Debatt: Utan fler ingenjörer i energibranschen klarar vi inte klimatomställningen

Vi behöver fler, inte färre, som utbildar sig till ett arbete inom energisektorn och varje person in i branschen räknas. Det skriver Åsa Pettersson, Energiföretagen, Ulrika Lindstrand, Sveriges ingenjörer, och Per Nordenstam, Sobona.

Klimatomställningen är vår tids utmaning men också möjlighet. Alla progressiva krafter är eniga – det är elektrifieringen som är nyckeln för att lyckas ställa om i tid. Ska detta vara möjligt så behövs fler kollegor inom energisektorn. Sedan ett par år tillbaka har utrikesfödda akademiker kunnat utveckla sin kompetens för att bli anställningsbara i energibranschen, en bransch där det finns stora behov av ingenjörer i många år framöver. Den kompetensen riskerar att gå förlorad när Arbetsförmedlingen tvingas prioritera bort uppdragsutbildningarna.

Framtidssäkra kompetensförsörjningen
En minskad budget till uppdragsutbildningar för ingenjörer som ännu inte etablerat sig på svensk arbetsmarknad slår fel i en tid då klimatomställningen kräver ökade satsningar för att framtidssäkra kompetensförsörjningen.

Vi behöver fler, inte färre, som utbildar sig till ett arbete inom energisektorn och varje person in i branschen räknas. Sedan flera år tillbaka har Arbetsförmedlingen upphandlat utbildningar inom elkraft och energiteknik från Luleå tekniska universitet. Energibranschen har efterfrågat denna insats då vi ser ett stort och ökande behov av kompetens, samtidigt som etableringstiden för utrikesfödda är alldeles för lång.

Uppdragsutbildningarna har underlättat inträdet på arbetsmarknaden för utrikesfödda ingenjörer och det finns flera exempel på företag som har hittat nya medarbetare denna väg. Hälften av alla som går utbildningen inom elkraft och energiteknik har ett kvalificerat jobb sex månader efter examen. Energiföretagens medlemmar vittnar om positiva rekryteringar och välkomnar möjligheten att få kontakt med en målgrupp som inte alltid når fram i rekryteringsprocessen.

Fler ingenjörer behövs
Enligt Energiföretagens kartläggning är elkraftsingenjörer och energiingenjörer två av de yrkesroller som branschen har störst behov att rekrytera till och elkraftsingenjörerna är bland de svåraste att tillsätta. Genom uppdragsutbildningarna inom elkraft och energiteknik har insatsen riktats till personer som redan har en del av kompetensen med sig från sina hemländer.

Varför spara in på fungerande utbildningar i en tid när vi behöver vända på varenda sten för att hitta kompetenta medarbetare?

Men nu riskerar Arbetsförmedlingens krympta budget leda till att fungerade utbildningar prioriteras bort. Detta trots att arbetslösheten stiger, samtidigt som energibranschen har allt svårare att hitta personal med rätt utbildning. Har Sverige råd att inte ta tillvara denna kompetens?

Kompetensförsörjningen till energibranschen är nödvändig för att Sverige ska kunna bygga ut energisystemet i den omfattning som elektrifiering och omställning kräver. Det handlar om klimatomställningen och svensk konkurrenskraft – och i detta fall också om att fler ska gå från bidrag till egenförsörjning.

Fungerande utbildningar avvecklas
Varför spara in på fungerande utbildningar i en tid när vi behöver vända på varenda sten för att hitta kompetenta medarbetare? Det är angeläget att säkra kompetensen i den bransch som står i centrum för samhällets klimatomställning och förverkligar andra branschers omställning.

Utbildningar och arbetsmarknadsinsatser tar tid och förutsätter uthållighet såväl som fungerande samarbeten och vi har de senaste åren arbetat systematiskt med partsgemensamma lösningar som ger konkreta resultat. Uppdragsutbildningarna inom elkraft och energiteknik behöver utvecklas och inte avvecklas, både för integrationen och omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Per Nordenstam, vd, Sobona

Åsa Pettersson, vd, Energiföretagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ulrika Lindstrand, Förbundsordförande, Sveriges ingenjörer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.