Lokala jobbspår skapar anställningsbarhet och bidrar till att säkra kompetensförsörjningen

Först definierar arbetsgivaren vad den behöver. Sedan erbjuds praktik till en deltagare så hen kan lära sig allt som behövs och synliggöra lärandet för att i slutändan bli anställningsbar. Den som går ett lokalt jobbspår får ersättning genom Arbetsförmedlingen.

Längs vägen kan insatser som språkutbildning i form av till exempel SFI och kompletterande utbildningar genomföras. Vissa delar ansvarar kommunen för, som SFI och en del utbildningar; andra ansvarar Arbetsförmedlingen för, som praktikbeslut, eventuellt anställningsstöd och kompletterande arbetsmarknadsutbildningar.

Samverkan är oerhört viktigt för lyckade lokala jobbspår.

Arbetsförmedlingen spelar en viktig roll i arbetet kring lokala jobbspår. Läs mer kring vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda dig som arbetsgivare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Sobona har ett nationellt samarbete med Arbetsförmedlingen, vilket möjliggör lokala kontaktvägar och stödjer dig som medlem i Sobona kring frågor om kompetensförsörjning. Resultatet kan leda till bättre matchningar och en lärande arbetsplats, oavsett bransch.

Deltagare till lokala jobbspår identifieras tillsammans med arbetsgivare. Deltagaren ska vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Arbetsgivare och deltagare träffas via “speeddejtning” och urvalet görs av kommun och arbetsgivare.

Som en del av modellen för fördjupad samverkan för unga och nyanlända har kommunerna och Arbetsförmedlingens utvecklat lokala jobbspår. Vi på Sobona samarbetar med Dua-delegationen (Delegationen för unga och nyanlända) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att synliggöra de kommunala företagens viktiga roll i att skapa samhällsnytta och bidra till en mer inkluderande kompetensförsörjning.

Samverkan är viktigt och det gäller strategiskt, men även på individnivå. DUA stödjer helt enkelt individerna som behöver in på arbetsmarknaden.

Bedömningsplaner, yrkesprofiler och checklistor möjliggör en strukturerad introduktion av nya medarbetare och kan användas i lokala jobbspår. Vidare kan de bidra till att utveckla insteg och arbeta med utveckling av befintliga medarbetare.

Bedömningsplaner, yrkesprofiler och checklistor är konkreta verktyg för handledare på arbetsplatsen som ska introducera och lära upp nyanlända inom utvalda yrkesområden. En väl genomarbetad bedömningsplan med OCN-metoden ger individen ett erkännande i sina kunskaper och färdigheter, oavsett var, när och hur de har förvärvats.

OCN-metoden (Open College Network) innebär att man säkerställer att en individ kan det som behövs inom ett visst område. Med andra ord ger OCN-metoden förutsättningar så individer kan få ett erkännande för och synliggöra sitt kunnande på ett kvalitetssäkrat sätt. Det är också en kvalitetssäkrande metod för lärande arbetsplatser. Nordiskt Valideringsforum skriver mer om OCN-metoden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Yrkesprofiler hjälper företag att synliggöra de kompetenser som krävs för olika yrkesroller. Vidare är yrkesprofiler och validering bra för nyanlända som inte kan svenska och som har kort eller ingen utbildning eftersom den visar vad de behöver kunna inom ett visst område.

Genom att utgå från yrkesprofiler kan det öppna upp för kreativt tänkande för att lösa utmaningar inom kompetensförsörjning. Där kan lokala jobbspår var en del av lösningen.

· Utgår ifrån att matcha först matcha och sedan rusta deltagare

· Det har varit 300–400 lokala jobbspår varje år.

· Det har varit 5 000–6 000 deltagare per år. Det har inte funnits några volymkrav men det har varit ganska stor volym ändå.

· De har resulterat i 1 100 arbetsställen, både inom privata och offentliga verksamheter.

· De lokala jobbspåren har funnits i alla branscher.

· 80 procent av deltagarna har inte gymnasieutbildning men det finns separata spår för universitetsutbildade individer.

· Det har varit fler kvinnor än män.

· De lokala jobbspåren har pågått från tolv veckor till två år.