Pilot 3 – instegsprogram och mikromeriter för gårdsvärdar i bostadsområden

Hans Andrén och Jörgen Bergvall tillsammans med moderator Tomas Nylund

Hans Andrén är vd och rektor på Mode3 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Jörgen Bergvall är metod- och kvalitetsansvarig på Nordiskt Valideringsforum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Hans berättar att Mode3 uteslutande arbetar med instegsprogram inom ramen för Yrkesvux eller uppdragsuppbildningar från Arbetsförmedlingen.

Hans och Jörgen inleder föreläsningen med att problematisera kring och förklara begreppen instegsprogram och moduler.

En modul är en uppbyggd form av läranderesultat och bedömningskriterier som beskriver vad en individ förväntas förstå, veta och kunna utföra inom ett avgränsat kompetensområde och till viss nivå, samt på vilket sätt individen förväntas visa detta.

Varför arbetar ni på Nordiskt Valideringsforum med moduler?

– De är kommunikativa och överskådliga. De underlättar planering och genomförande av både lärande och erkännande, berättar Jörgen.

Vidare kan en modul ge ett delerkännande. En individ kanske inte klarar alla moduler i en yrkesprofil, men kan få erkännande för en eller ett antal moduler.

Moduler ger också överförbarhet och underlättar revideringar, vilket är bra för att hänga med i exempelvis grön omställning och digitalisering.

Jörgen berättar att Nordiskt Valideringsforums definierar en mikromerit så här:

“Ett kvalitetssäkrat bevis och beskrivning i form av läranderesultat på en individs kunnande inom ett avgränsat kompetensområde. Beviset är utfärdat av ett behörigt organ, har ett kommunikations- och egenvärde, men kan byggas på mot en kvalifikation.”

– Mikromeriten kan vara generell och överförbar, men den kan också vara yrkesspecifik och kontextbunden, förklarar Jörgen.

Modul = mikromerit?

Är en modul och en mikromerit samma sak? I vissa fall kan det vara så, men i andra fall är det inte säkert.

Hans menar att mikromeriter och moduler kommer hjälpas åt så vi kan förstå båda begreppen. Hans berättar vidare om ett exempel där de använder moduler.

Definition gårdsvärd i bostadsområden

Familjebostäder i Stockholm definierar gårdsvärd som någon som är lokalt rekryterad för att arbeta med trygghetsfrågor och skapa relation med hyresgästerna. Vidare arbetar de för att hålla miljöstugor, tvättstugor och trapphus rena och snygga.

Mode3 hade en introduktionsutbildning på tre veckor för gårdsvärdar i Rinkeby i Stockholm under våren 2023.

Vilka erfarenheter av mikromeriter och moduler har ni, utifrån den utbildningen?

När vi satte ihop utbildningen använde vi moduler bland annat modulen “skötsel av miljöhus och avfallsutrymmen” i Sobonas yrkesprofil tillsyn, skötsel och underhåll av fastighet – bas.

– Det var flexibelt att använda moduler, utifrån de lokala behoven som fanns, berättar Hans.

Vidare ger modulerna tydlighet om vad och när deltagarna ska lära sig något. Tydligheten i modulerna är lika viktigt för individen som ska lära sig något, som för arbetsgivaren.

Kan vi definiera ett instegsprogram byggt på mikromeriter inom fastighetsbranschen för gårdsvärd i bostadsområden?

– Absolut, svaret är ja, säger Jörgen.

Det finns en stor potential hos individer som står utanför arbetsmarknaden i dag. Men utbildningsväsendet kommer inte lösa de här utmaningarna själva; antingen saknas utbildningar helt, för få vill gå utbildningarna eller så räcker inte antalet platser.

– Därför är lärande på arbetsplatsen via moduler eller mikromeriter ett måste, fastslår Jörgen.

Kan ett instegsprogram tydliggöra och hjälpa individ och företag för att se vad som krävs för att klara jobbet som gårdsvärd i bostadsområden?

– Ja, absolut för tack vare kraven på läranderesultat och bedömningskriterier blir det tydligt vad som krävs för att klara jobbet, säger Jörgen.

Hans flikar in hur viktigt det är med tydlighet. Han visar en checklista vad individen ska visa för bedömaren:

Du utför städning i miljöhus och avfallsutrymmen efter fastlagda rutiner som:

• Plocka upp sådant som hamnat utanför kärlen och sortera det i kärlen.
• Städar golv, dörrar, fönster med mera.
• Omfördela material i överfyllt kärl och komptermera det i kärlet om det behövs.

– Repetition är viktigt för vi pratar om hantverk. Det räcker inte att få in utbildning i huvudet, den måste in i kroppen och det tar tid, menar Hans.

Tack vare den tydliga checklistan kan deltagarna ta större ansvar för sitt lärande. Här är ett exempel på när en deltagare städar ett miljöhus:

– När man är i en valideringssituation är sådana här bilder fantastiska. För de blir väldigt tydliga, säger Hans.

Moderator Thomas Nylund frågar om språket är en nyckelfaktor när det kommer till insteg på arbetsmarknaden?

– Ja, självklart är det så och det går att lära sig språket i takt med att man jobbar med läranderesultaten i modulerna, avslutar Hans.