Video
Se föreläsningen
Annika Johannesson är tf ansvarig kompetensförsörjning och ansvarig validering av yrkesprofiler, Elin Fellers, projektledare – välutbildade nyanlända och Greta Hjortzberg är ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen Sverige. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Energibranschen växer och behöver cirka 8 000 medarbetare de kommande åren. Det finns en potential bland välutbildade nyanlända som har en kompetens som behöver valideras.
Annika inledde föreläsningen med att berätta att en rapport Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visar att branschen behöver 8 000 tekniker och ingenjörer de kommande tre åren.
– Det kanske inte låter som så många, men när vi frågade några år innan var antalet 3 200, berättar Annika.
Det är en stor ökning som beror på att många går i pension, vilket Karin Olholt på Kraftringen lyfte, men också på att efterfrågan på energi ökar. Man spår att efterfrågan kommer öka mer än två gånger de närmaste 25 åren.
Nya nät och anläggningar ska byggas samtidigt som befintliga ska underhållas. Detta innebär att många nya medarbetare behövs.
Branschen har haft en tradition att rekrytera från varandra, hela 76 procent menar att de gör det. Man måste titta på nya vägar för att möta behovet av de 8 000 medarbetare som branschen säger sig behöva.
Annika berättar att fler kvinnor behöver in i branschen. Fler unga behöver välja energibranschen.
Det finns en potential bland välutbildade nyanlända som har en kompetens som behöver valideras. Validering kan också användas för att titta på kompetens som finns i andra branscher.
Greta berättar att dessa yrkesprofiler finns inom energi:
Greta berättar att samtliga yrkesrollerna kan valideras samt att yrkesprofiler ihop med validering kan bidra till att få in fler unga i branschen då innehåll och relevans i utbildningar kan kvalitetssäkras.
Vidare kan yrkesprofilerna och valideringsmodellen för energi bidra till att skapa Yrkesvux-paket.
Yrkesprofiler skapar också nytta för nyanlända så de kan få korta vägar in i branschen.
Branschen expanderar så krav på kompetens och yrken förändras. Då är det otroligt bra att ha branschvalidering för att utveckla kompetensförsörjningen på ett snabbt och effektivt sätt.
– Det pågår ett paradigmskifte på både utbildningssidan och arbetsmarknadssidan där branschvalidering är navet och bryggar över områdena på ett unikt sätt, förklarar Greta.
Det pågår ett paradigmskifte på både utbildningssidan och arbetsmarknadssidan där branschvalidering är navet och bryggar över områdena på ett unikt sätt.
Greta Hjortzberg
ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen Sverige
Eftersom branschvalideringen är ny är det viktigt att arbeta tillsammans.
Greta berättar att hon har arbetat med industrins valideringsmodell och hon lyfter fram en framgångsfaktor för att bygga in branschvalidering i strategisk kompetensförsörjning.
– Framgångsfaktorn handlade om att skapa en strukturerad process för validering, berättar Greta.
Framgångsfaktorn handlade om att skapa en strukturerad process för validering.
Greta Hjortzberg
ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen Sverige
Det innebar att:
Det var viktigt att utvärdera både målbilden och ingången samt utbildningsinsatserna tillsammans med testcentret.
Processen innebar också att utvärdera igen och utvärdera om framsteg hade tagits enligt målbilden.
Elin tar över och förklarar att det i genomsnitt tar åtta år för en flykting att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. Och ofta är arbetet inte i nivå med individens kvalifikationer.
Elin berättar:
– I Sverige är var femte akademiker är utrikesfödd men häften har ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå. Hur innovativa är vi när det kommer till vår kompetensförsörjning?
Elins berättar att hennes roll på Energiföretagen Sverige handlar om att korta vägen till arbetsmarknaden för utrikesfödda och nyanlända.
I Sverige får drygt sex av tio personer reda på att ett jobb är ledigt via kontakter.
Genom våra nätverk delar vi tips och rekommendationer som underlättar jobbsökande. Att känna någon i en jobbsökande organisation ökar jobbchansen tiofaldigt visar en svensk undersökning från 2017.
En person som bott kort tid i Sverige saknar ofta tillgång till relevanta nätverk.
– Detta är en av fler anledningar som gör att branschföreningen, med hjälp av främjandemedel från staten, har skapat mentorprogrammet Energy Buddies Länk till annan webbplats., berättar Elin.
I programmet är medarbetare inom energiföretag möjlighet att lära känna, stötta och inspirera utrikesfödda adepter som har erfarenhet eller ett stort intresse för energibranschen.
En adept matchas ihop med en mentor som arbetar inom branschen.
I programmet får en adept:
En mentor får:
– Energy Buddies är framtaget för adeptens karriärutveckling, men vi vill påstå att alla som medverkar har en möjlighet till win-win, fastslår Elin.
Energy Buddies är framtaget för adeptens karriärutveckling, men vi vill påstå att alla som medverkar har en möjlighet till win-win
Elin Fellers
projektledare – välutbildade nyanlända på Energiföretagen Sverige
Många mentorer menar att programmet har vidgat deras vyer och att det varit givande att möta en ny person med nya perspektiv. Många har gett en stolthet och nya infallsvinklar.
Mentorprogrammet sker på svenska och just svenska är en utmaning för många utrikesfödda. Det kräver både stöd och undervisning med bra material för att lyckas lära sig svenska. Dessutom har många av arbetsplatserna i branschen höga krav på säkerhet.
– Det är viktigt att ha goda språkkunskaper i svenska, därför måste vi underlätta för språkutveckling, menar Elin.
Läroboken Energisvenska Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. innehåller yrkessvenska för energibranschen. Den vänder sig till utbildade tekniker och ingenjörer.
Nytt för hösten 2023 är läromedlet Energi i klassrummet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som ska användas i svenskundervisning.
Elin tipsar om den praktiska övningsguiden Ta kontakt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som kan användas i en introduktion för att någon som inte har svenska som modersmål.
Moderator Willy Silberstein frågar Annika vilka som är de mest efterfrågade yrkesrollerna av de 8 000 som branschen behöver.
– Det är elkraftsingenjörer, data- och IT-ingenjörer och distributionselektriker. Den sistnämnda är också en av de yrkesprofiler som är framtagna för energi, förklarar Annika.
Annika berättar att samhällsomställningen inte lyckas om branschen inte lyckas hitta de 8 000 medarbetarna som behövs. Hon fastslår att branschen behöver var mer inkluderande på många områden.
Se föreläsningen
Nedladdningsbara dokument
Dela sidan