Yrkesprofilering och validering inom besöksnäring och kulturarv

Museet HAMN och Stiftelsen Kulturmiljövård kvalitetssäkrar kompetensförsörjningen med nationella yrkesprofiler

Museet HAMN har varit med och tagit fram de nationella yrkesprofilerna värd och assistent i museiverksamhet. De menar att yrkesprofilerna är ett praktiskt och enkelt verktyg för branschen i stort, för att säkra den egna kompetensförsörjningen och för personer som står långt från arbetsmarknaden.

Museet HAMN i Saltsjöbaden är Sveriges första slagfältsmuseum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. HAMN är Nacka kommuns museum som drivs av Stiftelsen Kulturmiljövård. På HAMN möter besökare såväl platsens historia som det moderna samhället i form av interaktiva upplevelsebaserade utställningar. Verksamheten på Stiftelsen Kulturmiljövård Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är uppdelad på fyra ben:

Uppdragsarkeologisk verksamhet.
Byggnadsantikvarisk uppdragsverksamhet
Publik verksamhet där museet ingår.
Forskningsskolan GRASCA för svensk uppdragsarkeologi.

Intervju med Marie Svedin

Museichef på museet HAMN

Varför började ni samarbeta med Sobona?

– Vi var med i KFS innan de slogs ihop med Pacta och bildade Sobona. Det var naturligt att fortsätta samarbeta efter sammanslagningen. Stefan Elgh startade stiftelsen Kulturmiljövård som driver HAMN och han är branschrådsordförande för Sobonas branschråd Besöksnäring och kulturarv, så vi har ett nära samarbeta med Sobona, säger Marie.

I dag har museet HAMN inga stora utmaningar inom kompetensförsörjning. Marie upplever att de är en attraktiv arbetsgivare och en del i förklaringen kommer från GRASCA Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

I dag har museet HAMN inga stora utmaningar inom kompetensförsörjning. Marie upplever att de är en attraktiv arbetsgivare och en del i förklaringen kommer från GRASCA.

GRASCA är en företagsforskarskola för svensk uppdragsarkeologi. Mellan 2015–2023 forskar nio doktorander om hur svensk uppdragsarkeologi kan hitta nya marknader och utveckla sitt arbete med samhällsaktuella frågor.

– GRASCA är som ett framtidsarbete; vi är med i ledningsgruppen på Linnéuniversitet och diskuterar utbildningens innehåll, vilka föredragshållare som ska tas in med mera. Vi har också en mentor på HAMN som hjälper doktoranderna med att föra över resultatet från GRASCA-arbetet till museet, berättar Marie.

Marie har varit med och tagit fram de nationella yrkesprofilerna värd och assistent inom museiverksamhet. Marie berättar:

– Yrkesprofilerna passar perfekt till verksamheten på HAMN och även för branschen överlag. Jag ser fram emot att börja använda dem.

Yrkesprofilerna passar perfekt till verksamheten på HAMN och även för branschen överlag. Jag ser fram emot att börja använda dem.

Marie menar att yrkesprofilerna också passar för personer som står långt från arbetsmarknaden. För de är ett tydligt verktyg som är enkelt att använda.

– Dessutom var själva processen givande när vi tog fram yrkesprofilerna. För vi träffade människor från andra verksamheter och fick höra mer om deras utmaningar och tankar. Jag gillar att sammansättningen var så bred, menar Marie.

Yrkesprofilerna kan stötta vid utmaningar inom kompetensförsörjning, men Marie berättar att de inte har några stora utmaningar än:

– Än så länge har Stiftelsen Kulturmiljövård inte så stora utmaningar med kompetensförsörjningen och jämfört med resten av branschen har vi en yngre medelålder på våra medarbetare.

Stiftelsen Kulturmiljövård har både lyckats anställa bra arkeologer och erfarna byggnadsantikvarier. Även när det handlar om den publika verksamheten har de kompetenta medarbetare.

Har du något tips till andra som funderar på att göra ett liknande projekt?

– Jag tycker alla som har värdar eller assistenter i verksamheten ska använda yrkesprofilerna. För de är ett praktiskt verktyg och hjälper till att kvalitetssäkra kompetensförsörjningen, säger Marie.

Jag tycker att alla som har värdar eller assistenter i verksamheten ska använda yrkesprofilerna. För de är ett praktiskt verktyg och hjälper till att kvalitetssäkra kompetensförsörjningen.

Stiftelsen Kulturmiljövård har också använt Sobonas verktyg rådgivning vid anställning och har fått bra tips och råd. Nästan alla chefer inom Stiftelsen Kulturmiljövård har ringt och rådgivningen fungerar jättebra, menar Marie.

Dessutom har de testat att ta emot nyanlända praktikanter inom arkeologi och några medarbetare har gått Sobonas handledarutbildning.