Branschvalidering kvalitetssäkrar kompetensförsörjningen.

Branschvalidering kan synliggöra och ge erkännande för lärande och kunnande, oavsett när, var eller hur en individ har lärt sig, i skolan, genom lärande på arbetsplatsen eller på fritiden. Grundbulten i branschvalidering är kompetensstandarder utifrån yrkesprofiler som skapar en nationell legitimitet.
Introduktion till branschvalidering (MYH)
+30 Nationella yrkesroller
+60 Valideringsleverantörer
+120 Yrkesbedömare
+6 Branscher

Parter

Delfinansierade myndigheter

Vad är en kompetensstandard?

En kompetensstandard utifrån en yrkesprofil är fastställda krav på kunnande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser inom ett yrke eller yrkesområde. Den beskriver även ansvar och självständighet i utövandet av yrkesrollen.

Vem passar branschvalidering för?

Det hjälper företag att skapa insteg, introduktioner och kompetensförflytta medarbetare på ett enkelt, strukturerat och långsiktigt sätt. Därför är branschvalidering ofta ett förstahandsval när syftet är att förbättra individens möjligheter på arbetsmarknaden och att få ett yrkesbevis.

Vilka fördelar har branschvalidering?

Det fokuserar på kunnande som efterfrågas av arbetsgivare och som gör individen anställningsbar. Branschvalidering underlättar lärande i arbete, skapar förutsättningar för att utveckla befintliga och nya kurser och utbildningar samt stöd vid upphandling av tjänster och arbetsmarknadsinsatser.

Vilka är vinsterna för ditt företag?

Branschvalidering kan användas för att kvalitetssäkra företagets strategiska kompetensförsörjning och rekrytering, utifrån förutsättningar och behov. Vägar in och vidare inom yrkesområdet tydliggörs både för medarbetare och arbetsgivare.

Våra valideringsmodeller finns i följande branscher:

Mer om branschvalidering

Branschvalidering kan användas av:

  • Arbetsgivarorganisationer
  • Arbetsmarknadsaktörer
  • Arbetstagarorganisationer
  • Branschkonsulter
  • Branschorganisationer
  • Företag
  • Individ
  • Myndigheter
  • Omställningsaktörer
  • Utbildningsanordnare.
Visa modell för användningsområden

Branschvalideringsmodellen ger ett bra stöd för att utforma och erbjuda bra insteg till arbetsmarknaden och praktikplatser.

Det handlar om att definiera och beskriva vad praktiken innebär. Vidare handlar det om att kunna lägga upp ett instegs- eller praktikprogram där individen får lära sig rätt saker på rätt sätt och där hen kan få ett formellt bevis på sitt kunnande.

Vid planering och uppstart av ett insteg eller en praktik bidrar branschvalideringsmodellen till en tydlig struktur av upplägg och lärmiljö.

Modellen bidrar också till att kunna ge en tydligare bild av yrket och dess innehåll. Urval av deltagare och avstämning av förväntningar underlättas.

Tack vare modellen kan de kunskaper och färdigheter som deltagarna successivt tillägnar sig dokumenteras och valideras.

Den som handleder och bedömer har tillgång till checklistor och hjälpmedel som underlättar och kvalitetssäkrar såväl tillvägagångssätt som resultatet.

Branschvalideringsmodellen underlättar för en bra introduktion av en ny medarbetare eller praktikant, eller för en individ som byter arbetsuppgifter.

Tack vare en bra introduktion kan individen lära sig rätt saker på rätt sätt och även snabbare komma in i arbetet.

Branschvalideringsmodellens innehåll och beskrivningar av skickligheter, färdigheter och kunskaper som krävs för en viss yrkesroll kan användas som ett

underlag för att kartlägga och bedöma vilken kompetens som finns inom organisationen och vilken kompetens som organisationen har behov av i dag och i framtiden.

Kompetenskartläggning kan ske på olika nivåer och i olika omfattning och djup. Det kan ske från den enskilde individen till att ytterst omfatta hela organisationen.

Individuell kartläggning kan ske som en del i utvecklings- och planeringssamtal mellan chef och medarbetare.

Branschvalideringsmodellens yrkesprofiler och komptensmoduler ger stöd för självskattning.

Utifrån en kompetenskartläggning som gjorts med stöd av branschvalideringsmodellen och identifiering av de komptensgap som kan finnas mellan tillgänglig och behövlig kompetens, kan planer och program för kompetensutveckling tas fram för både individuell och olika organisatoriska nivåer.

Denna planering underlättas också av branschvalideringsmodellens innehåll. Den modulariserade strukturen gör det möjligt att systematiskt planera och genomföra, bedöma och säkerställa resultatet av åtgärderna inom kompetensutveckling.

En uppsägning på grund av arbetsbrist innebär både en stor påfrestning och stress för individen. Det är som en slags identitetskris.

I vår kultur förknippar vi oss i regel i hög grad med vårt arbete. När vi träffar någon ny person frågar vi ofta ”Vad jobbar du med?”.

Många har arbetat i många år på samma företag. Individen kanske har haft flera olika roller men när anställningen upp kan känslan lätt bli ”jag har bara jobbat på X”.

När vi sen börjar göra en kartläggning av vad individen arbetat med så ser vi nästa alltid att hen gjort många olika saker, gått olika internutbildningar, lärt sig på arbetsplatsen. I praktiken befunnit sig i ett lärande som ständigt pågår.

Om individen med stöd av en branschvalideringsmodell hade fått validera all sin kompetens och haft med sig intyg skulle kartläggningsprocessen bli enklare. Enklare för både individen och blivande arbetsgivare att se vad hen faktiskt kan.

Steget till nästa jobb blir enklare och förmodligen snabbare, samtidigt som självkänslan blir starkare genom att kompetensen synliggörs.

I den snabba utveckling som vi i dagsläget ser på arbetsmarknaden kan vi med fog påstå att det krävs något av en kontinuerlig omställningsförmåga och – process eller med andra ord ett kontinuerligt lärande.

Detta för att individen fortlöpande ska vara anställningsbar och för att uppsägning inte ska behöva ske p g a kompetensbrist. Branschvalideringsmodellen ger stöd till att ett sådant kontinuerligt lärande kan ske på ett systematiskt sätt och med validering av resultaten.

Vid rekrytering ger branschvalideringsmodellen ett stöd för att utforma platsannonser och kravprofiler på ett sådant sätt som beskriver vilka faktiska kompetenser, skickligheter, färdigheter, förmågor och vilken grad självständighet som förutsätts och krävs i en viss yrkesroll.

Att mer precist och tydligt veta, definiera och beskriva vad man söker ger bättre möjligheter för sökande att bilda sig en uppfattning om jobbet. Urval och matchning bland de sökande underlättas också.

Vidare då introduktion och fortbildning i någon form ofta ändå krävs kan branschvalideringsmodellen också ge ett stöd. (Se avsnittet Introduktion).

Vid upphandling av tjänster som kräver en viss kompetens kan branschvalideringsmodellen underlätta motsvarande vis som vid rekrytering av personal.

Att ställa relevanta kompetenskrav på externa utförare är lika viktigt som att säkerställa kompetensen hos sin egen personal.

Givet att en branschvalideringsmodell finns på plats och i vidare tillämpning hos branschens aktörer kan kompetenskrav ställas i upphandlingar i form av att yrkesbevis och/eller kompetensintyg ska finnas eller att validering ska kunna ske inom ramen för upphandlingen.

Branschvalideringsmodellen ger underlag till utbildningsanordnare för att utforma utbildningar som matchar branschens faktiska kompetensbehov.

Detta ges av den struktur som branschvalideringsmodellen har med bland annat beskrivning av läranderesultat.

En dialog kring utbildningsinnehåll och krav mellan utbildningsanordnare och underlättas.

Branschen kan också ställa krav på och utvärdera utbildningar i relation till branschens behov.

Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av de kunskaper och kompetenser som en individ besitter, oberoende hur de har förvärvats.

För att kunna validera individers kunskap behövs en yrkesprofil att validera mot. En yrkesprofil beskriver det som man behöver kunna för att utföra en yrkesroll. Den ger ett gemensamt språk för en yrkesroll.

En yrkesprofil kan användas för:

  • Kartläggning av individers kunskaper. Självskattning och fördjupad kartläggning vid rekrytering, introduktion, planering, validering och omställning.
  • Lärande - inom utbildning, på en arbetsplats eller i ett lokalt jobbspår.
  • Bedömning av kunskaper – vilket ofta sker parallellt med lärande. Det finns färdiga checklistor och underlag, individen svarar på frågor och visar, bedömaren granskar och godkänner och sedan sker en kvalitetssäkring intern och externt.
  • Erkännande av kunskaper - oavsett när, var och hur de har erhållits. Erkännandet kan vara ett kompetensbevis i form av mikromeriter eller en hel kvalifikation. Det är detaljerat, sakligt och nivåsatt utifrån SeQF.

Under bedömningen säkerställer handledare och bedömare att individen kan det som hen behöver kunna inom en yrkesroll eller ett yrkesområde.

Bedömningen sker via ett digitalt verktyg och det innehåller färdiga checklistor och underlag. Individen svarar på frågor och visar vad hen kan. En bedömare granskar, bedömer och godkänner.

Dessutom sker en kvalitetssäkring såväl internt som externt.

När en individ klarar samtliga delar i en yrkesprofil kan hen få ett yrkesbevis, vilket är ett värdefullt bevis på vad individen kan.

Det går också att validera mot vissa moduler i en yrkesprofil och då kan individen få ett komptensintyg på de mikromeriter som hen har.

Genom validering synliggörs och erkänns individers kunskaper och färdigheter inom ett visst område. Det finns två typer av validering:

  • Summativ – sker vid ett tillfälle, som till exempel när man tar körkort.
  • Formativ – ofta individanpassad, sker över tid, parallellt med coaching och lärande.

Ett nytt system för kompetensförsörjning

Sobona, medlemsföretag, fackförbund, branschorganisationer och myndigheter har skapat branschvalideringen. Det är ett nytt system för att lösa dagens och morgondagens utmaningar inom kompetensförsörjning.

Sobonas arbete kring att skapa gemensamma valideringsmodeller och strukturerade insteg påbörjades 2017 inom branscherna:

  • Avfallshantering och återvinning
  • Energi
  • Vatten och avlopp.

Fler branscher har succesivt tillkommit.

Inom dessa branscher finns uttalade behov av att säkerställa kompetensförsörjningen och skapa ett relevant underlag för en branschstandard.

Arbetet är en del av Sobonas medlemserbjudande till företagen för att bland annat stödja strukturerad introduktion, kvalitetssäkrat lärande, omställning, upphandling, med koppling till utbildningar samt utveckling av befintliga medarbetare.

Exempel på övergripande mål

  • Höja värdet av det arbetsplatsförlagda lärandet.
  • Höjd yrkesattraktivitet.
  • Individer, företag och branschen som helhet ska ha det kunnande som behövs, på både kort och lång sikt.
  • Mer inkluderande kompetensförsörjning, även kopplat till sociala hållbarhetsmål i Agenda 2030 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Sobona är med i projektet BOSS

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) driver projektet Branschvalidering – Operativ och Strategisk Samverkan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som finansieras av Europeiska Socialfonden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Syftet är att öka nyttan och användningen av branschvalidering för arbetsgivare och individer.

Sobona har tidigare deltagit som observatör och är sedan juni 2020 är vi aktiv projektdeltagare för ett ökat kunskapsutbyte mellan olika branscher.

Gemensamma utmaningar inom kompetensförsörjning

  • Det är ett glapp mellan arbetssökande, utbildningar och arbetsgivares behov.
  • Låg kännedom om yrket och dess innehåll.
  • Yrket upplevs inte vara attraktivt.
  • Stora pensionsavgångar väntar.
  • Verktyg för lärande på arbetsplatsen saknas.
  • Kunskap avseende strategisk kompetensförsörjning och metoder för lärande på arbetsplatsen saknas hos många arbetsgivare.

Hjulet uppfinns på nytt

  • Synen på introduktion och utveckling inom yrkesområdet skiljer sig åt mellan företag i samma bransch.
  • Insatser inom social hållbarhet är fragmenterade.
  • Det är svårt att sätta upp och följa kvalitetskrav i upphandlingar.

OCN-metoden har valts för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoden är erkänd och beprövad såväl i Sverige som internationellt.

Vart fjärde år genomgår respektive kompetensstandard med dess moduler som ingår i branschmodellen en ny relevanssäkringsprocess för att säkerställa innehåll och nivå.

Processen baseras på de rapporter och utvärderingar som årligen görs kopplat till användandet av branschmodellen i lärande- och/eller valideringssyfte samt förändringar i lagkrav och andra relevanta förändringar i omvärlden.

När en kompetensstandard i branschmodellen ska användas i form av lärande och/eller validering säkerställs att utbildade bedömare, intern och extern kvalitetssäkrare samt uppföljnings- och kontrollpunkter finns på plats.

Översyn

Branschen och den förvaltande organisationen genomför en årligen översyn av branschvalideringsmodellernas kompetensstandarder utifrån de protokoll som finns från samsynsmöten, standardiseringsmöten, rapporter från intern och extern kvalitetssäkrare samt förändringar i omvärlden.

Vid behov konsulteras relevant kompetens från de kvalitetssäkrande panelerna eller andra intressenter med kontinuerlig omvärldsbevakning.

Syftet är att hålla branschvalideringsmodellerna relevant och aktuell samt identifiera systematiska styrkor och svagheter.

Implementering i din verksamhet

Läs mer om hur branschvalidering kan implementeras i din verksamhet.

  • Kompetensutveckling är ett av Avfall Sveriges viktigaste uppdrag och vi utbildar drygt 2 000 medlemmar i den kommunala avfallsbranschen varje år. Branschvalideringen stärker vårt uppdrag gentemot medlemmarna och vi ser fram emot att ytterligare höja statusen för dessa samhällskompetenser genom detta valideringsarbete.

    Tony Clark, vd, Avfall Sverige

  • Branschvalidering kan vara till stor nytta för våra medlemsföretag, eftersom den underlättar så många delar i företagets kompetensförsörjning, så vi vill gärna vara med i arbetet kring detta.

    Åsa Pettersson, vd, Energiföretagen

  • Branschvalidering visar vad en individ faktiskt kan och detta har vi haft utmaningar kring inom branschen, för många gånger vet vi inte vilka kompetenser som individer har.

    Jimmy Persson, utveckling- och säkerhetschef, Svenska Stadsnätsföreningen

  • VA-branschen står inför den största strukturomvandlingen sedan 50-talet och kompetensbehovet är stort och växer för varje dag. Genom validering skapar vi ytterligare en väg in i vår cirkulära framtidsbransch.

    Pär Dalhielm, vd, Svenskt Vatten

  • Vi är mycket glada att på detta konkreta sätt kunna stötta våra medlemmar i deras arbete med kompetensförsörjning. När medarbetarnas kompetens kan valideras och synliggöras ökar det också attraktiviteten för branschen.

    Per Nordenstam, vd, Sobona

  • Jag ser ett stort värde i att jobba med validering. Många av de som vi anställer saknar eftergymnasial utbildning. Och validering kan stärka deras självförtroende och självkänsla.

    Walter Jonasson, underhållschef, Vakin

  • Validering behöver inte vara svårt när man följer en struktur och en metod. Vi jobbar med OCN-metoden för validering och kvalitetssäkring av kompetenser.

    Anna Karin Jendert, vd, Nordiskt Valideringsforum

Valideringskonferensen 2022

Den 9 november 2022 anordnades Valideringskonferensen för fjärde året i rad. Konferensen vände sig till dig som är intresserad av validering, oavsett om du arbetar inom utbildnings- eller arbetsmarknadsområdet.

Dokument och länklista för branschvalidering

Arbetsförmedlingen - Validering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

ESF-projektet BOSS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

ESF-projektet Valideringslyft - Myndigheten för yrkeshögskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

EQF: European Qualifications Framework Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Faval Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

MYH: Om validering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nordiskt Valideringsforum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Servicebranschens utbildningsnämnd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SeQF – Sveriges referensram för kvalifikationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skolverket – validering av kunskap och kompetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SKR: Vägen till jobben Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillväxtverket: Validering av kompetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

TCYK: Trädgårdsnäringens centrala yrkeskommitté Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

UHR: Validering få papper på kompetensen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Validering i väst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Valideringsdelegationen 2015–2019 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Valideringskartan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vård och omsorgscolleges riktlinjer för validering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vill du veta mer?

Hör gärna av dig så berättar jag mer om hur vi kan hjälpa dig utifrån både behov och förutsättningar.

Conny Larsson
Projektledare för inkluderande kompetensförsörjning