Vad är SeQF och varför är det värdefullt?

SeQF är Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramen är ett verktyg för att organisera och klassificera olika krav på kompetens.

SeQF ska bidra till att öka transparens och jämförbarhet mellan olika kvalifikationer samt öka rörligheten på arbetsmarknaden, både nationellt och inom EU.

Referensramen bygger på och är kopplad till den europeiska referensramen, EQF.

– SeQF skapar en gemensam struktur för att ta fram och formulera kompetenskrav för yrkesroller och arbetsuppgifter, säger Anna.

När började SeQF användas i Sverige?

Länder som Frankrike, Storbritannien, Irland, Australien och Nya Zealand har arbetat länge med sina referensramar. Deras arbete var grunden och inspirationen till EQF och SeQF.

2008 kom den första EQF-rekommendationen. Året efter bildades Myndigheten för yrkeshögskolan.

Regeringen gav då MYH uppdraget att vara nationell samordningspunkt för EQF; de skulle arbeta med att ta fram förslag på hur en svensk referensram som kunde kopplas till EQF skulle kunna utformas.

– 2015 beslutade regeringen att en nationell referensram, alltså SeQF, skulle implementeras. Från 2016 var det möjligt att ansöka om nivåplacering i SeQF för alla kvalifikationer som inte ingår i det formella utbildningssystemet, berättar Anna.

Vad är syftet med SeQF?

Syftet med såväl SeQF som EQF är att göra det lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv både nationellt och internationellt.

Detta främjar och förbättrar livslångt lärande och anställningsbarhet, rörlighet och social integration för arbetstagare och studerande i Sverige och inom EU.

SeQF bidrar också till effektivare validering, matchning och vägledning för stärkt arbetsliv, konkurrenskraft och stärkta individer.

Många europeiska länder medverkar i samarbetet kring EQF och har kopplat sina nationella referensramar (motsvarande SeQF) till den europeiska referensramen.

Sobonas arbete med kvalifikationer

Anna lovordar Sobonas arbete med att nivåplacera kvalifikationerna för medåkare renhållsningsbil, chaufför renhållningsbil och transportledare inom avfallshantering och återvinning.

De tre yrkesprofilerna hör till samma yrkesområde, men de är olika profiler. Dessutom går det att se en progression mellan dem.

– Detta är ett bra exempel på hur SeQF bidrar till jämförbarhet mellan olika kvalifikationer, säger Anna.

Anna berättar att intresset för SeQF börjar växa. Fler och fler branscher ansöker om att nivåplacera sina kvalifikationer.

Men myndigheten behöver samtidigt arbeta medvetet för att öka kännedomen om SeQF.

– Många branschorganisationer har hög kännedom om SeQF, men kännedomen behöver öka inom utbildningssfären, på lärosäten samt hos lärare och studievägledare, förklarar Anna.

MYH vill att fler aktörer ska nivåplacera sina kvalifikationer.

Försvarsmakten har börjat och kommit en bit på vägen. Svenska Bergteknikföreningen har nivåplacerat kvalifikationen sprängarbas – sprängkort klass A.

I arbetet med att utforma kvalifikationen har föreningen samverkat med sina medlemmar, bland annat Trafikverket.

Gemensam datainfrastruktur

MYH och andra myndigheter har fått ett uppdrag från regeringen som handlar om att ta fram en gemensam datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Fokus är på hur olika myndigheter delar data mellan varandra. I uppdraget ingår att utveckla en databas där alla kvalifikationer med nivå enligt SeQF ska synliggöras. Nu finns version 1 klar av kvalifikationsdatabasen Länk till annan webbplats..

Men vad är en kvalifikation?

Anna liknar en kvalifikation vid en innehållsförteckning och ett kvitto. Samtidigt. Innehållsförteckningen är kraven på kompetens och dessa använder myndigheten när de beslutar om nivåplacering.

Kvalifikationen är också ett kvitto på att en individ har uppnått någonting.

– Det är viktigt att lyfta fram att kvalifikationer har nivåer, men individer har inga nivåer, säger Anna.

Kompetenspasset och mikromeriter

Anna menar också att det finns ett värde i Sobonas arbete i projektet Kompetenspasset, som Myndigheten för yrkeshögskolan driver tillsammans med RISE Länk till annan webbplats. och Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats..

Syftet med projektet är att utforska möjliga modeller för en svensk implementation av mikromeriter i enlighet med Europeiska unionens modell för dessa (engelska micro-credentials).

– Ibland kanske en modul i en yrkesprofil kan vara en mikromerit, menar Anna.

Anna förklarar att SeQF inte har något krav på att en kvalifikation ska vara stor. Därför borde mikromeriter kunna ha en SeQF-nivå.

Samtidigt frågar sig Anna om mikromeriter är det nya svarta? Eller är det kejsarens nya kläder?

– I Sverige har vi delvis arbetat med mikromeriter länge. Till exempel är svenska högskoleutbildningar uppbyggda så individen kan läsa enstaka kurser och sedan bygga en examen med dessa, förklarar Anna.

Detta är exakt det som mikromeriter handlar om – mindre delar som kan läggas ihop till något större.

– Men det nya är mikromeriter kopplade till branscher och arbetsliv. Det kan vara ett bra komplement till sådant som redan finns i utbildningssystemet, menar Anna.

Anna frågar sig hur liten en kvalifikation kan vara och samtidigt ha ett värde. Och hur ska kvalifikationer kunna jämföras när de saknar poäng? Det är en viktig utvecklingsfråga framåt.

Kompetensförsörjning och livslångt lärande hänger ihop

Anna menar att kompetensförsörjning och livslångt lärande är två sidor av samma mynt; de går hand i hand. Både SeQF och validering är viktiga verktyg för att synliggöra lärandet.

Omkring 85 procent av allt som vi lär oss sker utanför det formella utbildningssystemet och det måste synliggöras och erkännas.

– Satsningar på kompetensförsörjning där kompetens som utvecklas utanför det formella utbildningsystemet har ett stort värde, som exempelvis arbetet som görs med mikromeriter och validering, säger Anna.

YH-flex är snabbspår till examen

Anna avslutar med att berätta om YH-flex Länk till annan webbplats. som är snabbspår till en examen för individer som redan har yrkeskunskaper som motsvarar en betydande del av en YH-utbildning.

YH-flex börjar med en valideringsprocess för att göra ett tillgodoräknande och sedan skapas en individuell studieplan. Anna berättar att 40–45 procent av pengarna sparas vid YH-flex, jämfört med om individen hade utbildats på vanligt vis.

– YH-flex är otroligt värdefull för samhället, eftersom pengarna används mer effektivt. Dessutom får individerna en ökad flexibilitet och förkortar utbildningstiden, avslutar Anna.