Branschvalidering, kvalitet och KOSKI - nya vindar i finsk valideringspolitik

Johanni Larjanko är nationell NVL-koordinator på Nordiskt Nätverk för vuxnas lärande i Finland. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Johanni Larjanko är nationell NVL-koordinator på Nordiskt Nätverk för vuxnas lärande i Finland. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Johanni inleder med att konstatera att mycket av det som har sagt hittills under konferensen hade kunnat bli sagt även på en konferens i Finland.

– I dag pratar vi mycket om kompetensförsörjning i Finland, berättar Johanni.

Vidare har landet en snabbt åldrande befolkning och behov av att ta emot fler människor.

Johanni berättar att Finlands nationella valideringsnätverk arbetar för att förbättra valideringens förutsättningar och även i frågor som rör mikromeriter och motsvarigheten till SeQF.

Johanni berättar att han kommer gå in djupare på dessa tre områden i sin föreläsning:

1. Branschvalidering
2. Vuxnas grundläggande färdigheter
3. Nordisk kvalitetskompass.

Branschvalidering är på gång till Finland

Johanni berättar att branschvalidering inte finns i Finland i dag, men det är på väg till landet från Sverige.

Finland har ett examensinriktat utbildningssystem.

– Vi ser att utbildningssystemet i Finland inte klarar av att möta de utmaningar som landet står inför, berättar Johanni.

Precis som Sverige välkomnar Finland nya branscher tack vare den gröna omställningen. Dessa branscher saknar dock utbildningar.

Utbildningssystemet är inte hela lösningen på utmaningarna inom kompetensförsörjning, utan branschvalidering är en utmärkt potentiell komplettering.

Fler aktörer behövs, både inom skolor, industri och inom civilsektorn

Johanni menar att Finland är stolt över sitt utbildningssystem och håller fast vid det. Därför tar det lång tid för validering att slå igenom i landet.

– Finländska företag ser dock snabbare vinster med validering, för de bryr sig mer om kompetens är att den finns på ett papper, berättar Johanni.

Finland har lämnat in en ansökan till ett ESF+projekt där de väntar på beslut. Den baseras sig på en modell från det svenska systemet.

Planen är att arbeta med företag men även involvera utbildningsinstitutioner för YH-utbildningar i processen. Den finländska organisationen som lämnat in ansökan för projektet heter FCV – Finnisch Competence Validation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

– Målsättningen med branschvalidering är att få in fler individer i arbete och nå en bättre kompetensförsörjningsgrad, förklarar Johanni.

Finländska vuxnas grundläggande färdigheter

Finland har ett arbete på gång som handlar om vuxnas grundläggande färdigheter. En PISA-undersökning visar att många vuxna har brister i sina grundläggande färdigheter.

– Bristerna påverkar möjligheterna att studera och att klara av ett arbete, berättar Johanni.

Därför har Utbildningsstyrelsen i Finland arbetat med ett projekt för att ge ett uppdrag till Fria bildningen, som är motsvarande folkbildningen i Sverige.

Uppdraget handlar om att validera vuxnas grundläggande färdigheter enligt en kompetensram som utgår ifrån de lägre nivåerna inom EQF.

Förhoppningen är att upplägget ska bira till att fler individer kan komplettera och validera sina färdigheter. Resultatet ska sättas in i Finlands nationella register för formella examina och studieprestationer – KOSKI.

– Nu öppnar alltså KOSKI för kompetenser som individer erhållit utanför formell utbildning. Därför ser jag att branschvalidering kan bli en del av KOSKI-systemet, berättar Johanni.

Det är viktigt att frågan om kompetensförsörjning och branschvalidering inte bara ses som ett myndighetsuppdrag, utan som ett gemensamt ansvar i hela landet.

– Men detta är inte enkelt och strukturella förändringar kommer behövas, fastslår Johanni.

Yrkesreformen 2018

2018 genomför genomfördes en yrkesreformen i Finland. Efter reformen var det inte längre relevant för utbildningsanordnaren att behålla eleverna så länge som möjligt. Det nya var att utbildnings utbildningsanordnaren inte längre bara fick pengar under tiden som eleven studerade, utan även efter hen slutat studera.

– Skolorna blev helt plötsligt motiverade att få ut eleverna snabbare i arbete, säger Johanni.