Det är dags att tala klarspråk om klarspråk!

LYS förlag har arbetat med Sobona under 2023 för att klarspråksanpassa ett valideringsmaterial utifrån ett andraspråksperspektiv. På den här föreläsningen delar de med sig av tips för att prata klarspråk om klarspråk.

Sofi berättar att LYS förlag har arbetat på uppdrag av Sobona för att klarspråksanpassa ett valideringsmaterial utifrån ett andraspråksperspektiv.

Materialet som de har klarspråksanpassat är en del i valideringsmodellerna för:

• avfallshantering och återvinning
• energi
• fastighet och parkering
• fiber och stadsnät
• vatten och avlopp.

Språket är viktigt i ett valideringsarbete

Under klarspråksarbetet har LYS förlag inte förenklat det tekniska språket eller tagit bort yrkesspecifika ord; de har gjort strukturen och frågorna tydligare.

Klarspråk som princip för skrivande

Emil berättar att klarspråk handlar om att anpassa texten till mottagaren. Vidare ska klarspråk vara:

• Enkelt
• Vårdat
• Begripligt.

Klarspråk handlar om att säga vad man egentligen menar.

När LYS förlag har gått igenom valideringsfrågorna har de behövt ta hänsyn till både det språkliga och det allmänna klarspråkstänket.

– Det är extra viktigt med klarspråk när målgruppen är individer som nyss har lärt sig svenska och inte har full koll på alla kulturella koder, säger Emil.

Tekniska och kulturella frågor

När det handlar om tekniska frågor har arbetet varit ganska enkelt. LYS förlag har fokuserat på att göra frågorna så tydliga som möjligt.

Men trots att det har handlat om tekniska yrken handlar många av valideringsfrågorna om kulturella aspekter, till exempel arbetsplatsklimat och kommunikation, som att ”bidra till ett positivt arbetsklimat”.

– Det är svårt att uttrycka sig tydligt när man riktar sig till en andraspråkstalare, för språk och kultur hör ihop. Därför var de frågorna mer öppna för tolkningar, berättar Sofie.

Språket speglar kulturen och bygger på underförstådda koder som en etablerad svensk tar för givet. Det kan skapa svårigheter för den som är ny i svensk kultur.

Kulturella frågor på arbetsplatsen

Punktlighet, initiativförmåga och konflikter är företeelser som vi tolkar enligt den kultur som man har vuxit upp i.

”Kom i tid!” är en enkel mening rent språkligt men vad betyder den egentligen? Om det är ett möte bör du komma några minuter innan mötet börjar men om du ska hem till någon på middag ska du helst komma en kvart efter tiden som du var inbjuden till.

– I stället för att säga “kom i tid” ska du försöka precisera vad du menar och exempelvis säga “om du börjar jobba klockan åtta måste du komma till jobbet tio i åtta. Du måste hinna byta om innan du börjar jobba”, förklarar Sofie.

Att ta initiativ kan vara en kulturchock

En annan sak som ofta kommer upp i de här sammanhangen är att ta initiativ och att ha initiativförmåga. På de flesta svenska arbetsplatser uppskattas medarbetare som är relativt självgående och som inte väntar in order.

– Det här är ofta en kulturchock för någon som kommer från en mer hierarkisk kultur där man inväntar instruktioner från sin chef för varje liten arbetsuppgift, förklarar Sofi.

När en individ väntar på en arbetsuppgift kan det upplevas som hen är passiv eller initiativlös.

En arbetsgivare eller handledare kanske vill uppmärksamma detta för sin medarbetare, men uttrycket “ta initiativ” kan upplevas som väldigt luddigt. Emil tipsar:

– Var tydlig och säg exakt vad du menar rent konkret. Du kan säga: “Vänta inte på att bli tillsagd att du ska utföra en arbetsuppgift. Vi vill att du själv försöker tänka ut något som behöver göras”.

Emil menar att man kanske också behöver lägga till att medarbetaren inte blir straffad om hen gör något fel.

Konflikter är bra, eller?

Emil berättar att man kunde läsa följande i valideringsmaterialet:

“Konflikter kan vara bra. Om vi alltid är överens om allting, kanske det aldrig blir någon utveckling eller förändring”. Vid en första anblick kan man tycka att det är bra. För vi ska inte sopa saker under mattan utan ha högt i tak på arbetsplatsen.

– Formuleringen säger dock mycket om svensk kultur och frågan är vad den inte säger, menar Emil.

I många andra kulturer är konflikter något bra och man har konflikter hela tiden. Det är så man pratar med varandra. Det måste vara ett motstånd i ett samtal så det blir kul.

– Men i Sverige kommunicerar vi inte riktigt så. Här gäller det att vara följsam; att inte streta emot så mycket i samtalen, säger Emil.

Man går oftast inte i klinch, utan är lite mer hal och försöker undvika att ett samtal utvecklas till en konflikt.

I andra kulturer man säga emot även om man håller med. Det blir ju ett tråkigt samtal om vi tycker samma sak och det gör inget om det blir en konflikt. Efter konflikten går man vidare och ingen behöver ta det personligt.

Det stora problemet är att vi inte berättar om varför konflikter kan vara något negativt. Det är ju det man behöver veta om man är ny i Sverige.

– Varför utbildar vi inte i att konflikter inte är bra i Sverige? Jo, vi har inte en uppfattning om det, menar Sofi.

Klarspråk = säga det osagda

Klarspråk är inte bara något i grammatiken. Klarspråk innebär också att säga det osagda.

Sofie avslutar med att tipsa om korta mikroutbildningar som de tagit till Sobonas språkparlör Länk till annan webbplats. fram på uppdrag av Sobona.

– Mikroutbildningarna tar upp språkliga och kulturella frågor som vi tror kan vara relevanta på era arbetsplatser, menar Sofi.

Sofi berättar att LYS förlag också har skapat en ny del till handledarutbildningen Länk till annan webbplats. som handlar om svensk kultur i ett interkulturellt perspektiv.

Moderator Willy Silberstein frågar om nyanlända och utrikesfödda ofta blir förskräckta av svensk arbetsplatskultur.

– Ja, så är det men de förstår nog inte vad de inte förstår, menar Emil.

Är det lika viktigt att förstå kulturen i språket som att ha yrkeskunskaper?

– Ja, eftersom en stor del av yrket handlar om att ha en relation med kollegor och kunna kommunicera på ett bra sätt, avslutar Sofi.

Läs gärna mer om klarspråk med ett andraspråksperspektiv i caset om LYS förlag.