.svg)
Validering är en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av de kunskaper och kompetenser som en individ besitter.
Nordiskt Valideringsforum
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. använder OCN-metoden för kvalitetssäkring och erkännande av lärande. Metoden kommer från Storbritannien och OCN betyder öppet kollegialt nätverk.
Metoden har använts i Sverige i över 15 år och uppfyller alla kriterier och riktlinjer för validering. OCN-metoden har en kvalitetssäkringskedja från innehåll till ett kompetensbevis för en individ.
En yrkesprofil innehåller moduler
Allt utgår från en yrkesprofil som är uppbyggd av ett antal moduler. Dessa moduler berättar vad en individ ska valideras mot.
Nästa steg är kartläggning och planering. Detta kan se olika ut på olika företag. Men det går ut på att välja moduler och individer som ska valideras samt hur processen ska se ut.
Processen inför bedömning handlar om att individen visar sina kunskaper och kompetenser genom att svara på frågor (skriftligt eller muntligt) och utför uppgifter av praktisk karaktär. Allt dokumenteras och processen kan även innehålla olika former av lärande.
Processen kan även innehålla olika former av lärande.
En bedömare utför själva bedömningen. Hen utgår från bedömningens nyckelkrav och modulerna i yrkesprofilen, för att på så vis säkerställa en rättssäker och likvärdig bedömning.
Bedömaren kan ha en medbedömare eller handledare till sin hjälp i lärandeprocessen eller när bevisen ska samlas in. Men det är bara bedömaren som gör den slutgiltiga bedömningen.
Sedan följer en intern och extern kvalitetssäkring. Den interna kvalitetssäkringen handlar om stöd till bedömare för att säkerställa en rättssäker och konsekvent bedömning mellan olika bedömare som arbetar med samma moduler. De ska lägga ribban på samma nivå.
Avslutningsvis blir det extern kvalitetssäkring. Denna görs av en individ som inte arbetar inom den egna organisationen och som säkerställer att valideringsprocessen har följt alla riktlinjer och kriterier som satts upp.
Kompetensintyg eller kompetensbevis
Valideringsprocessen ska generera ett komptensintyg eller kompetensbevis till individen som tydligt visar vilka kunskaper och kompetenser som hen har.
– Det går att välja ut relevanta moduler, utifrån behov. Men om man vill få ett yrkesbevis behöver man använda alla moduler, säger Jörgen.
Det går att välja ut relevanta moduler, utifrån behov.
När modulerna är utvalda kan valideringen av kunnandet ska på olika sätt. Det går att ha summativ validering med prov i en uppbyggd testmiljö under en avgränsad tid där individen får visa kunskaper och kompetenser.
Valideringen kan även ske som formativ validering över tid på arbetsplatsen med uppgifter i en bedömningsplan som innehåller frågor, checklistor, förmåge- och färdighetsuppgifter där allt samlas i ett digitalt verktyg. Det går även att göra valideringen analogt på ett vanligt papper.
Valideringen kan även ske över tid på arbetsplatsen.
– Det är också viktigt att framhålla att kompetensbevisen är detaljerade, tydliga, sakliga utan subjektiva värderingar och att de linjerar mot SeQF Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., berättar Jörgen.
Allt är startklart för validering:
- Innehållet är relevanssäkrat.
- Bedömningsplaner med frågor, uppgifter och checklistor finns.
- En kvalitetssäkringskedja är på plats
- Komptensintyg som är tydligt specificerade.
- Ett digitalt verktyg underlättar processen.
Men vad krävs för att komma i gång? Det är framför allt stöd från ledningen, tid för handledarskap och utbildade bedömare.
– Jag vill också skicka med alla att validering är enkelt och logiskt. Men det är viktigt att avsätta tid. Dessutom stöttar vi på Nordiskt Valideringsforum och Sobona dig. Så ta steget över tröskeln och kom i gång, avslutar Jörgen.
Här kan du anmäla dig till Sobonas bedömarutbildning för att lära dig validera!
Relaterade artiklar
