedan sker en kvalitetssäkring intern och externt.
Erkännande av kunskaper - oavsett när, var och hur de har erhållits. Erkännandet kan vara ett kompetensbevis i form av mikromeriter eller en hel kvalifikation. Det är detaljerat, sakligt och nivåsatt utifrån SeQF.

– Handledare och bedömare är centrala roller inom validering, förklarar Henrietta.

Handledare och bedömare är centrala roller inom validering.

Målgrupperna för en yrkesprofil är:

Branschen
Arbetsgivare (HR och chefer)
Arbetstagare
Utbildningsanordnare
Arbetsmarknadsaktörer.

Yrkesprofilen kan också vara en kvalitetsstandard i upphandlingar.

– Det finns många fördelar med yrkesprofiler och de har många användningsområden, konstaterar Henrietta.

Två typer av validering

Genom validering synliggörs och erkänns individers kunskaper och färdigheter inom ett visst område. Det finns två typer av validering:

Summativ – sker vid ett tillfälle, som till exempel när man tar körkort.
Formativ – ofta individanpassad, sker över tid, parallellt med coaching och lärande.

– Nu har finns både praktiska verktyg och en infrastruktur för kompetens. Dessutom är allt startklart, berättar Henrietta.