Främjandearbete för nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Det finns en matchningsproblematik, utmaningar inom kompetensförsörjning och en rustningsproblematik som handlar om att ”klä på” en individ så hen blir anställningsbar. Därför behöver vi tänka och arbeta annorlunda för att synliggöra kunskap och kompetens.

Som en gemensam utgångspunkt i samverkan används den nationella yrkesprofilen, som underlag för att genomföra insatsen.

Medlemsföretaget och dess handledare som tar emot nyanlända och utrikesfödda kan arbeta formativt med deltagaren. Lärande och synliggörande av kunskaper och kompetens sker över tid, både på arbetsplatsen och/eller parallellt med andra utbildningsinsatser.

Det är viktigt att det här sker på ett sätt som också tillgodoser branschens eget rekryteringsbehov inom områden där det råder brist på medarbetare i dag.

Här spelar även synen på det arbetsplatsförlagda lärandet och att stödja arbetsgivarna i att rekrytera icke-diskriminerande och inkluderande roll. I förlängningen ger det effekter på vilka kompetens- och utbildningskrav som ställs.

Genom att identifiera och synliggöra reella kompetensbehov och faktiska krav kan man bredda synsättet kring vem det är man söker. Här spelar kartläggning och formativ validering utifrån de nationella yrkesprofilerna en viktig roll.

Det vi ser som långsiktigt avgörande för att arbeta med inkluderande kompetensförsörjning är att påverka den långsiktiga strategiska kompetensförsörjningen samt hur medlemsföretagen ser på kompetens och de kompetensbehov som finns.

Här spelar även synen på det arbetsplatsförlagda lärandet och stödet till arbetsgivarna i att rekrytera icke-diskriminerade och inkluderande en viktig roll. I förlängningen ger det effekter på vilka kompetens- och utbildningskrav man ställer.

Genom projektet och konkreta verktyg rustas arbetsgivare som sen matchas med deltagare utifrån definierade behov. Utvalda insatser läggs till, som till exempel språkutveckling.

Det är tydligt att man lär sig språket bäst i kombination med ett arbete. Därför är språkutveckling på arbetsplatsen grundläggande.

En betydelsefull del som ligger inom ramen för projektet är att synliggöra och sätta formellt värde på det arbetsplatsplatsförlagda lärandet.

Samtidigt är det tydligt att en stor vinst med validering är att starta processer kring lärande på arbetsplatsen.

1. Startar processer och ger stöd vid utvecklingen av den strategiska kompetensförsörjningen via medlemsbesök av Sobona.
2. Utbildar bedömare och stöttar genomförande av validering med stöd av Nordiskt Valideringsforum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
3. Initierar och medverkar på regionala och lokala möten med Arbetsförmedlingen.
4. Handledarutbildning och utbildning i språkutveckling på arbetsplatsen.
5. Skapar förutsättningar för praktikplatser med fokus på språkutveckling och synliggörande av yrkeskompetens för nyanlända och utrikesfödda hos medlemsföretagen, till exempel i lokala jobbspår.
6. Medverkar på konferenser och mötesplatser för att sprida kunskap kring hur man kan arbeta med inkluderande kompetensförsörjning.
7. Fångar upp och visar framgångsexempel som till exempel Renova som använder de flesta av Sobonas verktyg för att skapa en mer inkluderande kompetensförsörjning.
8. Erbjuder Sobonas verktygslåda för inkluderande kompetensförsörjning.
9. Skapar möjligheter till erfarenhetsutbyte och nätverk mellan medlemsföretag.
10. Utveckling av Sobonas språkparlör som underlättar för språkutveckling och kommunikation på arbetsplatsen. Parlören är ett verktyg med ord och meningar samt utbildningar för arbetsgivare, individer och handledare.

Genom att skala upp kunskap från främjandeprojektet och vidareutveckla framtagna yrkesprofiler inom sex av Sobonas branscher möjliggör vi systematisk inslussning i arbetslivet via introduktion och handledning hos de kommunala företagen.

Detta på ett sätt som tillgodoser både branschernas egna rekryteringsbehov och samtidigt skapar förutsättningar för inträde på arbetsmarknaden för nyanlända, utrikesfödda, ungdomar och andra individer som står utanför arbetsmarknaden i dag.

Medel från Arbetsförmedlingen

Sobonas arbete kring inkluderande kompetensförsörjning sker med delfinansiering av myndigheter för att kunna hänga med i utvecklingen av behov som finns i samhället.

Arbetsförmedlingen menar att Sobonas insatser bland annat i form av yrkesprofilering och validering inom i företag skyndar på nyanländas och utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden.

Därför har Sobona i flera år fått främjandemedel från Arbetsförmedlingen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Detta är ett statsbidrag till verksamheter som hjälper till att skapa snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända och utrikesfödda genom att:

1. Synliggöra kompetenser
2. Stärka kunskaper i svenska/lära sig svenska
3. Gynna användningen av arbetsmarknadspolitiska kedjor som leder till arbete

Ett exempel på arbetsmarknadspolitiska kedjor är att kombinera insatser som leder till arbete som:

1. Praktik
2. Arbetsträning
3. Yrkesspråk
4. Arbetsmarknadsutbildningar
5. Vissa anställningsstöd

Intensivåret

Den 15 april 2021 startades den nya reformen Intensivåret Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. upp. Reformen riktar sig till nyanlända och utrikesfödda som deltar i etableringsprogrammet. Genom att erbjuda en kedja av språkintensiva och arbetsplatsnära insatser är målet att deltagarna ska få ett arbete inom ett år efter ett påbörjat intensivår.

Genom att skala upp kunskap från tidigare främjandeprojekt och fortsätta vidareutveckla och sprida nationella yrkesprofiler inom sex branscher möjliggör vi inom projektet systematisk inslussning i yrkesarbetslivet via introduktion och handledning hos de kommunala företagen.

Den partgemensamma branschvalideringsmodellen ger ett bra stöd för att kunna utforma och erbjuda bra insteg till arbetsmarknaden och praktikplatser i sex branscher.

Det handlar om att kunna definiera och beskriva vad praktiken innebär och om att kunna lägga upp ett instegs- respektive praktikprogram där individen får lära sig rätt saker på rätt sätt och dessutom ska kunna få ett formellt bevis på det.

Vid planering och uppstart av ett insteg eller en praktik bidrar branschvalideringsmodellen till en tydlig struktur och till att man inte behöver uppfinna hjulet på nytt varje gång vid utformningen av upplägget och lärmiljön. Modellen bidrar också till att kunna ge en tydligare bild av yrket och dess innehåll.

Urval av deltagare och avstämning av förväntningar underlättas. De kunskaper och färdigheter som deltagarna successivt tillägnar sig kan dokumenteras och valideras. Den som handleder och bedömer har tillgång till checklistor och hjälpmedel som underlättar och kvalitetssäkrar tillvägagångssättet och resultatet.