Pilot 1 - beredskapssvetsare fibernät

Jimmy Persson är utveckling- och säkerhetschef Svenska Stadsnätsföreningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Det svenska försvaret och det civila försvaret har rustats ner. Nu är det dags att rusta.

– Många trodde att Rysslands invasion skulle bli ett cyberkrig, men det har blivit ett hybridkrig där de inte bara attackerar webbplatser utan även civila mål, berättar Jimmy.

Jimmy berättar vidare att Ryssland har riktat in sig på digital infrastruktur som fiber och mobila lösningar, el och vattenförsörjning.

Ett tillgängligt och robust fibernät är avgörande för att samhället ska fungera.

Vad innebär rollen beredskapssvetsare? Jo, man ska kunna arbeta under svåra förhållanden. Ingen har övat på det under väldigt många år i Sverige.

– Man blir utkallad till ett hål i marken där man ska laga viktig fiberinfrastruktur, förklarar Jimmy.

Det kan också handla om att arbeta i demolerade och krigshärjade anläggningar eller infrastruktur som är farlig att gå in i. Men man måste också arbeta med de vanliga arbetsuppgifterna under krig och kris.

Vilka förmågor är avgörande för att öka telekomsektorns beredskap?

För att öka hela sektorns beredskap behöver alla aktörer samverka, ha relevant kunskap och tillgång till materiel.

De olika förmågorna är också beroende av varandra och skapar tillsammans förutsättningar för att stadsnäten ska kunna upprätthålla sina nät, även vid händelse av kris eller krig.

Ett kommunalt stadsnät har en storlek som motsvarar sin kommun, vilket betyder att det finns både små och stora nät i Sverige.

De små näten har inte så många medarbetare så samverkan måste ske och de behöver kunna låna material och resurser av varandra. Därför måste en standardisering ske.

Tillgång till materiel

För att öka branschens beredskap så samhällsbärande telekommunikation kan upprätthållas vid kris, krig eller höjd beredskap behöver det finnas tillgång till materiel som:

• Ersättningsmateriel
• Reparationsverktyg
• El från reservelaggregat.

– Vi har redan köpt in mätinstrument, fibersvetsar och felsökningsinstrument som vi har delat ut till 170 nät som 400–500 tekniker ska kunna använda, berättar Jimmy.

Nu finns mycket av materialet på plats hos näten och nu arbetar Svenska Stadsnätsföreningen med kunskap och kompetens hos medarbetare och organisation.

Svenska Stadsnätsföreningen och utbildningspartners tar fram utbildningar. Förhoppningsvis ska utbildningar genomföras på flera håll i landet och vid flera tillfällen, så fler kan delta. De som deltar i utbildningarna ska få ett kompetensintyg.

Vi har mycket att lära av andra branscher. Beredskap ser liknande ut i många branscher.

Det är viktigt att ha med arbetsgivarorganisationer som Sobona, fackliga parter och arbetsgivare i processen.

– Det partsgemensamma formatet är jätteviktigt för att kunna genomföra utbildningarna och även få reda på vilka mikromeribter en beredskapssvetsare behöver ha, betonar Jimmy.

Exempel på utbildningar

Svenska Stadsnätsföreningen kommer börja med dessa två utbildningar:

• Allmän beredskapsutbildning för nätägare och dess personal.
• Kompetensintyg för akut lagning genom felsökning, svets och mätning av optokabel.

De kommer fortsätta med dessa utbildningar:

• Kompetensintyg för hantering av mobila reservaggregat 6-50kVA
• Kompetensintyg för hantering av containerbaserade reservelaggregat för fast inkoppling (>250kVA)
• Kompetensintyg för akut lagning av optokabel med hjälp av fibervagn
• Kompetensintyg för hantering av mobil drivmedelstankstation.

Beredskapsutbildning beredskapssvetsare för fibernät

I utbildningen finns tre block:

1. Digital distanskurs – allmän krisberedskap för telekom. 45 dagar med 8–10 timmars studietid. Minst 85 procent rätt på ett kunskapstest krävs för att kunna gå vidare till block två.
2. Master class – lärarledd distansundervisning. Förberedande distanskurs med lärare och bedömare på fyra timmar. Fokus på test av grundkunskap innan validering. Det handlar om att gå igenom materiel som svetsar och instrument för felsökning.
3. På plats – akut felsökning, lagning och mätning av optofiber i ett simulerat krigsfält under tre dagar tillsammans med lärare och bedömare. Godkänd validering krävs för att få kompetensintyget.

Det finns ett komplext innehåll i modulerna i utbildningen.

Mikromeriten i den här utbildningen är dessa tre komponenter:

• Akut felsöka optofiber
• Akut laga optofiber
• Akut mäta optofiber

Individen ska kunna felsöka, laga och mäta optofiber i en nod, i en brunn och på en trasig kabel.

– Inga motsvarande moduler finns i befintliga utbildningar i dag och mikromeriten har ett definitivt värde, berättar Jimmy.

För att ta reda på vilka mikromeriter en beredskapssvetsare behöver ha har Svenska Stadsnätsföreningen arbetat med dessa moduler i Sobonas yrkesprofil fibertekniker:

• Service, underhåll och felsökning av fibernät.
• Svetsa och skarva optisk fiber
• Mätning av fibernät*.

*En kompletterande modul som inte ingår i yrkesprofilen.

Stadsnätsföreningen har adderat till scenario-delen.

Allt samlas i en utbildnings- och komptensportal där individen kan följa sin process och bli erbjuden kurser i exempelvis bränsle och reservel, utifrån vad man har klarat av.

För att hålla ordning och reda på resurser och materiel finns en regional uppdelning av krisorganisationen Stadsnätens infrastruktursamverkansgrupp SISG.

Beredskapssvetsare har en giltighetstid på tre år. Om individen inte gör repetitionsutbildning och övningar under den tiden förlorar individen intyget.

Vad händer framåt?

• 2023–2024: 1 400 individer utbildas i allmän beredskap inom telekom.
• 2023–2023: 400 beredskapssvetsare för fibernät utbildas.
• September 2023: Första digitala utbildningen börjar.
• Oktober 2023: Start för första fältutbildning och validering.

Prioritering sker enligt följande:

1. Tilltänkta individer som beredskapssvetsrare
2. Övrig operativ personal såsom fälttekniker, NOC, support, säljare och kundtjänstmedarbetare
3. Övrig personal inom ekonomi, HR och stödfunktioner.

Uppföljning av kompetens och behov av repetitionsutbildning och övning sker genom regionala beredskapssamordnare.

Moderator Thomas Nylund avslutar med att fråga om det skulle kunna vara en mikromerit att ha grundkunskap om allmän beredskap inom andra branscher?

– Ja, jag tror att det är en egen mikromerit som är överförningsbar till andra branscher, avslutar Jimmy.