Hur ska vi klara utmaningarna inom kompetensförsörjning på ett hållbart sätt?

Andreas Wallo är biträdande professor vid Li Länk till annan webbplats.nköpings universitet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Andreas inleder med att berätta att han har forskat i 20 år i frågor som rör kompetensförsörjning och lärande, men det har aldrig varit så aktuellt som det är nu.

– Alla branscher står inför stora utmaningar inom kompetensförsörjning, fastslår Andreas.

Andreas menar att många kan ha en lite snäv vy när de tittar på kompetensförsörjning och glömmer lärandet. Men varför är kompetensförsörjning så komplext?

– Många olika aspekter samspelar för att skapa en komplexitet. Vi kanske mest hör talas om den digitala utvecklingen, den gröna omställningen och gig-ekonomin, säger Andreas.

Vad är kompetensförsörjning?

Andreas förklarar att kompetensförsörjning är ett flöde med en process in, i och ut ur en organisation.

– Utmaningen är att bygga en strategi för kompetensförsörjning underifrån, och inte bara titta på vilka utbildningar som individerna ska gå, säger Andreas.

Direkta och indirekta ledarbeteenden

Andreas har identifierat fyra återkommande viktiga roller inom ledarbeteenden:

1. Supporter: stötta, uppmuntra och coacha medarbetare.
2. Utbildare: pedagogiskt ledarskap genom att lära ut, instruera, skapa reflektion och ge feedback.
3. Kravställare: utmana och konfrontera medarbetare som inte lär sig.
4. Förebild: visa intresse för eget och andras lärande.

Vikten av indirekt ledarskap

Det indirekta ledarskapet är också viktigt och det handlar många gånger om att bygga upp en god lärmiljö i organisationen. Andreas lyfter dessa fyra delar inom indirekt ledarskap:

1. Bygga miljö för lärande: vision och strategi för lärandet, tillåta misstag, öppen kommunikation kring utvecklingsfrågor.
2. Påverka arbetsorganisationen: förändra organisatoriska strukturer som hindrar möjligheter till lärande, till exempel orättvisa belöningssystem, silo-mentalitet.
3. Frigöra resurser: budgetutrymme för formell kompetensutveckling, tillåta att tid från driften av verksamheten används till lärande.
4. Underlätta spridning av kunskap: system och teknik som möjliggör spridning och institutionalisering av kunskaper i organisationen, till exempel dokumentation, rutiner och processer för kunskapsdelning.

Vad händer i det hybrida arbetslivet?

Efter pandemin har många förändrat sina arbetsmönster och det hybrida arbetslivet är en vardag för många. Med hybrid menar Andreas möjligheten att jobba hemifrån, på ett kontor eller någon annanstans ifrån.

– Ut ett forskningsperspektiv vet vi än så länge för lite om vad som händer med ledarskap och lärande i det hybrida arbetslivet, säger Andreas.

Andreas berättar att han har ett pågående forskningsprojekt där han undersöker dessa frågor.

– Det kommer hela tiden ny teknik och nya förutsättningar för det hybrida arbetslivet och vi vet inte hur det kommer se ut om ett eller två år, säger Andreas.

Andreas avslutar med att tipsa deltagarna att lyssna på hans medverkan i de två poddarna:

1. “Fråga forskaren”, avsnitt 20: Skapa framgångsrikt lärande i hälsosamma organisationer. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
2. “Livslångt – en podd om livslångt lärande”, avsnitt 131: Leda och lära i en hybrid värld. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Moderator Willy Silberstein frågar om Andreas kan se några för- och nackdelar redan nu med det hybrida arbetslivet.

– Flera forskningsstudier visar att nackdelar är att man upplever isolering och det är svårt att skapa en god arbetsmiljö. Men det går samtidigt att motverka detta genom att skapa sociala digitala ytor och bygga team. Det positiva är att man slipper pendla, och tiden som man numera sparar på det lägger man på familjen och den privata sfären, säger Andreas.

Andreas avslutar med att lyfta vikten av att skapa en beredskapsplan för hur man ska agera om nyckelpersoner lämnar en organisation.