• Arbetsmiljö
  • Framtid
  • Blogginlägg
20 december 2022

Är distansarbete en utmaning eller möjlighet?

Det har varit ett stort antal webbinarier, artiklar och inlägg i sociala medier avseende distansarbete. I vår rådgivning har det varit ett flertal frågor i ämnet. Diskussionerna har även utvecklats till vad som gäller vid distansarbete från utlandet.

Jag läste nyligen på Linkedin definitionen ”distansarbetskriget”. I samma inlägg hänvisades till ett annat inlägg om att chefen var rädd att de anställda ska tvätta, köra ett gympass eller gå ut med hunden på arbetstid. Inläggsförfattarens åsikt är att allt det är väl jättebra. Jag håller i viss mån med. Men som i alla sammanhang och situationer finns det två sidor. Ena sidan är att man slipper transporttid, det är en fördel för helheten i livspusslet, den digitala utvecklingen gör att alla kan delta på alla möten och den andra sidan är att den sociala kontakten med arbetskamrater missas och därmed det inofficiella informationsflödet samt att arbetsgivaren inte har kontroll över medarbetarens arbetsmiljö. Till detta har lyfts också att den yrkesmässiga utvecklingen för den enskilda individen upplevs hämmad av att bara arbeta hemifrån samtidigt som arbetsgivare som erbjuder denna möjlighet anses vara mer attraktiv. Troligen är balansen mellan att utföra arbete på kontoret och hemifrån det viktigaste att hitta. Ska balansen styras av beslut om antal dagar eller typ av arbetsuppgifter?

Vi måste komma ihåg att detta handlar om maximalt cirka 35% av arbeten i Sverige. Den större andelen som arbetar har arbetsuppgifter som inte går att utföra på distans.

Arbete utanför arbetsplatsens lokaler är en möjlighet och inte en rättighet

Arbetsgivaren bestämmer om ni ska vara på kontoret eller om ni får arbeta på distans. Detta eftersom arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön, även vid arbete hemifrån eller motsvarande. I samma lag står även att arbetsgivaren ska göra allt som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Handlar det då om bristande tillit eller rädsla att arbetstagarna på något sätt far illa av att arbeta på distans? Jag tror att det framför allt ställer nya krav på ledarskapet. Kanske mer krävande men framför allt tätare och med annan inriktning!

I en artikel intervjuades Pia Blank Thörnroos som är rättslig expert på Skatteverket. Där nämndes att många arbetsgivare hänvisar till det skatterättsliga regelverket kring tjänsteställe och menar att det betyder att en anställd måste arbeta minst 51 procent av sin arbetstid på kontoret. Detta är enligt Pia Blank Thörnroos ett missförstånd av regelverket. ”Huvudregeln är att om du har ett kontor som du kan gå till för att utföra ditt arbete så är det ditt tjänsteställe, även om du inte är där alla dagar”, förklarar hon.

Om du exempelvis skulle arbeta hemifrån mer än halva din arbetstid så innebär det alltså inte att ditt tjänsteställe automatiskt kommer att ändras. Enligt Skatteverket är det därmed fullt möjligt att arbeta 40 procent på kontoret under en längre tid utan att tjänstestället flyttar – förutsatt att man har möjlighet att vara på kontoret alla arbetsdagar. En annan sak som Skatteverket poängterar är att frukt och kaffe är en förmån som endast är knuten till arbetsplatsen, inte hemmet.

I Arbetsmiljöverkets Rapport Arbetsmiljöstatistik 2022:2 framgår att av de som har möjlighet att utföra arbete på distans har omkring nio av tio möjligheter att göra ett ganska bra eller mycket bra skrivbordsarbete från hemmet.

När det gäller distansarbete från utlandet är det först och främst viktigt att det finns tydligt dokumenterat att hela utlandsvistelsen sker på medarbetarens eget initiativ, det vill säga frivilligt distansarbete. Sedan tillkommer frågor om försäkringar etcetera.

En sak är säker. Distansarbetet är här för att stanna. Men i vilken utsträckning, omfattning och utformning vet vi inte än. Jag vet att forskning pågår för fullt i ämnet. Jag som arbetar uteslutande med arbetsmiljöfrågor tycker att detta är mycket intressant. Vad innebär detta fortsättningsvis för vår arbetsbelastning och därmed vår psykiska hälsa i stort? Vad innebär detta i förlängningen för de som inte kan arbeta på distans, men som inte har tjänstemän och chefer på plats? Vad kommer det att innebära för kontoren som stundtals gapar tomma och outnyttjade i kombination med höga elkostnader? Kommer det att minska smittspridningar eller blir vi känsligare? Kommer vår digitala utveckling att fortsätta i samma höga hastighet? Frågorna är många och angelägna.

Nu går vi mot 2022 års avslut. Nästa år blir säkerligen ett ytterligare spännande och utmanande år. Stora frågor som kompetensförsörjning, hot och våld samt psykisk ohälsa är högaktuella. Det gäller att alltid komma ihåg allt som är bra och fungerande. Att tänka positivt räcker långt.

Med detta vill jag önska alla en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR.

På återseende!

Ann-Charlotte Rand
Arbetsmiljöstrateg

Populärt just nu

Utbildningar

Sobona verkar för utveckling, utbildning och nätverkande bland våra medlemmar. Som en del i vårt medlemserbjudande anordnar vi därför aktuella kurser, utbildningar och webbinarier. Vi erbjuder alltifrån livesända kurser och utbildningar till webbutbildningar som du kan genomföra när det passar dig.

Se vårt utbildningsutbud

Våra utskick

Missa inte nyheter, inspiration och information från oss! Läs mer om våra utskick och hur du kan prenumerera på dem här.

Prenumerera på våra utskick
Publicerad: 20 december, 2022 | Senast uppdaterad: 19 januari, 2023

Relaterat innehåll