Kvalifikationer + validering = effektiv kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningens kärna är att arbetslivet behöver veta vilken kompetens som behövs och när den behövs. Samtidigt behöver individer kunna visa vad de vet, kan och kan göra samt fylla på med kunskap.

Kvalifikationer + validering = effektiv kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningens kärna är två sidor av samma mynt:

• Arbetslivet behöver veta vilken kompetens som behövs och när kompetensen behövs.
• Individer behöver kunna visa vad de vet, kan och kan göra samt fylla på med kunskap. Det livslånga lärandet är viktigt.

Från kompetensbehov till kvalificerad personal

Myndigheten för yrkeshögskolan brukar visualisera sitt arbete i en kompetensförsörjningskedja, från kompetensbehov till kvalificerad personal i dessa tre steg:

1. Vilken kompetens behövs? – Det handlar om att analysera arbetsmarknaden för att förstå vilken kompetens som behövs. Aktörerna behöver också vara överens om och ha identifierat vilken kompetens som behövs så kvalifikationer, yrkesprofiler och mikromeriter kan utformas. Här bidrar SeQF med en viktig struktur för att skapa tydlighet kring kraven.
2. Vilken kompetens finns och vilken saknas? – Detta kan undersökas och kvalitetssäkras genom validering inom utbildning och arbetsliv.
3. Hur kan vi fylla på effektivt? – Yrkesroller förändras och vi behöver ställa om.

– Re-skill, up-skill, lärande på arbetsplatsen och flexibla vägar i utbildningssystemet som YH-flex är oerhört viktigt, fastslår Helen.

– Genom YH-flex sparas både tid och pengar, berättar Anna.

Validering enligt branschmodell – myndighetens uppdrag

Myndighetens uppdrag är att stödja branscher i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra samt informera om modeller för validering.

Dessutom administrerar de ett statsbidrag för utveckling av kvalifikationer i arbetslivet och branschmodeller för validering. Detta är ett tydligt tecken på att regeringen ser detta som viktiga verktyg i arbetet med kompetensförsörjning.

Syftet är att arbetslivets kvalifikationer ska utvecklas och att tillgången till och användningen av en kvalitetssäkrad likvärdig validering ska öka.

Vad är validering enligt en branschmodell?

• Det är validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi, myndigheterna gör inte det.
• Branscherna äger och ansvarar för sina valideringsmodeller.
• Branschernas krav på yrkeskompetens är i fokus i branschvalideringen.
• Branschvalideringens legitimitet utgår från ett mandat från arbetsmarknadens parter i respektive bransch och att den har ett nationellt erkännande.

– I dag finns ett 30-tal branschmodeller för validering och cirka 110 yrkesområden eller yrkesroller att valideras mot, berättar Helén.

Branschvalideringskartan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visar vilka modeller som är tillgängliga i olika delar av landet.

Antal valideringar enligt branschmodell 2015–2022

– Vi ser en positiv återhämtning av validering enligt branschvalideringsmodell under 2022, efter pandemiåren, berättar Anna.

SeQF omfattar två områden:

• Kvalifikationer från det formella utbildningssystemet där regeringen tar beslut om vilken SeQF-nivå som utbildningen ska ligga på.
• Andra typer av kvalifikationerna, så kallade icke-formella kvalifikationer och där beslutar Myndigheten för yrkeshögskolan om vilken SeQF-nivå som kvalifikationen ska ligga på.

I dagsläget finns 69 icke-formella kvalifikationer och majoriteten ligger på SeQF-nivå fyra och fem.

MYH har fått ett uppdrag från regeringen som handlar om att ta fram en gemensam datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Nu finns version 1 klar av kvalifikationsdatabasen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Databasen ska göra kraven på kompetens tydligare och visa vad individen som har fått en kvalifikation faktiskt kan. Detta ger en ökad tydlighet vid matchning, förenklar rekrytering och gör arbetet med validering enklare.

Vad är en kvalifikation?

Anna liknar en kvalifikation vid en innehållsförteckning och ett kvitto. Samtidigt. Innehållsförteckningen är kraven på kompetens och dessa använder myndigheten när de beslutar om nivåplacering.

Kvalifikationen är också ett kvitto på att en individ har uppnått någonting.