Ordlista om branschvalidering

Det finns många olika begrepp om branschvalidering och det är inte alltid lätt att veta vad de betyder. Den här ordlistan hjälper dig reda ut vad alla begrepp innebär.

Hitta snabbt inom A-Ö

A

Arbetskraft syftar antingen på alla arbetsföra inom en viss befolkning eller den tjänst som en anställd individ säljer till en arbetsgivare på en arbetsmarknad.

I dag räknas arbetskraften som det viktigaste av samhällets produktionsmedel.

B

En yrkesbedömare stöttar en individ under validering och samlar in bevis på lärande för att kunna göra en bedömning av individens kunskaper, färdigheter och kompetenser.

Yrkesbedömaren kan även vara ett stöd till andra medarbetare och handledare som inte är bedömare, men som introducerar nya medarbetare på arbetsplatsen.

En bedömning inom OCN-metoden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är när en handledare/bedömare tolkar de bevis som finns utifrån nyckelbegrepp för att avgöra om en individ nått upp till det lärande som avses.

Formativ bedömning är att föredra framför summativ bedömning, eftersom den bedömningsprocessen har en mer coachande karaktär och mindre av examinerande.

Det öppnar också upp för anpassning av lärsituation och bedömningsunderlag. Vidare underlättas reflektion och återkoppling. Dessutom blir individen mer medveten om sin lärandeprocess och utveckling.

Dessa nyckelbegrepp ligger till grund för kvalitetskraven gällande val av metod, övningar/aktiviteter, bevis och för själva bedömningen i själva valideringen:

  • Validitet
  • Tillförlitlighet (reliabilitet)
  • Tillräcklighet
  • Självständighet
  • Anpassning till syfte
  • Saklighet.

Beskriver vad en individ ska utföra för att uppfylla läranderesultatet och nå upp till rätt nivå. Till varje läranderesultat kan ett eller flera bedömningskriterier kopplas på.

Bedömningsplan är en beskrivning av kedjan från modul till underlag för bedömning.

Det handlar om hur kontexten ser ut, vilka uppgifter som valts för att skapa förutsättningar för individen att visa sina kunskaper, färdigheter och kompetenser samt på vilket sätt bevis produceras och dokumenteras.

Bevis, också kallat underlag för bedömning. Detta är någon form av dokumentation där lärandet visas och motsvarar bedömningskriterierna samt fyller kvalitetskraven.

Bevis kan ha många olika former men måste vara fysiskt påtagliga och kunna utgöra underlag för bedömning och efterkontroll. Bevis kan skapas samtidigt som lärsituationen men kan också vara skilda därifrån.

Ett bevis kan uppfylla flera bedömningskriterier, också från skilda läranderesultat.

En bedömare stöttar en individ under validering och samlar in bevis på lärande för att kunna göra en bedömning av individens kunskaper, färdigheter och kompetenser.

Bevisinsamlingen ska ske objektivt och sakligt.

Branschvalidering, Operativ och Strategisk Samverkan (BOSS) var ett projekt som finansierades av Europeiska Socialfonden. BOSS startade 1 januari 2018 och avslutades våren 2022.

Projektet vände sig till företrädare för centrala branscher som arbetar med att utveckla och kvalitetssäkra validering av yrkeskompetens.

Det finns olika skäl till att en bransch väljer att investera i en egen valideringsmodell. Det mest uppenbara skälet är för att kunna använda validering för rekryteringen av nya medarbetare till branschens företag och verksamheter.

Validering är också bra för att kvalitetssäkra den kompetens som är kritisk för verksamhetens effektivitet.

Läs gärna mer om Myndigheten för yrkeshögskolans (MYH) branschmodeller Länk till annan webbplats..

Branschvalidering är validering av individers kompetens som genomförs i branschers regi. Branschens verksamheter och företag står för legitimiteten och branschvalideringen har ett nationellt erkännande.

Branschvalideringen fokuserar på branschens krav på yrkeskompetens, alltså den kompetens som efterfrågas i arbetslivet och som gör individen anställningsbar inom ett kompetensområde eller i en yrkesroll.

Därför är ofta branschvalidering ett förstahandsval när syftet är att förbättra individens möjligheter på arbetsmarknaden och att få ett yrkesbevis.

Företag och verksamheter kan också använda branschvalidering internt för att effektivisera sin kompetensförsörjning.

Läs mer om branschvalidering hos Myndigheten för yrkeshögskolan. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

C

En handledare kan använda en checklista medan hen observerar en individ och fyller sen i checklistan utifrån vad individen kan.

En checklista kompletterar individens eget svar och det går att ladda upp filmer som komplement om det behövs.

D

Är icke-formell, anges med större detaljeringsgrad än en hel kvalifikation. Summan av delkvalifikationer utgör kvalifikationen.

E

EQF är kort för European Qualification Network Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och är ett översättningsverktyg som knyter samman olika länders kvalifikationssystem.

Syftet är att underlätta för arbetsgivare och individer så de förstår och kan jämföra nivåer på olika kvalifikationer, såväl nationellt som internationellt.

Det ger en bättre förståelse för kvalifikationer i olika länder, vilket bidrar till att underlätta anställningsbarhet, rörlighet och social integrering av arbetstagare och studerande.

Flertalet europeiska länder är anslutna till EQF.

Samverkar med intern kvalitetssäkrare för kvalitetsstandard inom OCN-metoden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., ser över arbetsmetoder och följer valideringsprocessen.

Funktionen innebär att säkerställa att verksamheten genomförs utifrån vad som anges i moduler och bedömningsplan samt att intern kvalitetssäkring fungerar bra och utifrån arbetsplan.

Vidare säkerställer funktionen konsekvens i bedömning mellan olika organisationer samt ger förslag på förbättringar baserat på intern kvalitetssäkring och den egna årliga utvärderingen.

Funktionen rapporterar till bransch och förvaltande organisation som del i kvalitetssäkring för förvaltning och drift.

F

Formativ bedömning innebär en löpande bedömning under hela lärandeprocessen, eftersom syftet är att bidra till lärande och inte att summera en individs kunskaper vid ett givet tillfälle.

För utbildaren innebär formativ bedömning en mer aktiv roll under utbildningens gång.

Genom att utbildaren följer deltagaren genom utbildningens olika steg, skapas en bättre bild av hur kunskap utvecklas hos de olika deltagarna.

På detta sätt kan utbildaren stödja deltagaren i deras lärande, utifrån individuella behov och förutsättningar. Genom formativ bedömning blir lärandeprocess tydlig för deltagaren och med rätt stöd kan hen ta ett stort ansvar för sitt eget lärande.

Kompetens som en etablerad organisation, som till exempel en utbildningsinstitution, en myndighet eller en branschorganisation, har bedömt och dokumenterat i formella termer genom betyg, intyg, certifikat eller legitimation.

Ett planerat och målinriktat lärande som sker inom ramen för särskilt avsedda institutioner (politiskt reglerade utbildningssystem). Resulterar i betyg/examina eller särskilda certifikat med formell status i samhället.

Förmåga att tillämpa kunskaper och erfarenheter för att utföra arbetsuppgifter eller lösa problem. Inom EQF beskrivs färdigheter som kognitiva eller praktiska.

Fördjupad kartläggning är det första steget i en validering.

Vidare är fördjupad kartläggning en utforskande process där individens tidigare förvärvade kunnande inom ett område identifieras och dokumenteras på ett sätt att kunnandet kan bedömas mot den kompetensstandard som valideringen avser.

G

Består till lika delar av principerna för läranderesultat (form) och en nationell kompetenstaxonomi (innehåll)

H

En handledares vägleder en annan individ som ska introduceras eller utvecklas på en arbetsplats.

En handledare gör bland annat detta:

  • Tar emot och introducerar nya medarbetare på arbetsplatsen
  • Beskriver arbetet, visar, instruerar och övar
  • Får den nya medarbetaren att bli en del i gemenskapen
  • Planerar och följer upp
  • Underlättar lärandet
  • Förmedlar vad en god arbetsmiljö innebär
  • Dokumenterar processen.

I

Liknar det formella lärandet men är organiserat vid sidan av det vanliga utbildningssystemet, bygger på "frivillighet" och genererar inte samma resultat i form av nationellt accepterande betyg.

Det kan handla om kompetensutveckling i arbetslivet eller folkbildning. Icke-formellt lärande leder inte nödvändigtvis till formella utbildningskompetenser eller diplom/certifikat.

Implementeringsmodellen förklarar hur branschvalidering kan implementeras i din verksamhet genom fyra faser och 15 steg.

Social kompetens, motivation och lärande är ofta viktigt för anställningsbarhet men det är svårt att bedöma och dokumentera på ett tillförlitligt och rättvist sätt.

Det kan också benämnas mjuka kompetenser eller ibland generella kompetenser.

Detta sker i vardagen, ofta utan planering eller individens egen medvetenhet. Det kan vara på till exempel arbetsplatser, i dialog med andra eller via observation.

Det sker utanför utbildningsinstitutionernas fastställda ramar i till exempel arbete, olika fritidssysselsättningar och olika former av projekt.

Säkerställer en konsekvent bedömning mellan olika handledare/bedömare över tid och är en del av OCN-metodens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kvalitetssäkringskedja.

Funktionen som säkerställer konsekvens i bedömning mellan olika bedömare och över tid samt att läranderesultat och nivå uppfylls i form av tillräcklighet i dokumentation.

Funktionen säkerställer även att bedömning möter kraven gällande nyckelbegrepp och kvalitetskrav.

I funktionen ingår även att utvärdera verksamheten årsvis genom att dokumentera arbetet enligt ovan samt utvärdera kompetensstandarderna och dess modulers relevans utifrån den verklighet man arbetar i.

Baserat på utvärderingen uppmärksamma extern kvalitetssäkrare om eventuella avvikelser.

Intyg utdelas inom områden som inte kan hänföras till det som gäller för yrkesbevis eller kompetensbevis.

Det kan bland annat handla om yrkesförberedande moduler eller särskilda lokala anpassningar. Intyg delas också ut när en individ saknar någon eller några moduler för att erhålla ett yrkesbevis eller kompetensbevis.

K

Klara, färdiga, gå är en steg-för-steg-guide för att starta upp och komma i gång med ett arbete med validering. Guiden underlättar införandet av validering och integreras smidigt med befintliga processer.

Klara, färdiga, gå består av tre faser. Den första fasen syftar till att skapa intern förankring och beslut på ledningsnivå. Den andra fasen förbereder medarbetare, chefer, handledare och leverantörer inför processen. I den tredje fasen genomförs valideringarna.

Mallar och praktiska verktyg finns framtagna till varje fas. Kompetenskansliet erbjuder rådgivning och valideringsstöd till respektive fas, utifrån era behov och önskemål.

Inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande.

Kompetens är förmågan att använda kunskaper och färdigheter för möta externa krav och lösa en uppgift i ett sammanhang.

Kompetens ska ses som ett övergripande begrepp som inbegriper kunskaper, färdigheter och ansvar och självständighet.

Kompetensbevis visar den kunskap, färdighet och kompetens som en individ har, inom ett specifikt område.

Kunskapen, färdigheten och kompetensen kommuniceras via resultat av lärande, det vill säga vad en individ vet, förstår och kan inom ett specifikt område.

Kompetensbeviset utdelas där det finns en regional eller nationell samsyn kring ett yrke, men där det saknas en nationellt samordnande branschorganisation.

Kompetensbeviset kan också ges gällande generella kompetenser som har nationell spridning och acceptans.

Ett kompetensbevis utdelas när samtliga moduler inom ett kompetensområde är genomförda och godkända. Om detta inte uppfylls, kan ett kompetensintyg i stället utfärdas

En kontrollerande process som innebär att en individs kunskaper och färdigheter bedöms i relation till etablerade och vedertagna kompetensstandarder, vilket syftar till ett dokumenterat erkännande i form av yrkesbevis, certifiering, betyg eller dylikt.

Lärande som inte kan relateras till en etablerad kompetensstandard kan värderas och dokumenteras i ett kartläggningsutlåtande, men detta lärande får inte samma
erkännande och legitimitet.

Ett kompetensintyg utdelas inom områden som inte kan hänföras till det som gäller för yrkesbevis och kompetensbevis.

Det kan bland annat handla om yrkesförberedande moduler eller särskilda lokala anpassningar.

Ett kompetensintyg kan också delas ut när en individ saknar någon eller några moduler av det som krävs för att få ett yrkesbevis eller kompetensbevis. Det finns inget motsvarande i det formella systemet.

Detta är en utforskande process som innebär att en individs tidigare lärande och kunskaper identifieras och värderas i förhållande till vad som ska bedömas och dokumenteras.

Individens tidigare lärande kan vara icke-formellt lärande, formellt lärande i form av meriter och betyg samt referenser och arbetsbetyg.

En valideringsmodell utgår ifrån tydliga kompetenskrav, som individens kompetens kartläggs och bedöms emot. Kraven är överenskomna inom branschen.

Kraven bör utformas som en kvalifikation i enlighet med den svenska referensramen för kvalifikationer (SeQF).

Kompetensstandard är en specifik samling - i förväg - fastställda krav på kunskaper, färdigheter och ansvarig och självständighet.

En kompetensstandard kallas ibland för yrkesprofil eller jobbprofil. När en sådan standard är nivåplacerad i SeQF kallas den för en kvalifikation.

Ett system för att klassificera, namnge och ange inbördes relationer mellan olika kompetenser.

Andra begrepp som används är ”begreppsapparat” och ”begreppsstruktur” för kompetenser.

Exempel på kompetensklassificering är generella kompetenser (soft skills), allmänna yrkeskompetenser (generic hard skills) och specifika yrkeskompetenser (specifik hard skills).

Individens resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter, ansvarig och självständighet. Kunnande är individens uppnådda läranderesultat. På engelska heter det achieved learning outcomes.


En individs kunnande är ett resultat av ett tidigare lärande, oavsett var lärandet har ägt rum och oavsett om individen har formella bevis eller inte.

Kunskap utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett särskilt ämne eller område. Inom EQF beskrivs kunskaper som teoretiska eller faktabaserade.

Kan sägas vara en formaliserad delkvalifikation inom utbildningssektorn. Det kan vara en hel utbildning eller en helt fristående kurs.

En kvalifikation är i förväg fastställda och beskrivna krav på kunnande inom ett visst yrkes- eller utbildningsområde. En individ måste ha uppnått kraven för att erhålla ett kvalifikationsbevis.

I SeQF:s förordning definieras en kvalifikation som ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och ansvarig och självständighet.

I både EQF och validerings-rekommendationen använder EU följande definitioner:

“En kvalifikation är ett formellt resultat av en bedömnings- och bekräftelseprocess varigenom ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått läranderesultatet enligt en viss standard.”

Ett kvalifikationsbevis är det bevis som en individ får som en bekräftelse på att hen har bedömts uppnå kvalifikationen i förväg fastställda krav (kvalifikationens resultat av lärande) av den som ansvarar för kvalifikationen.

Ett kvalifikationsbevis är med andra ord ett kvitto på att innehavaren har ett specifikt kunnande och kompetens.

Exempel på kvalifikationsbevis kan vara certifikat, yrkesbevis, examens- och utbildningsbevis, diplom med mera.

Kvalifikationsbevis kan utfärdas både analogt på papper eller digitalt (jämför med engelskans digital creditentials).

Kvalitetssäkring innebär att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs som säkrar kvaliteten på de delar som kvalitetssäkras. Den styrs på systemnivå genom ett kvalitetsledningssystem eller i utbildning av ett systematiskt kvalitetsarbete.

På operativ nivå finns kvalitetskriterier som ska följas upp, rutiner och riktlinjer som ska följas samt nyckeltal som ska redovisas.

För högsta legitimitet är sannolikt extern oberoende granskning av kvalitetsarbetet ett krav.

L

All meningsfull inlärningsverksamhet som bedrivs fortgående i syfte att förbättra kvalifikationer och kunskaper. Lärandet stannar inte bara för att vi lämnat skolan utan fortgår genom livet.

Ett meningsfullt livslångt lärande utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv, måste bli synligt och tolkningsbart.

Ska ses som en ytterligare dimension av det livslånga lärandet. Det livsvida lärandet handlar om att lärandet kan ske i olika miljöer. Inte enbart inom det formella systemet, utan på arbetsplatser, i föreningslivet med mera.

En individs lärande är hens anskaffande av kunskap, färdighet och kompetens. Det kan vara formellt styrt via regleringar, icke-formellt (avsiktligt, planerat och strukturerat) och informellt (ej strukturerat och ibland oavsiktligt).

Andra begrepp som används är kompetens, reell kompetens och kunnande.

Vad en individ förväntas veta, förstå och kunna. Modultexter på kompetensintyg baseras på läranderesultaten för respektive modul.

M

En merit är ett värdebevis inom utbildning och arbetsliv. Det kan vara i form av betyg, utbildningsbevis, anställningsintyg eller kursdiplom.

Andra begrepp som används är kvalifikationer och dessa har ofta en mer formell karaktär i form av examina, certifieringar med mera.

Inom formell utbildning anges meritvärden inom olika poängsystem. De kan också anges i nominella timmar, det vill säga hur längde det i normalfallet skulle ta att tillägna sig det beskrivna lärandet.

Andra begrepp som används är gymnasiepoäng, YH-poäng, högskolepoäng, nominella timmar och meritsystem.

En mikromerit är ett bevis på de läranderesultat som en individ har uppnått efter en kort utbildning eller motsvarande som har utvärderats på ett transparent sätt.

Mikromeriten är definierbar och avgränsningsbar som en minsta ”kompetens-pusselbit” som har ett värde i sig.

Den kan innebära en förmåga att till fullo utföra en specifik arbetsuppgift som har relevans i ett större sammanhang där den aktuella mikromeriten utgör och skapar en plattform för vidare påbyggnad och är överföringsbar även till andra yrkesområden.​

Mikromeriten kan tillägnas genom en kortare utbildnings- och/eller praktikinsats, utifrån en given kunskapsbas.

Mikromeriten ska kunna valideras på ett kvalitetssäkrat sätt och ska även uppfylla krav på eventuell nivårelatering.

Läs gärna mer hos EU-kommissionen Länk till annan webbplats..

En modul är en avgränsad enhet som omfattar ett eller flera läranderesultat samt bedömningskriterier.

Läranderesultaten beskriver vad en individ förväntas kunna, veta och utföra inom ett begränsat område och till viss nivå samt på vilket sätt individen förväntas visa detta.

N

Nivåer är grad av avancemang. Det finns åtta SeQF-nivåer som du kan läsa mer om under ”SeQF-nivåer”.

Andra begrepp som används är utbildningsnivåer, cyklar inom högre utbildning och inom arbetsliv även befattningar och titlar.

O

Open College Network (OCN) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en metod/modell för validering och kvalitetssäkring av lärande och kompetenser. Även lärande som sker utanför den formella skolan ska erkännas enligt metoden.

OCN-metoden togs fram i början på 1980-talet i England som ett svar på de stora gruvnedläggningarna. Samtidigt som arbetslösheten sköt i höjden fanns kompetensbehov inom andra industrier.

Härvid uppstod ett problem, det fanns tillgänglig arbetskraft med erfarenhet från arbetslivet, men det var svårt att veta vad en individ egentligen kunde och/eller hade lärt sig under arbetslivssåren.

Metoden är också ett instrument för att tillgodose branschernas och arbetsmarknadens behov av inflytande över praktik, kurser och utbildningar.

OCN-metoden med sin kvalitetssäkringskedja fungerar lika väl oavsett om det handlar om erkännande av tidigare lärande, eller erkännande av lärande som sker här och nu.

Lärandet kan erkännas på flera nivåer och nivåerna är anpassade och möjliga att jämföra med nivåerna inom European Qualification Network (EQF) och den svenska motsvarigheten SeQF. Läs mer på Nordiskt Valideringsforum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

P

En ej standardiserad delmängd av en kvalifikation men som kan generera ett intyg eller liknande.

Forskning visar att arbetsprov såsom praktikplatser är en träffsäker rekryteringsväg. För många företag gör bra rekryteringar efter praktikperioder, vilket innebär att de ger ett direkt värde.

Dessutom stärks arbetsgivarvarumärket för både målgruppen för praktikplatsen och för andra yrkeskategorier. Därför är varje praktikplats en strategisk del i den långsiktiga kompetensförsörjningen.

Praktik är med andra ord både en verksamhetsfråga och en HR-fråga.

Handlar om manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap.

R

Detta innebär att metoden som används för bedömning tillförlitlig samt att metoden ger samma resultat vid en senare bedömning.

Den samlade, faktiska kompetens som en individ har oberoende av hur, när och var den har utvecklats.

Reell kompetens utgör en egen behörighetsgrund till utbildning inom högskolan och yrkeshögskolan vid sidan av formell behörighet genom betyg.

Bedömning av reell kompetens avser i dessa sammanhang bedömning av den sökandes förutsättning.

Även begreppet tidigare lärande används och innefattar både formellt, icke-formellt och informellt lärande.

Kunskaper, färdigheter och kompetenser som en individ har uppnått inom ett visst område. De ska vara observerbara och mätbara, satta i sitt sammanhang, relevanta för sitt syfte och vara lätta att tolka.

Resultat av lärande är det som en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess, som en utbildning eller validering, är avslutad. Det kan också benämnas som en persons kunnande.

S

Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. bygger på en gemensam europeisk referensram för kvalifikationer EQF – European Qualifications Framework Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Flertalet europeiska länder är anslutna till EQF.

SeQF är ett system för att klassificera och utforma kvalifikationer för olika yrken för att säkerställa deras tydlighet, överförbarhet och kvalitet. Det är ett översättningsverktyg som beskriver olika kvalifikationer i form av läranderesultat.

Därigenom blir det lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv både nationellt och internationellt.

SeQF-nivå indikerar kunskapskrav, komplexitet och djup samt måttet av självständighet. Det läses enklast i bedömningskriterierna.

Nivån sätts utifrån "summan" av alla bedömningskriterier och "best fit" gäller.

Det finns åtta SeQF-nivåer.

På SeQF-nivå 1 kan individen visa grundläggande allmänna kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, förståelse för det väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde.

Hen kan utföra rutinmässiga uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, följa enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. Hen kan, under ledning, utföra enkla uppgifter och samarbeta med andra.

På SeQF-nivå 2 har individen tillräckliga kunskaper inom ett specifikt område för att kunna följa givna instruktioner och utföra givna arbetsuppgifter.

Individen kan söka och bearbeta fakta, utföra uppgifter med viss självständighet och ansvar samt samarbeta under ledning och medverka till gemensamma resultat. Individen kan också värdera den egna insatsen.

På SeQF-nivå 3 har individen de kunskaper som krävs för att kunna utföra uppgifter inom ett specifikt område. Individen kan på egen hand välja, värdera och använda information för att kunna utföra uppgifter, såväl på egen hand som i grupp, inom givna tidsramar.

Individen kan också ta ansvar för sitt eget lärande, att uppgifter slutförs samt att värdera egna och gemensamma resultat.

På SeQF-nivå 4 har individen fördjupande kunskaper inom ett specifikt område, vilket innefattar att välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder för att utföra definierade uppgifter inom givna tidsramar.

Individen kan ta initiativ, reflektera, organisera och utföra uppgifter självständigt.

Vidare kan hen kritiskt värdera, förhålla sig till och dra slutsatser kring valet av källor och gemensamma resultat. Individen kan också ta ansvar i samarbete med andra och i viss utsträckning leda och utvärdera andras arbete.

På SeQF-nivå 5 har individen specialiserade kunskaper inom ett specifikt område och kunskap och överblick över gränsande områden.

Individen kan planera, identifiera resurser samt utföra specialiserade uppgifter, vilket innefattar att lösa sammansatta problem inom området.

Vidare kan individen självständigt behandla innehåll inom ett specifikt område som leder till vidare lärande och professionell utveckling. Individen kan också övervaka och leda andras arbete.

På SeQF-nivå 6 har individen avancerade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling, djup kunskap inom någon del av området samt orientering i områdets aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor.

Individen kan identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter, kommunicera åtaganden och lösningar inom arbets- eller studieområdet i såväl nationella som internationella sammanhang.

Vidare kan individen värdera information och metoder inom arbets- eller studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och vetenskapliga aspekter, tillämpa specialiserad kunskap för utveckling inom arbets- eller studieområdet samt ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet.

På SeQF-nivå 7 har individen mycket avancerad kunskap inom ett arbets- eller studieområde, djup kunskap inom områdets forsknings- och utvecklingsmetoder, fördjupad insikt i områdets aktuella forsknings- eller utvecklingsfrågor.

Individen kan delta i forsknings- eller utvecklingsarbete, identifiera och formulera frågeställningar, analysera, värdera och lösa avancerade och komplexa uppgifter, kommunicera forskningens eller områdets kunskapsbas och slutsatser i såväl nationella som internationella sammanhang.

Vidare kan individen värdera ett arbets- eller studieområdes information, fakta och metoder med hänsyn till relevanta aspekter, identifiera behov av ytterligare kunskap, värdera ett områdes möjligheter och begränsningar, ta ansvar för och leda ett eget arbets- eller studieområde samt ta ansvar för resultatet av eget forsknings- eller utvecklingsarbete.

På SeQF-nivå 8 har individen den mest avancerade och systematiska kunskapen inom ett arbets-, studie- och forskningsområde, aktuell specialistkunskap inom ett väl avgränsat delområde och överblick över angränsande områden, behärskande av metoder för kunskapsutveckling i allmänhet och det specifika arbets-, studie- eller forskningsområdets metoder i synnerhet.

Individen kan analysera, syntetisera och kritiskt granska och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, planera och genomföra utvecklings- eller forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter samt kommunicera resultat av utveckling och forskning i såväl nationella som internationella sammanhang.

Vidare kan individen utvärdera arbets- eller studieområdets forsknings eller utvecklingsarbete, skapa och välja egna forsknings-, innovations- eller utvecklingsuppgifter, värdera det kvalificerade utvecklingsarbetets eller vetenskapens möjligheter och begränsningar, ta ansvar för hur resultat av utveckling eller forskning används samt ta ansvar för eller leda professions- och verksamhetsutveckling.

Självskattning skapar en bild av vad en individ anser om sin kompetens inom ett specifikt område.

Det gör individen medveten om vad som krävs inom ett yrke, innan hen går vidare mot bedömning av sina yrkeskunskaper.

Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en individs samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle.

Individen som bedöms får inte eller sällan någon återkoppling som förklarar varför denne har gjort fel eller vad denne kunde ha gjort annorlunda. Teoriprov för körkort är ett exempel på summativ bedömning.

Systematiskt kvalitetsarbete innebär att ett arbete bedrivs som säkrar kvaliteten på det som ska kvalitetssäkras. Ett systematiskt kvalitetsarbete synliggör kvalitet och likvärdighet.

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att en organisation har tagit fram, dokumenterat och sedan följer processer för arbetet samt att olika verktyg används som stöd i arbetet.

V

Validand är individen som genomgår en validering av sina yrkeskunskaper.

Validitet, innebär att mätningen och bedömningen verkligen mäter det som avses. Det vill säga att resultatet av en bedömning är relevant i förhållande till syftet.

Validering är en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande oberoende av hur det förvärvats.

Validering tillför värde och nytta för såväl individer, arbetsgivare, utbildningsanordnare som samhället i stort.

Syftet med validering är att:

  • Möjliggöra strukturerade introduktionsprogram
  • Kvalitetssäkra lärandet på arbetsplatsen
  • Stödja upphandling
  • Ge underlag för omställningsinsatser
  • Ge underlag till utbildningar och utveckla befintliga medarbetare.

Juridisk person som utför validering och ansvarar för verksamheten.

Exempel på valideringsleverantör kan vara en kommuns vuxenutbildningsenhet eller en privat valideringsutförare utsedd av en bransch.

Det finns olika metoder för att validera en individs kompetenser, färdigheter och kunskaper. OCN-metoden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en valideringsmetod.

En organisation som stödjer och deltar i branschens valideringsarbete kallas för valideringsleverantör. Organisationen har verksamhet inom de aktuella yrkesområdena.

Det kan vara som utförare, beställare, entreprenör, konsult, utbildningsanordnare och arbetsmarknads- eller omställningsaktör.

I avtalet definieras och tydliggörs valideringsleverantörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter utifrån en definierad branschmodell.

En valideringsmodell är en modell att använda för validering. När en valideringsmodell är framtagen för en specifik bransch kallas den för branschmodell.

Rollen som valideringsstödjare syftar till att ge stöd till och skapa förutsättningar för bedömare i planering, upplägg och genomförande av valideringsprocesser.

Valideringsstödjare ska verka som intern kvalitetssäkrares (IK) förlängda arm när intern kvalitetssäkrare ansvarar för ett flertal bedömare, och där direkt stöd kan vara svårt att genomföra på grund av exempelvis fysiska avstånd.

Det kräver fördjupade och specialiserade kunskaper och färdigheter inom alla de delar som ingår i valideringsprocessen.

I samband med implementering, uppstart och planering av arbetet med branschvalidering bör en intern projektledare utses. Den rollen kallas även för valideringslots.

Projektledaren planerar och leder arbetet med införandet och uppstarten i organisationen.

Projektledaren kan sedan stödja det löpande arbetet med tillämpning av branschvalideringsmodellen.

Y

En yrkesbedömare stöttar en individ under validering och samlar in bevis på lärande för att kunna göra en bedömning av individens kunskaper, färdigheter och kompetenser.

Yrkesbedömaren kan även vara ett stöd till andra medarbetare och handledare som inte är bedömare, men som introducerar nya medarbetare på arbetsplatsen.

Ett yrkesbevis utdelas så samtliga moduler inom ett yrkesområde i en yrkesprofil är genomförda och godkända. Om detta inte uppfylls kan ett kompetensintyg utfärdas.

För att yrkesbevis ska utdelas krävs ett nationellt erkännande via en branschorganisation eller liknande.

Ett yrkesbevis kan bli inplacerad som en kvalifikation i SeQF.

Kunnande beskrivet i kunskaper och färdigheter, fördelade i moduler och som tydliggör vad som behövs och krävs inom ett yrke eller yrkesområde. Läs mer om Sobonas nationella yrkesprofiler.

Yrkesprofilering är en kvalitetssäkrad process för att ta fram underlag till yrkesprofiler, som kan ligga till grund till validering.

Yrkesprofileringen sker tillsammans med referensföretag, organisation, utbildningsanordnare och nationella parter.

Sobona utgår ifrån OCN-metoden vid yrkesprofileringar.