Svenskt Vatten ger en framtidsspaning

Det finns många drivkrafter till förändringar för VA-branschen. Branschen har både stora utmaningar inom kompetensförsörjning och enorma investeringsbehov. Samverkan på olika nivåer kommer vara avgörande för att lyckas med förändringarna och utmaningarna.

Vad gör Svenskt Vatten?

Svenskt vatten arbetar med politik och påverkan, forskning och utveckling, att stödja branschen genom olika standards och utbildningar.

Branschen har både interna och externa utmaningar. Utmaningarna handlar dels om att förstå vilka kompetenser som behövs i dag och i morgon, dels om att beslutsfattare och möjliga arbetstagare blir intresserade av branschen i framtiden.

Vatten i ett globalt perspektiv

Kompetenser kring vatten behövs i hela världen och de finns tillgängliga i hela världen.

– Varje timme dör 35 barn under fem år i vattenrelaterade sjukdomar så vattenfrågan är en samhällsfråga, berättar Pär.

Vattenbranschen i Sverige i dag

Svenskt Vatten serverar drickmedel och tar hand om avloppsreningar för ungefär 9,5 miljoner invånare i Sverige. Vattentjänsterna kostar 712 kr/månaden för en medelstor villa.

Samtidigt är förnyelsetakten på ledningsnätet vart 200:e år och infrastrukturen har ett återanskaffningsvärde på över 1 000 miljarder kronor. Det är omfattande verksamheter som berör hela landet och hela befolkningen.

Drivkrafter till förändring för VA-branschen

Utbytestakten på ledningsnät är 200 år. Så den gamla Va-anläggningen är i sig en stor drivkraft till förändring. Mycket av infrastrukturen byggdes mellan 1960–1970, samtidigt som när vägar och järnvägar byggdes.

Klimatförändringar är en drivkraft som både innebär för mycket och för lite vatten. Detta påverkar både kvalité och kvantitet.

Regelförändringar, som exempelvis miljölagstiftning, startas på EU-nivå och kommer självklart påverka våra svenska förutsättningar.

Urbanisering med förtätning och avbefolkning påverkar hur vattentjänsterna ska dimensioneras.

Vidare är digitalisering en drivkraft både i form av intern effektivitet i processer och hur anläggningar drivs, men också i hur företagen interagerar med omvärlden och samspelar med kunder utifrån digitala hjälpmedel.

Slutligen är civilförsvaret med vattenförsörjningen en stor drivkraft för att samhället och alla dess tjänster ska fungera.

Alla dessa drivkrafter och förändringar träffar lokalt. En tydlig men långsam trend är att allt fler kommuner slår ihop VA-verksamheten för att klara förändringstrycket. En del kommuner samverkar bara kring dricksvatten eller avloppsvatten.

– Samverkan innebär att företagen blir starkare och mer attraktiva som arbetsgivare, menar Pär.

Svenskt Vattens investeringsrapport visar att 560 miljarder kronor behövs fram till 2040. Årligen är det 31 miljarder per år fram till 2040.

I dag investeras cirka 20 miljarder per år. För att täppa glappet mellan 31 och 20 miljarder krävs både pengar och människor som kan göra jobbet.

– Samverkan krävs. Den kan vara horisontell mellan privata sektorn och utbildningsinstitut men också vertikal mellan nationell, regional och lokal nivå, berättar Pär.

Pär bad Chat GPT sammanfatta de fem viktigaste punkterna gällande kompetens för VA-sektorn. Svaren var kompetens inom:

• Hållbarhet och resurseffektivitet
• Teknik och system
• Digitala frågor
• Ledarskap och projektstyrning
• Forskning och innovation.

– Ingen part kan lösa utmaningarna själv, utan samverkan krävs. Jag vill ge beröm till Sobona gällande hur de samlar olika aktörer för att se vad vi kan åstadkomma tillsammans, avslutar Pär.