Samarbete, validering och återbruk 2.0 i fokus på VafabMiljö

– Merparten av våra återbruk är byggda runt 1990-talet. Sen dess har mycket hänt och såväl koncept som placering och utseende av återbruken behöver ses över och uppdateras. säger Ludvig.

Samhällsbilden inom avfallshantering och återvinning har förändrats de senaste 30 åren. Allt fler blir bättre på att sortera avfall och alltmer i samhället blir digitaliserat. Dessutom kanske inte alla har bil och vill åka till en återvinningscentral.

– Numera beställer allt fler individer hem saker. En bra sak som covid-19 fört med sig, är att även vi tänker på att utveckla lösningar för att nå kunden i hemmet, berättar Ludvig.

Gunnar menar att VafabMiljö försöker lyfta blicken och tänka att det kanske inte är självklart för en kund att åka till ett återbruk.

Dessutom utvecklar VafabMiljö samtliga återbruk så kunderna ska känna igen sig, oavsett om de besöker en anläggning i Västerås eller Köping. Det handlar om likadana skyltar, ordning på containrar med mera.

Vidare jobbar VafabMiljö för att skapa attraktiva arbetsplatser och hålla en modern standard på arbetsmiljön för medarbetarna.

IKEA och VafabMiljö i samarbete på återbruket i Köping

Under en testperiod kommer IKEA i samarbete med VafabMiljö, samla in IKEA-möbler och heminredning för att reparera, renovera och göra produkterna redo för ett nytt liv i ett nytt hem.

Målet är att förlänga livet på möbler och produkter, vilket är en win-win-situation för både VafabMiljö och IKEA. Försäljningen av möblerna kommer ske via IKEA:s second hand-butik i ReTuna återbruksgalleri i Eskilstuna.

– Om vi ska ha ett cirkulärt samhälle måste vi kroka arm. IKEA:s hållbarhetschef har sagt att nycklarna för det är samarbete och vi håller med. Det känns fantastiskt kul att IKEA vill göra det här med oss, säger Gunnar.

Gunnar menar att VafabMiljö har mycket att lära av IKEA. Han konstaterar att samarbete och att göra saker tillsammans är nyckeln för att utveckla kompetensförsörjningen.

Hur arbetar ni med inkluderande kompetensförsörjning på VafabMiljö?

– Många medarbetare har tidigare rekryterats utifrån basala krav. Vi har fokuserat på god social förmåga och god kommunikationsförmåga. Fokus på bra kundbemötande till kunden och ett genuint miljöintresse har ansetts som meriterande, men det blir det ändring på nu, berättar Ludvig.

Här behöver VafabMiljö tänka om och utvecklas, både vad gäller befintliga medarbetare och vid rekryteringar.

– Vi kanske inte alltid ska rekrytera de som är jättekompetenta på att köra fordon, skruva, reparera och underhålla. En individ kan utvecklas mycket när hen väl är på plats och börjar jobba, menar Ludvig.

Gunnar är med i Avfall Sveriges arbetsgrupp för återvinningscentraler. Hur mycket pratar ni om inkluderande kompetensförsörjning där?

– Det är en återkommande punkt och vi diskuterar utbildningar inom Avfall Sveriges regi. Men de som vi når finns redan i branschen sen tidigare, förklarar Gunnar.

Gunnar menar att Sobona försöker få in nya individer till branschen genom sitt arbete, vilket han ser som mycket positivt.

– Vi har inom branschen jobbat i över 20 år på att öka jämställdheten. Det är ett arbete som kommit en bra bit på vägen. Det är bra, men nu måste vi locka nyanlända och de som är födda utomlands, menar Gunnar.

Vidare förklarar han att de ser stora utmaningar kring hur de ska locka de här individerna till branschen och yrkena. Men även där ser han stora vinster med Sobonas arbete.

Vad betyder inkludering och mångfald för VafabMiljö?

– Vi strävar efter det och jobbar för det. Vi har ett arbete kvar att göra för vi behöver spegla samhället för att göra ett bra jobb, säger Gunnar.

– Det betyder jättemycket. Det är givet att vi ska möta förväntningar och spegla de cirka 350 000 invånarna i våra tolv kommuner, menar Ludvig.

Kompletterande moduler/yrkesprofil för återbruk

2019 fick VafabMiljö nys om validering. Då åkte deras HR-avdelning till Stockholm för att träffa Sobona och andra företag inom branschen.

– Vi fick tidigt ta del av goda exempel och märkte att våra branschkollegor tagit stora kliv framåt och arbetat fram bra rutiner för kompetensförsörjning i sina organisationer, förklarar Ludvig.

VafabMiljö ville börja validera sina medarbetare. De började samarbeta med Sobona och andra medlemsföretag för att först komplettera modulerna i yrkesprofilen för återbruk, så de skulle ha något att validera mot.

Sobona fick kompletterande statsbidrag från Myndigheten för yrkeshögskolan för en yrkesprofilering kring återbruk för att komplettera de framtagna yrkesprofilerna.

– Vi konkretiserade innehållet i modulerna och satte ramar så de skulle vara långsiktiga. Arbetet gick jättebra och nu är allt klart. Det här är verkligen en framtidssäkring för branschen, berättar Ludvig.

Trygghet och stora möjligheter inom branschen

Gunnar förklarar att branschen måste bli proffsigare. I dag är miljö och återvinning ett hett ämne, men det är viktigt att få upp statusen för att jobba på återvinningscentral.

– Ja, vi är ingen soptipp, utan en återvinningscentral där vi jobbar med resurser, flikar Ludvig in.

Samtidigt är det tydligt att det finns både en stor trygghet och stora möjligheter inom branschen. Ett brett spektrum av kompetenser efterfrågas.

– Det finns stora möjligheter att kliva in, oavsett vilken utbildningsnivå som en individ har. Och det går definitivt att vidareutveckla sig inom branschen, säger Ludvig.

Insteg är viktigt men saknas

Både Gunnar och Ludvig menar att insteg är viktigt. Men i dagsläget saknas naturliga insteg till avfallshanterings- och återvinningsbranschen. Just nu utreder de möjligheten till insteg i utvecklingsprojektet återbruk 2.0.

– Vi vet att det är svårt för många att få sitt första jobb. Tack vare insteg har vi möjlighet att skapa sysselsättningar där vi kan forma rollerna. Det finns många arbetsuppgifter och moment som skulle passa vid insteg, förklarar Ludvig.

– Jag är övertygad om att vi kommer kunna skapa nya insteg i förlängningen, säger Gunnar.

Det är tydligt att insteg skapar stora möjligheter för individerna så de kan ta sig vidare, antingen inom företaget eller inom branschen. Och genom validering kan VafabMiljö säkerställa vilka kunskaper och kompetenser som individerna har.

Nyttor med validering efter bedömarutbildning

En stor vinst med validering är att det ger en karta över var VafabMiljö behöver sätta in utbildningsinsatser hos befintliga medarbetare.

Det är lätt att verksamheten rullar på år ut och år in och att företaget tappar blicken på var de behöver sätta in resurser. Det är arbetsgivarperspektivet på validering.

– Ur arbetstagarperspektivet ser vi stora vinster för individerna. För de får visa vad de går för och de kan få ett kompetensintyg som höjer både självkänslan och självförtroendet, säger Ludvig.

Validering kan utveckla kompetensförsörjningen. Det hänger även nära ihop med insteg, eftersom det ger en möjlighet att säkerställa kunskaper och kompetenser hos individerna.

Gunnar och Ludvig gick bedömarutbildningen tillsammans med deltagare från bland annat Vakin. Eftersom det inte finns någon konkurrens mellan organisationerna ser Gunnar stora vinster i att jobba tillsammans och hjälpa varandra.

– Det är viktigt att jobba med kompetensförsörjningen tillsammans och få ett erfarenhetsutbyte så vi alla kan förbättra oss, menar Gunnar.

Implementering av branschvalidering

Planen var att VafabMiljö skulle starta upp med en pilot för implementering av branschvalidering under 2020. De skulle börja validera fem medarbetare på ett återbruk för att sen skala upp och validera 57 medarbetare till.

Men på grund av covid-19 har de inte kunnat göra det, eftersom många medarbetare inte är på plats fysiskt.

– Vi planerar börja med fem medarbetare för att testa hur det fungerar i vår organisation. Vi vill veta vilka anpassningar och resurser som krävs samt kartlägga eventuella frågetecken, förklarar Ludvig.

– Och eftersom vi har en samhällsviktig funktion kan vi inte riskera att medarbetarna smittas av covid-19. Det är bättre att sitta ner i båten och vänta och hoppas att smittläget går ner. I bästa fall kan vi starta upp arbetet under sommaren 2021, säger Gunnar.

Det långsiktiga målet är att alla medarbetare ska ha ett yrkesbevis.

– Just nu är fokus på de stora yrkesgrupperna och det är många medarbetare som omfattas för yrkesbevis. Vi är inne i en provperiod för alla; det är fortfarande väldigt nytt. Vi lär oss mycket och Sobona kan samtidigt utveckla sina verktyg och sitt stöd tillsammans med oss, berättar Carina.

VafabMiljö har även en dialog med Kommunal i hur de kan sammankoppla valideringen i det årliga löneprocessarbetet, för att ge en extra morot.

– Om en individ har ett yrkesbevis bör hen få en extra peng i lönekuvertet, eftersom hen tagit sig genom en validering, säger Ludvig.

Vilka tips har du att ge till andra som funderar på att göra ett liknande arbete inom kompetensförsörjning?

– Jag hade en naiv inställning innan vi påbörjade arbetet och tänkte att vi skulle fixa det lätt. Men jag insåg snabbt att det krävdes både mer tid och engagemang än jag hade trott. Att gå en bedömarutbildning är en liten del, men för att validera är det jätteviktigt att frigöra tid och resurser samt att få med sig medarbetarna, säger Gunnar.

Hur ser du på Sobonas arbete, Carina?

– Sobona är vår arbetsgivarorganisation och det är naturligt att ha kontakt med dem i arbetsgivarfrågor. Jag ingår också i deras branschråd Vatten och Miljö och det nätverket är väldigt viktigt, säger Carina.