Branschvalideringsmodellen underlättar för en bra introduktion av en ny medarbetare eller praktikant, eller för en individ som byter arbetsuppgifter.

Tack vare en bra introduktion kan individen lära sig rätt saker på rätt sätt och även snabbare komma in i arbetet.

Branschvalideringsmodellens innehåll och beskrivningar av skickligheter, färdigheter och kunskaper som krävs för en viss yrkesroll kan användas som ett

underlag för att kartlägga och bedöma vilken kompetens som finns inom organisationen och vilken kompetens som organisationen har behov av i dag och i framtiden.

Kompetenskartläggning kan ske på olika nivåer och i olika omfattning och djup. Det kan ske från den enskilde individen till att ytterst omfatta hela organisationen.

Individuell kartläggning kan ske som en del i utvecklings- och planeringssamtal mellan chef och medarbetare.

Branschvalideringsmodellens yrkesprofiler och komptensmoduler ger stöd för självskattning.

Utifrån en kompetenskartläggning som gjorts med stöd av branschvalideringsmodellen och identifiering av de komptensgap som kan finnas mellan tillgänglig och behövlig kompetens, kan planer och program för kompetensutveckling tas fram för både individuell och olika organisatoriska nivåer.

Denna planering underlättas också av branschvalideringsmodellens innehåll. Den modulariserade strukturen gör det möjligt att systematiskt planera och genomföra, bedöma och säkerställa resultatet av åtgärderna inom kompetensutveckling.

En uppsägning på grund av arbetsbrist innebär både en stor påfrestning och stress för individen. Det är som en slags identitetskris.

I vår kultur förknippar vi oss i regel i hög grad med vårt arbete. När vi träffar någon ny person frågar vi ofta ”Vad jobbar du med?”.

Många har arbetat i många år på samma företag. Individen kanske har haft flera olika roller men när anställningen upp kan känslan lätt bli ”jag har bara jobbat på X”.

När vi sen börjar göra en kartläggning av vad individen arbetat med så ser vi nästa alltid att hen gjort många olika saker, gått olika internutbildningar, lärt sig på arbetsplatsen. I praktiken befunnit sig i ett lärande som ständigt pågår.

Om individen med stöd av en branschvalideringsmodell hade fått validera all sin kompetens och haft med sig intyg skulle kartläggningsprocessen bli enklare. Enklare för både individen och blivande arbetsgivare att se vad hen faktiskt kan.

Steget till nästa jobb blir enklare och förmodligen snabbare, samtidigt som självkänslan blir starkare genom att kompetensen synliggörs.

I den snabba utveckling som vi i dagsläget ser på arbetsmarknaden kan vi med fog påstå att det krävs något av en kontinuerlig omställningsförmåga och – process eller med andra ord ett kontinuerligt lärande.

Detta för att individen fortlöpande ska vara anställningsbar och för att uppsägning inte ska behöva ske p g a kompetensbrist. Branschvalideringsmodellen ger stöd till att ett sådant kontinuerligt lärande kan ske på ett systematiskt sätt och med validering av resultaten.

Vid rekrytering ger branschvalideringsmodellen ett stöd för att utforma platsannonser och kravprofiler på ett sådant sätt som beskriver vilka faktiska kompetenser, skickligheter, färdigheter, förmågor och vilken grad självständighet som förutsätts och krävs i en viss yrkesroll.

Att mer precist och tydligt veta, definiera och beskriva vad man söker ger bättre möjligheter för sökande att bilda sig en uppfattning om jobbet. Urval och matchning bland de sökande underlättas också.

Vidare då introduktion och fortbildning i någon form ofta ändå krävs kan branschvalideringsmodellen också ge ett stöd. (Se avsnittet Introduktion).

Vid upphandling av tjänster som kräver en viss kompetens kan branschvalideringsmodellen underlätta motsvarande vis som vid rekrytering av personal.

Att ställa relevanta kompetenskrav på externa utförare är lika viktigt som att säkerställa kompetensen hos sin egen personal.

Givet att en branschvalideringsmodell finns på plats och i vidare tillämpning hos branschens aktörer kan kompetenskrav ställas i upphandlingar i form av att yrkesbevis och/eller kompetensintyg ska finnas eller att validering ska kunna ske inom ramen för upphandlingen.

Branschvalideringsmodellen ger underlag till utbildningsanordnare för att utforma utbildningar som matchar branschens faktiska kompetensbehov.

Detta ges av den struktur som branschvalideringsmodellen har med bland annat beskrivning av läranderesultat.

En dialog kring utbildningsinnehåll och krav mellan utbildningsanordnare och underlättas.

Branschen kan också ställa krav på och utvärdera utbildningar i relation till branschens behov.

Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av de kunskaper och kompetenser som en individ besitter, oberoende hur de har förvärvats.

För att kunna validera individers kunskap behövs en yrkesprofil att validera mot. En yrkesprofil beskriver det som man behöver kunna för att utföra en yrkesroll. Den ger ett gemensamt språk för en yrkesroll.

En yrkesprofil kan användas för:

• Kartläggning av individers kunskaper. Självskattning och fördjupad kartläggning vid rekrytering, introduktion, planering, validering och omställning.
• Lärande - inom utbildning, på en arbetsplats eller i ett lokalt jobbspår.
• Bedömning av kunskaper – vilket ofta sker parallellt med lärande. Det finns färdiga checklistor och underlag, individen svarar på frågor och visar, bedömaren granskar och godkänner och sedan sker en kvalitetssäkring intern och externt.
• Erkännande av kunskaper - oavsett när, var och hur de har erhållits. Erkännandet kan vara ett kompetensbevis i form av mikromeriter eller en hel kvalifikation. Det är detaljerat, sakligt och nivåsatt utifrån SeQF.

Under bedömningen säkerställer handledare och bedömare att individen kan det som hen behöver kunna inom en yrkesroll eller ett yrkesområde.

Bedömningen sker via ett digitalt verktyg och det innehåller färdiga checklistor och underlag. Individen svarar på frågor och visar vad hen kan. En bedömare granskar, bedömer och godkänner.

Dessutom sker en kvalitetssäkring såväl internt som externt.

När en individ klarar samtliga delar i en yrkesprofil kan hen få ett yrkesbevis, vilket är ett värdefullt bevis på vad individen kan.

Det går också att validera mot vissa moduler i en yrkesprofil och då kan individen få ett komptensintyg på de mikromeriter som hen har.

Genom validering synliggörs och erkänns individers kunskaper och färdigheter inom ett visst område. Det finns två typer av validering:

• Summativ – sker vid ett tillfälle, som till exempel när man tar körkort.
• Formativ – ofta individanpassad, sker över tid, parallellt med coaching och lärande.