Valideringsmodell för vatten och avlopp

Nationellt förankrad i branschen och hos arbetsmarknadens parter.
Utgår ifrån yrkesprofiler för respektive yrkesroll eller yrkesområde.
Innehåller kvalitetssäkrade praktiska verktyg som möjliggör systematisk validering.

5 Yrkesprofiler

+15 Valideringleverantörer

+20 Yrkesbedömare

I fokus just nu

Tjänster inom branschvalidering

Konferens 21 augusti 2024 - ta del av material

Sobona beviljas statsbidrag 2024–2026

Sobonapodden avsnitt 32: Därför behöver yrkeskunskaper valideras

Valideringskonferensen 6 november 2024

Nu anordnar vi Valideringskonferensen  för sjätte året i rad. Den vänder sig till alla som är intresserade av validering. Välkommen!

Läs mer och anmäl dig

Nyhet! Ordlista med yrkesspecifika ord och meningar

I vår nya ordlista för vatten och avlopp hittar du såväl yrkesspecifika ord och meningar som vanliga ord och meningar på en arbetsplats.

Till ordlistan

Nationella yrkesprofiler

Drifttekniker reningsverk VA

Drifttekniker vattenverk VA

Mätartekniker

Drifttekniker Ledningsnät

Underhållstekniker VA

Många letar efter

Hur vill du använda branschvalidering?

Insteg och praktik

Introduktion

Kompetenskartläggning

Valideringsmodell för vatten och avlopp

Valideringsmodellen är nationellt förankrad av branschen och hos arbetsmarknadens parter. Den utgår från kompetensstandarder utifrån yrkesprofiler för respektive yrkesroll eller yrkesområde. Valideringsmodellen innehåller kvalitetssäkrade praktiska verktyg som möjliggör systematisk validering.

Så här fungerar valideringsprocessen.

Våra tjänsteområden och tjänster

Vi erbjuder många tjänster inom tjänsteområdena: utbildning, rådgivning och valideringsstöd.

Du kan även anmäla dig till någon av våra kommande konferenser.

Upptäck alla tjänster!

Inför validering i verksamheten

Klara, färdiga, gå är en praktisk steg-för-steg-guide som hjälper er att införa validering i verksamheten.

Upptäck klara, färdiga gå!

Mer om valideringsmodellen

Bakgrund till validering

Arbetet är sprunget ur Vattenuppropet och lyfter vikten av att tänka annorlunda och bredare vid kompetensförsörjning.

Detta linjerar med de behov som lyfts i arbetet kring att ta fram yrkesintroduktions-anställningsavtal och de långsiktiga kompetensförsörjningsbehov som branschen under en längre tid förmedlat.

Svenskt Vatten medverkar i drift och förvaltning av den gemensamma branschvalideringsmodellen genom medverkan i styrgrupp, nationellt råd och utvecklingsråd.

Från och med 2023 drivs branschvalideringsmodellen genom Kompetenskansliet. Vatten och avlopp har en egen valideringsmodell.

Under hösten 2019 utvecklades fyra yrkesprofiler och med i processen var representanter från:

Gästrike Vatten
Göteborg stad - kretslopp och vatten
Härnösand Energi och Miljö
Miva (Miljö och Vätten i Örnsköldsvik)
Nacka vatten och avfall
NSVA
Roslagsvatten
Skåne Blekinge Vattentjänst
Stockholm Vatten och Avfall
Svenskt Vatten
Söderhamn Nära
Trollhättan Energi
Uppsala Vatten och Avfall
Vakin

Under våren 2020 har yrkesprofilerna kompletterats med bedömningsplaner, checklistor och underlag på företagsnivå för att kunna erbjuda validering på arbetsplatsen.

De första bedömarna har utbildats inom ramen för OCN-metoden för att kunna starta upp validering på sina företag.

Med delfinansiering av Myndigheten för yrkeshögskolan sker fortsatt kvalitetssäkring och utveckling under 2021–2022 parallellt med främjandemedel från Arbetsförmedlingen i projektet Yrkesprofilering och validering inom vatten och avlopp för att stödja insteg, handledarskap och språkutvecklande insatser.

Under 2023 genomfördes en ny relevanssäkringsprocess som avslutades med ett samsynsmöte 2023-09-20. I processen har följande organisationer deltagit med representanter:

Vem är det för?

Arbetsgivarorganisationer
Arbetsmarknadsaktörer
Arbetstagarorganisationer
Branschkonsulter
Branschorganisationer
Företag
Individ
Myndigheter
Omställningsaktörer
Utbildningsanordnare.

Kvalitetsarbete

Branschvalideringsmodellens kvalitetssäkringskedja säkerställer modellens drift och förvaltning med stöd av OCN-metoden. Här ingår kontinuerlig kvalitetssäkring, uppföljning och revidering av branschmodellens innehåll samt väl definierade roller, ansvarsområden och behörigheter.

För att stärka individens rättssäkerhet finns dessutom policys och riktlinjer för bland annat jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet.

Deltagaren och yrkesbedömaren samlar underlag för bedömning i ett IT-stöd som bland annat säkerställer versionshantering och spårbarhet av material.

Rättssäkerheten för individen i lär- och bedömningssituationer utgår från principerna för ”the learner centered approach”, bedömningens nyckelbegrepp och kvalitetskrav, samt intern och extern kvalitetssäkring. Principerna ska säkerställa att varje individ fått förutsättningar att tillgodogöra sig lärande samt visa uppnått kunnande.

Via standardiserings- och samsynsprocesser säkerställer de att enskilda bedömningar är likvärdiga och sker enligt kraven på nivå och dokumentation. Om en individ känner sig orättvist behandlad kan det bemötas genom den kvalitetssäkrande OCN-metoden.

Genom hela kvalitetssäkringskedjan, dess transparens samt stöd- och kontrollfunktioner minimeras riskerna för jäv och osaklighet i bedömningar. Det skapar trygghet för individen, bedömare samt interna och externa kvalitetssäkrare.

Kvalitetssäkringskedjans lagarbete minimerar risker för eventuella påtryckningar mot bedömningsprocessen och inblandade individer.

Yrkesprofiler utifrån strukturen i OCN-metoden

Valideringsmodellen utgår från de nationella yrkesprofilerna som är framtagna med stöd av OCN-metoden. Arbetet har skett med hjälp av yrkeskunniga från såväl små som stora referensföretag runtom i landet.

Den är regionalt och nationellt relevanssäkrad och förankrad hos arbetsmarknadens parter via en branschpanel, i syfte att säkerställa innehåll och struktur utifrån olika parters perspektiv, intressen och geografiska skillnader. OCN-metoden stöder denna relevans- och kvalitetssäkring.

Det löpande arbetet kring administration, utbildning och kvalitetssäkring sker med stöd av Sobonas Kompetenskansli.

Startklart för validering

Upplägget för valideringsprocessen utgår från kartläggningen av individens förutsättningar och förkunskaper. Bedömaren utgår från kompetenskartläggningen och gör en plan för validering.

Det ska finnas en tydlig bedömningsplan, oavsett om det är en summativ eller formativ process.

Alla anpassningar dokumenteras och prövas genom en intern kvalitetssäkring så kvalitetskrav och likvärdighet efterlevs och uppnås.

Bedömningskriterier
Bedömningsplaner
Digitalt verktyg som underlättar processen
Kvalitetssäkringskedja genom OCN-metoden
Kompetensintyg som är tydligt specificerade
Läranderesultat i valbara moduler
Relevanssäkrat innehåll
Validering sker på arbetsplatsen.

Vilka roller finns inom validering?

Yrkesbedömare

Yrkesbedömare ansvarar för total kartläggning samt lärande- och valideringsprocessen.

Branschen skriver ett avtal med en yrkesbedömare, där krav, roller, uppgifter, ansvar och samarbete förtydligas.

Bedömare ska fortbildas minst vart tredje år. Intern och extern kvalitetssäkrare genomgår motsvarande utbildning.

Handledare

Vid sidan om bedömaren finns en handledare som hjälper till i bedömning och dokumentation av resultat. Vi erbjuder en grundläggande handledarutbildning.

Intern kvalitetssäkrare (IK)

Intern kvalitetssäkrare (IK) finns hos medlemsföretagen. Hen har oftast en arbetsledande och samordnande funktion. IK kan också ha en hr-funktion. Utbildning för rollen krävs.

IK stöttar bedömare i processen, säkerställer konsekvens mellan olika bedömare och ser om systematiska utmaningar finns kopplade mot innehåll och nivå.

IK ska genomgå fortbildning minst vart tredje år. Funktionen för IK är definierad i OCN-metoden.

Extern kvalitetssäkrare (EK)

Extern kvalitetssäkrare (EK) utses av en styrgrupp som är knuten till kompetenskansliet. EK utses på meriter i branschen och kan finnas hos samtliga intressenter och aktörer.

EK stöttar IK och övervakar kvalifikationens funktion mellan olika organisationer som arbetar med samma sak.

EK rapporterar till utfärdare och kansli. Vidare ska hen genomgå fortbildning minst vart tredje år. Funktionen för EK är definierad i OCN-metoden.

Validand

Individen som ska genomgå en valideringsprocess kan kallas för validand.

Valideringsleverantör

Företaget eller organisationen som bestämt sig för att stödja och delta i branschens arbete med validering kallas för valideringsleverantör.

Som valideringsleverantör blir ni del av ett system som arbetar med validering. Avtalet innebär att ni följer en policy om jämställdhet och likabehandling.

Valideringsstödjare

En valideringsstödjare stöttar en yrkesbedömare i det löpande arbetet med validering. Vidare deltar hen i nätverkets erfarenhetsutbyte.

Valideringsstödjaren kräver en hög grad av ansvarstagande, ledarskap, planering och förmåga att analysera muntlig, skriftlig och visuell information. Vidare krävs en kommunikativ och pedagogisk förmåga samt vana att dokumentera på ett tydligt och korrekt sätt.

Läs gärna mer om utbildningen till valideringsstödjare.

Kompetenskansliet är en central funktion

Kansliet leder och koordinerar löpande drift och förvaltning av branschvalideringsmodellen. Kompetenskansliet är avropsfunktionen för alla tjänster inom branschvalidering.