Mikromeriter och projektet Kompetenspasset

16 november 2023
Lästid: 4 min

Olle Nyman är projektledare på Kompetenspasset Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och teknisk projektledare på RISE Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Tommy Olsson är omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) och Tania Sarmiento är samordnare kompetensförsörjning och livslångt lärande, verksamhetsområde direkt Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Föreläsare
Olle Nyman Tommy Olsson Tania Sarmiento
Föreläsare
Olle Nyman
,
Tommy Olsson
&
Tania Sarmiento

Pilotprojektet Kompetenspasset syftar till att utforska möjliga modeller för en svensk implementering av mikromeriter. Under föreläsningen problematiserar föreläsarna om när, hur och om vi kan använda mikromeriter samt när de ger ett mervärde för individ, arbetsgivare och samhället i stort.






Vad är Kompetenspasset?

Kompetenspasset är ett pilotprojekt i samverkan som är sprunget ur regeringens samverkansprogram “Kompetensförsörjning och livslångt lärande”.

Projektägare och koordinator: RISE (Research Institutes of Sweden)

Samverkanpartners: Arbetsförmedlingen och Myndigheten för yrkeshögskolan

Finanseriering: Vinnova

Medverkande organisationer:

Arbetsförmedlingen
Sobona
Stiftelsen PROTEKO (Professionell Textil Kompetens)
Handelsrådet
Skellefteå kommun

Olle berättar att Kompetenspasset startades upp i november 2021 och skulle ha avslutats i december 2023, men projektet har blivit förlängt till juni 2024.

– Syftet är att genomföra en nationell pilot som utforskar hur mikromeriter kan fungera som stöd för dokumentation av kompetenser och färdigheter, berättar Olle.

Varför mikromeriter?

Olle berättar att det finns ett behov av att möta efterfrågan på mer flexibla och individcentrerade utbildningsformer. Det behövs mer möjligheter inom utbildning som inte bara är rena yrkesutbildningar eller inom akademin.

– Dessutom kommer allt som rör kompetensförsörjning ske i en snabbare takt, vilket blev tydligt både under och efter pandemin, fastslår Olle.







Vad är en mikromerit?

En minsta kompetens-pusselbit som har ett värde i sig.

Den ska vara definierbar, påbyggnadsbar, överföringsbar och kunna avgränsas.

Mikromeriten kan tillägnas genom en mindre utbildning- och/eller praktikinsats.

Den ska kunna valideras på ett kvalitetssäkrat sätt.

Mikromeriten kan innebära en förmåga att till fullo utföra en specifik arbetsuppgift som har relevans i ett större sammanhang där den aktuella mikromeriten utgör och skapar en plattform för vidare påbyggnad och är överföringsbar även till andra yrkesområden.​

– En mikromerit bidrar till att skapa flexibilitet inom kompetensförsörjning och livslångt lärande. Den ersätter inte traditionella kvalifikationer, utan är ett komplement, förklarar Olle.

En mikromerit bidrar till att skapa flexibilitet inom kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Piloter inom Kompetenspasset

Det finns fem piloter inom Kompetenspasset och de representerar olika branscher:

Sobona

  • Beredskapssvetsare fibernät (kommer byta namn till beredskapstekniker – optofiber)
  • Underhållsteknik inom vatten och avlopp
  • Textilåtervinning
  • Insteg till arbete inom fastighetsbranschen.

Handelsrådet

Fristående kompetensmoduler för utveckling av detaljhandeln.

Nordiska Textilakademin

Instegsprogram reparationssömnad.

Skellefteå kommun

Kompetenssäkring inom vattenkraft och yrkessvenska inom äldreomsorgen.

Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsutbildningar. Mycket individfokus och bättre förutsättningar i matchning.

Tommy berättar att Kompetenspasset även har ett kunskapsutbyte kring mikromeriter med aktörer som inte deltar i projektet.

– Vi har ett kunskapsutbyte med Riksidrottsförbundet, som syftar till att synliggöra meriter som ett ledarskapsuppdrag inom idrottsrörelsen kan ge, förklarar Tommy.

Kompetenssäkring inom vattenkraft på Skellefteå Kraft

Tommy fastslår att drifttekniker måste ha koll på verksamheten för att kunna göra sitt jobb säkert. Därför försöker Skellefteå Kraft säkerställa detta.

– Skellefteå Kraft har tagit fram 23 mikromeriter som specificerar vad en drifttekniker behöver kunna, i relation till jouransvar, förklarar Tommy.

Det interna gensvaret har varit gott. Skellefteå Kraft kommer fortsätta arbeta med mikromeriter inom företaget för kompetenssäkring och utveckla medarbetarna.

– Detta ger en nytta för företaget, medarbetarna och samhället, betonar Tommy.

Kompetenssäkring kring yrkessvenska inom äldreomsorgen på Skellefteå kommun

Det andra projektet handlar om att säkerställa så medarbetarna inom äldreomsorgen på Skellefteå kommun kan svenska. Att behärska yrkesspråket handlar om både säkerhet och kvalitet i vården.

– Här används mikromeriter för att hitta alternativa vägar för att lära sig yrkessvenska, förklarar Tommy.

Det handlar om att lära sig den yrkessvenska som man behöver för att kunna utföra arbetet. Det har varit uppskattat av studerande, elever och arbetsgivare.

– Detta ger en nytta för samhället individer, arbetsgivaren och vårdtagarna, betonar Tommy.

Reflektioner kring mikrometer

Tania tar över och berättar att de har fått många funderingar under arbetets gång som:

  • Ska mikromeriter vara centraliserade eller behandlas eller lokalt?
  • Hur kvalitetssäkrar vi en mikromerit?
  • Vem ska äga mikromeriter och hur ska det upprätthållas och förvaltas?
  • Finns det någon finansiering?
  • Kan någon tjäna pengar på mikromeriter? Blir det lukrativt?

– Vidare finns inga gemensamma standarder som säkerställer kvalitet, insyn och jämförbarhet, säger Tania.

Det saknas en gemensam definition av vad en mikromerit är. Mikromeriten når inte målgruppen som mest behöver den.

Tania lyfter fler reflektioner som:

  • Det saknas ett regelverk på om detta ska vara tydligt styrt eller mer fritt.
  • Hur stor eller liten ska en mikromerit vara?
  • Hur ska mikromeriten lagras och hur sker framtida förvaltning?
  • Ett långsiktigt arbete krävs.

En framtidsspaning

Olle tar över och ger en framtidsspaning med reflektioner som:

  • Kommer regeringsuppdraget kring sammanhållen datainfrastruktur inom kompetensförsörjning och livslångt lärande påverka detta?
  • Hur ser analysen kring behovet av mikromeriter ut?

– Vi har planerade aktiviteter och kommer publicera en rapport med rekommendationer och guideböcker samt ha en slutkonferens i april/maj 2024, säger Olle.

Moderator Willy Silberstein frågar om man kan tjäna pengar på mikromeriter?

– Om företag kan tjäna pengar på att säkra kompetensförsörjningen genom mikromeriter blir svaret ja, säger Olle.

Vilka konkreta råd har du Tommy om någon ska utveckla mikromeriter?

– Det är centralt att involvera branschen och ha sakkunskaper med sig, avslutar Tommy.

Se presentationen
Filmbild

Video

Se föreläsningen

Nedladdningsbara dokument

Dela sidan