Ledare som inte leder - vår tids största hållbarhetsutmaning?

Att åstadkomma en hållbar utveckling är inte längre en fråga på agendan, det är agendan. Vi har nog alla förstått att vi kraftfullt måste agera, innovera och transformera oss själva och våra företag och organisationer. Vi befinner oss i en nödvändig omställning. Kanske handlar utmaningen mindre om vad och varför och mer om hur. Det vill säga, hur gör vi utvecklingen hållbar? Vilka principer, definitioner, verktyg och metoder bör vi använda för att uppnå bäst resultat?

Min bild är att det råder förvirring i många av våra verksamheter. Allt fler pratar om hållbarhet, men hur kan vi bättre förstå vad det innebär och hur vi tar oss an denna tämligen komplexa uppgift?

Världsledande forskare inom strategisk hållbar utveckling menar att vår största hållbarhetsutmaning i dag är just ledare som inte leder. Vi behöver därför höja ledningskompetensen och förstå helheten bättre.

Tittar vi till exempel på FN:s hållbarhetsmål och Agenda 2030 så finns där ingen definition av hållbarhet. Det finns heller inget stöd för hur man kan omsätta målen i praktiken. Målen är snarare berättelser om olika aspekter av ett hållbart samhälle, men de handlar de facto inte tillräckligt mycket om vår verksamhet.

Det finns mängder av exempel på företag och organisationer som valt ut några av de målområden som finns beskrivna i Agendan. Detta trots att de 17 målen i Agenda 2030 är integrerade och odelbara. Det skapar minst sagt förvirring. Möjligen missar jag något, men ett sådant agerande och förhållningssätt säger inget om vad det är vi vill uppnå utifrån vår egen kontext och verksamhet.

Vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) bedrivs i dag världsledande forskning inom strategisk hållbar utveckling. BTH utvecklar, förfinar och testar den vetenskapliga definitionen av hållbarhet och som började att utvecklas genom en vetenskaplig konsensusdialog, initierad av Karl-Henrik Robèrt för cirka 30 år sedan. I dag är Robèrt verksam som professor vid BTH tillsammans med bland andra professor Göran Broman. Forskningen koncentreras till områden där den har goda förutsättningar att komma till nytta i samhället och inom strategisk hållbar utveckling är BTH i världsklass.

Enorm källa till kunskap

Det finns alltså en enorm källa till kunskap för oss att tillgå. I korthet handlar det om vetenskapligt framtagna principer som utgör yttre ramar för en hållbar utveckling. Principerna har utvecklats och utvecklas iterativt i organisationer över hela världen. Principerna är konkreta, tillräckliga, nödvändiga, generella, och inte överlappande. De första tre principerna handlar om vad som krävs för att ett samhälle ska vara ekologiskt hållbart. Ytterligare fem principer beskriver kraven för ett socialt hållbart samhälle.

Utifrån de vetenskapliga principerna finns också en planeringsmodell – ”Framework for Strategic Sustainable Development”, FSSD. FSSD-metoden syftar till att stötta företag, kommuner och organisationer i hurman kan arbeta för hållbar utveckling på både kort och lång sikt och samtidigt stärka verksamheten och göra det lönsamt.

För att kunna vara strategisk måste vi veta vart vi vill. Hur ska vi annars veta vilket eller vilka verktyg som blir bäst och mest effektiva i förhållande till det vår organisation vill uppnå? Det kan vara FN:s hållbarhetsmål och ramverket kring dem, men det kan också vara andra verktyg så som olika ISO-standarder och certifieringar, ekologiska fotavtryck, eller till exempel livscykelanalyser för att nämna några. Värt att notera är att den handlingsplan Sverige la fram 2018 för genomförandet av Agenda 2030 ersatts av en proposition i syfte att involvera riksdagen mer i arbetet.

Sveriges ekokommuner Sekom, är ett kommunnätverk för strategisk hållbar utveckling som grundar sig i de vetenskapliga hållbarhetsprinciperna. I dag består Sekom av 99 ekokommuner och 5 ekoregioner. För att bli medlem krävs att kommunfullmäktige eller kommunstyrelse beslutar att ansöka om medlemskap. Och man måste ha ett aktuellt hållbarhetsprogram eller liknande. Sekom är inte bara förebilder och pådrivare, de utgör också en arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Tillsammans med forskare från BTH förfinas FSSD-metoden.

Ytterligare en kunskapskälla är vägledningsstandarden ”Styrning och ledning för hållbar utveckling i kommuner och regioner – Vägledning för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling” (SS 854000:2021). Vägledningsstandarden utgör ett komplement och ett verktyg som man kan använda i sitt hållbarhetsarbete. Och genom ISO 56000 har vi sedan drygt ett par år ett internationellt förankrat och gemensamt ramverk med systemperspektiv på innovationsarbetet.

Vad betyder hållbar utveckling för dig och din verksamhet? Det kan vara lättare att tänka åt andra hållet, det vill säga vad är inte hållbart? På Sekoms hemsida finns de vetenskapliga hållbarhetsprinciperna beskrivna på ett lättillgängligt och övergripande sätt.

Låt oss hjälpas åt att minska förvirringen och höja vår ledningskompetens på bred front. Det finns inga snabbspår eller genvägar om vi ska lyckats åstadkomma en långsiktig och hållbar utveckling. Det minsta vi kan göra att försöka tillgodogöra oss den kunskap som redan finns. Vi har alla ett ansvar och tillsammans kan vi genom ökade kunskaper stärka vår framtidskapacitet.

Lästips

”Sustainability handbook” av Karl-Henrik Robért, Göran Broman et.al.