Branschsamverkan för omställning, kompetensutveckling och inkludering

Christian Lundell är vd på Nordiska Textilakademin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Lennart Wahlstedt är utvecklingsledare Framtidsverkstaden Poseidons validerings- och utbildningscenter samt Sveriges allmännyttas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.representant i Trädgårdsnäringens Centrala Yrkeskommitté (TCYK) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Hans Andrén är vd och rektor på Mode3 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Qusai läste SFI och gjorde sedan apl på Poseidon

Qusai kom till Sverige från Syrien 2016. Hans familj arbetar med trädgård; de har en handelsträdgård.

Han läste SFI, hamnade sedan på en Komvux-utbildning och gjorde sin apl (arbetsplatsförlagt lärande) på Poseidon, precis som Mats.

– Qusai fick först ett säsongsarbete och sedan en fast tjänst, säger Lennart.

Lennart förklarar att de kunde bocka av hans betyg och på började en valideringsprocess som ledde till att han fick sitt yrkesbevis efter cirka 2,5 år.

Jim slutade sälja larm och tog ett säsongsarbete på Poseidon

Jim är 35 år i dag och har arbetat som larmsäljare under den största delen av sitt yrkesverksamma liv.

Han fick ett säsongsarbete på Poseidon. Sedan genomgick han validering och fick sitt yrkesbevis efter 2,5 år, precis som föregående två herrar gjorde.

Mustafa – välkommen till Poseidon

Mustafa kom ensam från Afghanistan som 18-åring. Han deltog i integrationsprojektet “Välkommen till framtiden”. Först arbetade han på utemiljö bas-nivå på Poseidon samtidigt som han fortbildade sig inom de teoretiska delarna på vuxenutbildningen.

– Vi validerade honom och anställde honom innan han hade gått klart utbildningen och han fick sitt yrkesbevis, säger Lennart.

Det är fyra olika individer med fyra olika resor, och det har gått väldigt bra för kvartetten.

Lennart berättar att Poseidon också har startat en ettårig trainee inom fastighet där de arbetar mot Sobonas yrkesprofil: tillsyn, skötsel och underhåll av fastighet.

Hur fixar vi cirkulära jobb?

Christian tar över och frågar sig hur vi fixar cirkulära jobb och vilken kompetens som behövs?

Christian menar att textil är en relativt liten bransch i dag, men den håller på att göra en återkomst.

– Vi har stora frågor att ta hand om. Vi har en cirkulär ekonomi och behöver prata om cirkulära jobb, betonar Christian.

Christian berättar att vi svenska lägger ungefär åtta kilo textilier i brännbart avfall, per svensk och år.

– Vi förbränner alltså cirka 360 ton textilier i Sverige, varje dag, säger Christian.

Det innebär i sin tur 1,4 miljoner plagg per dag i Sverige.

– Det är lite lågt räknat, men vi kan inte hålla på så här, fastslår Christian.

Nya material utvecklas och Bryssel har prioriterat textil- och mode-branschen eftersom den är en av de branschen som släpper ut mest koldioxid i luften.

16 lagförslag är på gång. Det första innebär att våra svenska kommuner ska sluta bränna textilier från 1 januari 2025. Det gäller inte bara i Sverige, utan i Europa och det är ett direktiv. Men hur ska detta ske?

– Ungefär åtta kilo bränns och tre kilo lämnas in till second hand men vi köper 15 kilo textilier, berättar Christian.

Allt kommer behöva systematiseras, för det handlar om 1,4 miljoner plagg, varje dag. Christian tror att detta kommer innebär 1 000 nya arbetstillfällen.

Anläggningar byggs och stora investeringar görs. Sobona och Nordiska Textilakademin har inlett ett samarbete för att utveckla kompetens inom cirkulär ekonomi.

Många nya arbetstillfällen kommer skapas som kommer kräva nya kompetenser som inte finns i dag. Vägen dit går via att skapa yrkesprofiler, delkvalifikationer, validering och även utbildning.

Amal Nur och Liibaan Jimale skaffade sig jobb

Instegsprogrammet bestod av sex veckors utbildning, fyra veckors praktik och sedan en visstidsanställning på 50 veckor där deltagarna också fick en körkortsutbildning.

– Förhoppningen är att detta ska leda till ett jobb, säger Hans.

Vad skapar motivation?

Det är viktigt att skapa motivation, men hur gör man det? Hans berättar att han tog med sig dessa parametrar efter en föreläsning med Charlotte Signal.

• Öka känslan av sammanhang för att skapa samhörighet.
• Öka känslan av kompetens för att individen ska kunna visa kunskaper och färdigheter.
• Öka känslan av självbestämmande för att påvisa självständighet.

Amal berättade att hon hade fått en ökad känsla av sammanhang.

Vidare sa hon så här om ökad känsla av kompetens:

Slutligen sa Amal så här om känslan av sambestämmande:

Liibaan hade också fått en ökad känsla av sammanhang.

Så här sade Liibaan om ökad känsla av kompetens:

Så här sade Liibaan om känslan av sambestämmande:

Hans avslutar med att konstatera att instegsprogrammet med utbildning, praktik, visstidsanställning och körkortsutbildning har inneburit en alltmer ökad känsla av sammanhang, kompetens och självbestämmande hos deltagarna.