Video
Se föreläsningen
Olle Nyman är projektledare på Kompetenspasset Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och teknisk projektledare på RISE Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Tommy Olsson är omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) och Tania Sarmiento är samordnare kompetensförsörjning och livslångt lärande, verksamhetsområde direkt Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Pilotprojektet Kompetenspasset syftar till att utforska möjliga modeller för en svensk implementering av mikromeriter. Under föreläsningen problematiserar föreläsarna om när, hur och om vi kan använda mikromeriter samt när de ger ett mervärde för individ, arbetsgivare och samhället i stort.
Vad är Kompetenspasset?
Kompetenspasset är ett pilotprojekt i samverkan som är sprunget ur regeringens samverkansprogram “Kompetensförsörjning och livslångt lärande”.
Projektägare och koordinator: RISE (Research Institutes of Sweden)
Samverkanpartners: Arbetsförmedlingen och Myndigheten för yrkeshögskolan
Finanseriering: Vinnova
Medverkande organisationer:
Arbetsförmedlingen
Sobona
Stiftelsen PROTEKO (Professionell Textil Kompetens)
Handelsrådet
Skellefteå kommun
Olle berättar att Kompetenspasset startades upp i november 2021 och skulle ha avslutats i december 2023, men projektet har blivit förlängt till juni 2024.
– Syftet är att genomföra en nationell pilot som utforskar hur mikromeriter kan fungera som stöd för dokumentation av kompetenser och färdigheter, berättar Olle.
Olle berättar att det finns ett behov av att möta efterfrågan på mer flexibla och individcentrerade utbildningsformer. Det behövs mer möjligheter inom utbildning som inte bara är rena yrkesutbildningar eller inom akademin.
– Dessutom kommer allt som rör kompetensförsörjning ske i en snabbare takt, vilket blev tydligt både under och efter pandemin, fastslår Olle.
Vad är en mikromerit?
En minsta kompetens-pusselbit som har ett värde i sig.
Den ska vara definierbar, påbyggnadsbar, överföringsbar och kunna avgränsas.
Mikromeriten kan tillägnas genom en mindre utbildning- och/eller praktikinsats.
Den ska kunna valideras på ett kvalitetssäkrat sätt.
Mikromeriten kan innebära en förmåga att till fullo utföra en specifik arbetsuppgift som har relevans i ett större sammanhang där den aktuella mikromeriten utgör och skapar en plattform för vidare påbyggnad och är överföringsbar även till andra yrkesområden.
– En mikromerit bidrar till att skapa flexibilitet inom kompetensförsörjning och livslångt lärande. Den ersätter inte traditionella kvalifikationer, utan är ett komplement, förklarar Olle.
En mikromerit bidrar till att skapa flexibilitet inom kompetensförsörjning och livslångt lärande.
Det finns fem piloter inom Kompetenspasset och de representerar olika branscher:
Sobona
Handelsrådet
Fristående kompetensmoduler för utveckling av detaljhandeln.
Nordiska Textilakademin
Instegsprogram reparationssömnad.
Skellefteå kommun
Kompetenssäkring inom vattenkraft och yrkessvenska inom äldreomsorgen.
Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutbildningar. Mycket individfokus och bättre förutsättningar i matchning.
Tommy berättar att Kompetenspasset även har ett kunskapsutbyte kring mikromeriter med aktörer som inte deltar i projektet.
– Vi har ett kunskapsutbyte med Riksidrottsförbundet, som syftar till att synliggöra meriter som ett ledarskapsuppdrag inom idrottsrörelsen kan ge, förklarar Tommy.
Tommy fastslår att drifttekniker måste ha koll på verksamheten för att kunna göra sitt jobb säkert. Därför försöker Skellefteå Kraft säkerställa detta.
– Skellefteå Kraft har tagit fram 23 mikromeriter som specificerar vad en drifttekniker behöver kunna, i relation till jouransvar, förklarar Tommy.
Det interna gensvaret har varit gott. Skellefteå Kraft kommer fortsätta arbeta med mikromeriter inom företaget för kompetenssäkring och utveckla medarbetarna.
– Detta ger en nytta för företaget, medarbetarna och samhället, betonar Tommy.
Det andra projektet handlar om att säkerställa så medarbetarna inom äldreomsorgen på Skellefteå kommun kan svenska. Att behärska yrkesspråket handlar om både säkerhet och kvalitet i vården.
– Här används mikromeriter för att hitta alternativa vägar för att lära sig yrkessvenska, förklarar Tommy.
Det handlar om att lära sig den yrkessvenska som man behöver för att kunna utföra arbetet. Det har varit uppskattat av studerande, elever och arbetsgivare.
– Detta ger en nytta för samhället individer, arbetsgivaren och vårdtagarna, betonar Tommy.
Tania tar över och berättar att de har fått många funderingar under arbetets gång som:
– Vidare finns inga gemensamma standarder som säkerställer kvalitet, insyn och jämförbarhet, säger Tania.
Det saknas en gemensam definition av vad en mikromerit är. Mikromeriten når inte målgruppen som mest behöver den.
Tania lyfter fler reflektioner som:
Olle tar över och ger en framtidsspaning med reflektioner som:
– Vi har planerade aktiviteter och kommer publicera en rapport med rekommendationer och guideböcker samt ha en slutkonferens i april/maj 2024, säger Olle.
– Om företag kan tjäna pengar på att säkra kompetensförsörjningen genom mikromeriter blir svaret ja, säger Olle.
– Det är centralt att involvera branschen och ha sakkunskaper med sig, avslutar Tommy.
Se föreläsningen
Nedladdningsbara dokument
Dela sidan