Språkutveckling på arbetsplatsen

Som handledare har du en viktig roll i att involvera individen i alla praktiska moment. Ta del av Sobonas handledarutbildning om du vill veta mer.

Det är viktigt att stödja individer i sin språkutveckling på arbetsplatsen. Berätta att det är okej att fråga när individen inte förstår, uppmuntra till att fråga och erbjud hjälp med att rätta språket.

Ett sätt att bidra till språkutveckling är att be individen beskriva olika moment, som till exempel: ”berätta för mig hur du kommer tömma de gröna kärlen”.

Fortsätt prata

När vi lär oss ett nytt språk som vuxna är vi oftast rädda att prata eftersom vi kan göra fel och på så sätt framstå som okunniga. Men det går inte att lära sig ett nytt språk utan att göra fel. Du som handledare kan till exempel säga: ”Det är okej att säga fel och du kan fråga mig om du inte förstår. Det viktigaste är att du fortsätter prata”.

En stor del av arbetet för handledare handlar om att ge instruktioner. Det vill säga att berätta för medarbetaren vad de kommer göra. Att ge instruktioner kan vara svårare än många tror.

När en individ ger instruktioner tenderar hen att utesluta viss information och räknar med att mottagaren kan referera till den outsagda informationen.

En individ kan till exempel säga: ” lägg dokumentet på G, under det senaste mötet för 2019”. I det här fallet är G en gemensam digital mapp som alla medarbetare har tillgång till, vilket individen räknar med att den som lyssnar redan vet.

I många fall kan det stämma eftersom alla medarbetare använder sig av den här mappen. Däremot är det svårt för en ny individ att känna till detta. Om refererandet fortsätter på samma sätt utan vidare förklaringen om vad G är och var den finns, kan det skapa förvirring.

Benämn saker vid deras riktiga namn

En del tenderar också att inte benämna saker som de pekar på vid deras riktiga namn. De ersätter dem i stället med ord som ”den där”, ”den stora saken” eller ”lägg den där”. Säg i stället: ”lägg den här plastlådan på bordet bredvid fönster”.

När ett företag tar emot en språkpraktikant är det extra viktigt att komma ihåg att individen inte har några referenser till den nya arbetsplatsen. Därför kan det vara svårt att gissa vad handledaren menar om hen inte benämner saker och handlingar vid deras rätta ord.

Det behövs goda samtal, gemenskap och samspel där alla förväntas bidra. Ta vara på de gemensamma upplevelserna. Hjärnan minns händelser med olika sinnen. Orden blir naturliga tankeredskap för att sortera de nya erfarenheterna. Prata om det ni ser, hör, gör och upplever. Ha höga förväntningar på den du ska handleda. Du står för hopp och tilltro. Den handledde kommer lära sig.

Arbetsplatsen kan ge mycket stöd för individens språkutveckling. Avsätt tid, både för att lyssna och förklara men även för externa språkstudier. Underlätta språkinlärningen genom att involvera den du handleder i samtalet på fikarasten.

Omgivningen, dess språkvanor och det egna vardagsspråkandet kommer avgöra hur mycket språk individen tillägnar sig. Språkutveckling är alltid ett resultat av kombinationen mellan de inre resurserna hos den som lär och den språkstimulans som omgivningen ger.

Ställ öppna frågor

Genom att ställa öppna frågor där den handledde inte bara kan svara ja eller nej, skapar du fler möjligheter till att öva språket. Du kan säga: “Berätta hur du kommer göra det här momentet” eller fråga “Har du förstått hur du ska göra det här momentet?”. Se till så det finns tid för den handledde att reflektera och sen svara.

Föll det mellan stolarna?

Var det ett föremål som föll mellan stolarna? Eller har någon missat att göra n.got eftersom det inte var tydligt vem som skulle göra vad? En del fraser och uttryck används ofta men de kan leda till missförstånd eftersom den handledde tolkar dem bokstavligen.

Om du märker att du använder fraser som “kött på benen”, “ute och cyklar” och “ingen fara på taket”kan du passa på att förklara vad de betyder.

Feedback och återkoppling

Feedback och återkoppling är viktigt för att språkutveckling inte ska stanna av. Den handledde behöver veta när hen hamnar lite fel, men också när hen faktiskt gör framsteg. Ska du rätta eller inte rätta kollegans språk? Det är en känslig fråga. De flesta vill bli rättade, men fråga alltid om den handledde vill bli rättad och hur det ska gå till. Ska du rätta direkt eller efter samtalet? Ska du rätta varje gång hen gör fel eller någon gång då och då?

Rätta inte för ofta. Det kan göra att både du och den handledde blir trötta på det snabbt. Det viktigaste är att kommunikationen flyter på och att det som rättas ska bidra till förståelse av budskapet. Använd Sobonas språkkontrakt för att prata om hur den handledde vill bli rättad. Språkkontrakten finns på engelska, franska, arabiska, somaliska, farsi (persiska), dari (afghansk persiska) och tigrinja.

Peka och benämn

När du ger instruktioner kan du benämna de saker som ingår i instruktionen. Det kan kännas lite konstigt, men det stöttar den som ska lära sig svenska.

I stället för att säga: “Ta den där och frakta hit.”, kan du säga: “Ta det här gröna kärlet och flytta det till den gröna väggen.” Peka gärna på de objekt eller saker som du benämner för att hjälpa till ytterligare.

Ett ord med olika betydelser

Ett ord kan stavas och uttalas på samma sätt men betyda olika saker. Ta till exempel ordet “tankar” som kan betyda något som vi tänker på eller syfta på att vi fyller på bränsle i ett fordon. Om du märker att något ord är svårt för din kollega kan du testa att använda det medvetet oftare och på olika sätt.

Om till exempel ordet “alkometer” är svårt kan du säga så här nästa gång ni använder det: “Du behöver blåsa i alkometern för att starta bilen. Prova nu att blåsa i alkometern. Finns alkometrar i ditt hemland?”

Olika referensramar kan påverka språkförståelsen. Hur du förstår begreppen ”värmebölja” eller ”ösregn” är beroende av de klimat du har erfarenhet av. Förståelsen av begreppet ”delaktighet” beror på vilken kultur du upplevt tidigare. Synen på auktoriteter eller hierarkier kan påverka hur man själv vågar ta för sig i samvaro med andra. Hur ser språket och språkanvändandet ut på just din arbetsplats?

Sobonas språkparlör

Språkutveckling kan främjas genom att hänvisa till en språkparlör som innehåller generella arbetsplatsord och yrkesord. Men kom ihåg att orden och meningarna behöver användas i ett yrkessammanhang och de ska inte bara slås upp i en ordlista.

Sobona har utvecklat en digital språkparlör. Parlören är ett verktyg som underlättar för kommunikation på arbetsplatsen. Den bidrar också till språkutveckling för individer som inte har svenska som modersmål.

Språkparlören innehåller än så länge ord och meningar för dig som arbetar inom avfallshantering och återvinning samt vatten och avlopp. Här finns även korta utbildningsfilmer med tips och trix kring språkutveckling och språkkontrakt på åtta språk.

Språkinlärning är kognitivt ansträngande för hjärnan. Individen behöver inte bara bearbeta ny information på ett nytt språk, utan också försöka förstå hur det nya landet fungerar för att kunna anpassa sig.

Att vara ny på en arbetsplats kan vara tillräckligt stressande, oavsett vilket språk individen pratar. Men det blir mycket svårare för en individ som inte har svenska som modersmål och som kanske dessutom inte har bott i Sverige länge.

Därför är det extra viktigt att minimera stress för att främja språkutveckling på en arbetsplats. Det behöver inte handla om att göra färre saker. Det handlar snarare om en arbetsmiljö där individen vet att hen alltid kan fråga någon om hen behöver hjälp eller om hen har gjort fel så går det att lösa.

Handledare kan minska pressen

Handledare kan visa att det är okej att göra fel genom sitt bemötande. På så vis minskas pressen på den som ska lära sig det nya språket. Om du säger: “Det är okej att säga fel och du kan alltid fråga mig om du inte förstår. Det viktigaste är att du fortsätter prata”, kan du minska på pressen som den handledde kan känna.

1. Välkomna alla och var tydlig med informationen. En tillåtande kultur där det är okej att göra fel, bidrar till språkutveckling.

2. Språkutveckling sker dagligen och deltagaren behöver praktisera. Fråga hur du kan stötta och om hen behöver hjälp.

3. Språkutveckling måste genomsyra hela organisationen.

4. Börja med att prata, prata och prata. Sen kan du läsa och prata ännu mer. Därefter kan du ge dig på att skriva och fundera över grammatik.

5. Kom ihåg att utmaningen inte handlar om att lära sig yrkesspråket, för det handlar oftast om mindre än 200 ord. Utmaningen är i stället arbetsplatsspråket, det som rör anställningen och arbetsplatsen. Hur säger du till exempel att pappret har fastnat i skrivaren? Eller hänger du med under samtalet vid fikapausen?