.svg)
Yrkesprofiler är grunden för validering. Validering innebär en bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av en individs kompetenser.
Jörgen Bergvall är metod- och kvalitetsansvarig på Nordiskt Valideringsforum
Länk till annan webbplats.. Han berättar att vi står inför en arbetsmarknad i förändring med strukturella utmaningar som:
- Paradigmskifte – digitalisering och grön omställning.
- Arbetskraftsbrist – ett glapp mellan efterfrågad och synliggjord
- Strukturell arbetslöshet – många individer har varit arbetslösa länge.
- Kopplingen skola och arbetsliv – skolan kan inte täcka alla områden på arbetsmarknaden och skolan hänger inte med i de snabba förändringarna på arbetsmarknaden.
- Kompetensförsörjning – en stor utmaning.
Några slutsatser är att skolan inte ensam klarar att lösa utmaningar inom kompetensförsörjning. Andra former och miljöer för lärande behöver utvecklas och få erkännande. Arbetsgivare behöver ta större ansvar.
Det behöver komma till nya former för samarbeten och rekrytering. Kompetens behöver förflyttas och befintlig kompetens behöver tas till vara på och utvecklas.
75 till 95 procent av det som vuxna lär sig i arbetslivet är informellt lärande.
– Därför behöver synen på kunskap förändas, säger Jörgen.
Jörgen anser att vi inte är rustade för att möta de utmaningar som vi står inför men vi har kommit en bit på vägen.
– En viktig pusselbit i arbetet med kompetensförsörjning är Sobonas nationella yrkesprofiler och validering, berättar Jörgen.
En viktig pusselbit i arbetet med kompetensförsörjning är Sobonas nationella yrkesprofiler och validering
Yrkesprofiler är navet
Jörgens definition på en yrkesprofil är:
“Med yrkesprofil avses kunnandet som är uppdelat i kunskaper och färdigheter, fördelade i tematiska moduler, som tydliggör vad som behövs/krävs inom ett yrke eller yrkesområde.”
En yrkesprofil är med andra ord vad en individ behöver kunna för att utföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt.
Jörgen beskriver yrkesprofiler som ett nav i arbetet med kompetensförsörjning.
Yrkesprofiler skapar samsyn utifrån det som individer behöver kunna och de ger förutsättningar för både utbildning och validering.
Yrkesprofiler innebär ett gemensamt språk utifrån SeQF. Innehållet i yrkesprofilerna är överenskomna av branschen, mellan arbetsgivare och arbetstagare.
De kan finnas som grund för kartläggning av individers kunnande mot en yrkesprofil.
De behövs också för att vi ska kunna tillföra rätt sorts lärande till en individ, som lärande på arbetsplatsen eller via utbildning.
Slutligen behövs yrkesprofilerna för validering, eftersom de är grunden för att kunna göra en bedömning, som i sin tur kan ge individen ett erkännande av hens kunnande.
I dagsläget finns dessa yrkesprofiler inom fastighets- och parkeringsbranschen:
- Tillsyn, skötsel och underhåll av fastighet – Bas
- Tillsyn, skötsel och underhåll av fastighet
- Anläggningsskötare parkering.
Under 2022 yrkesprofileras rollerna parkeringsvakt och parkeringsvärd för fastighets- och parkeringsbranschen.
Dessutom lanseras ett helt nytt digitalt kartläggningsverktyg under året.
Modulerna i yrkesprofilerna är olika områden inom en yrkesroll och de är uppbyggda utifrån läranderesultat och bedömningskriterier.
Yrkesprofilerna har genomgått en nationell relevanssäkring av Sobona, företag inom fastighets- och parkeringsbranschen och Nordiskt Valideringsforum.
Vad är validering?
Jörgens definition på validering är:
“Med validering avses en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande, oberoende av hur det förvärvats.”
Genom validering synliggörs och erkänns individers kunskaper och färdigheter inom ett visst område. Det finns två typer av validering:
- Summativ – sker vid ett tillfälle, som till exempel när man tar körkort.
- Formativ – ofta individanpassad, sker över tid, parallellt med coaching och lärande.
Processen med validering innehåller en struktur med stegen:
- Kartläggning
- Eventuellt lärande
- Bedömning
- Kvalitetssäkring
- Erkännande.
Startklart för användning
- Relevanssäkrat innehåll.
- Läranderesultat i valbara moduler.
- Bedömningskriterier.
- Bedömningsplaner med frågor, uppgifter och checklistor.
- Kvalitetssäkringskedja.
- Tydliga kompetensintyg.
- Digitalt verktyg.
Kartläggningen av individens kunnande sker i det digitala verktyget. Här kan självskattning användas vid exempelvis rekrytering, introduktion, planering, validering och omställning.
– Det går inte längre att förlita sig på de gamla traditionella vägarna för kompetensförsörjning, utan vi måste arbeta annorlunda, säger Jörgen.
Relaterade artiklar
