Det är dags att tala klarspråk om språk!

LYS förlag har arbetat med Sobona under 2023 för att klarspråksanpassa ett valideringsmaterial utifrån ett andraspråksperspektiv. På den här föreläsningen delar de med sig av tips för att prata klarspråk om klarspråk.

Språket är viktigt i ett valideringsarbete

– Språket är viktigt för att man ska kunna visa och berätta om sin kompetens. Det är svårt att göra en yrkesvalidering på sitt andraspråk, men det ska inte vara onödigt svårt för den som är ny i svenskan, fastslår Sofi.

Språket är en del av yrkeskompetensen. För att kunna utföra ett arbete behöver man kunna vissa termer och det yrkesspecifika språket, för att kunna kommunicera på jobbet.

Under klarspråksarbetet har LYS förlag inte förenklat det tekniska språket eller tagit bort yrkesspecifika ord; de har försökt göra formuleringarna tydligare.

Klarspråk som princip för skrivande

Emil berättar att klarspråk handlar om att anpassa texten till mottagaren. Vidare ska klarspråk vara:

• Enkelt
• Vårdat
• Begripligt

När LYS förlag har gått igenom valideringsfrågorna har de behövt ta hänsyn till både det språkliga och det allmänna klarspråkstänket.

– Det är extra viktigt med klarspråk när målgruppen är individer som nyss har lärt sig svenska och därmed inte har så stort ordförråd och saknar full koll på alla kulturella koder, säger Emil.

Tekniska och kulturella frågor

När det handlar om tekniska frågor har arbetet varit ganska enkelt. LYS förlag har fokuserat på att göra frågorna så tydliga som möjligt, ofta genom att förenkla strukturen.

Men trots att det har handlat om tekniska yrken handlar många av valideringsfrågorna om kulturella aspekter, till exempel arbetsplatskultur och kommunikation, som att ”bidra till ett positivt arbetsklimat”.

– Det är svårt att uttrycka sig tydligt när man riktar sig till en andraspråkstalare, för språket och kulturen hör ihop på många sätt, berättar Sofie.

Språket speglar många kulturella utgångspunkter som en etablerad svensk inte tänker på. Detta kan vara svårt för den som är ny i svensk kultur och som ska göra valideringen, eftersom de behöver tolka dessa frågor.

Kulturella frågor på arbetsplatsen

Punktlighet, initiativförmåga och konflikter är företeelser som vi tolkar enligt våra tidigare erfarenheter.

Här finns ofta stora skillnader mellan individer som har växt upp i olika kulturer och ytliga samtal om de här punkterna leder ofta till missförstånd.

”Kom i tid!” är en enkel mening rent språkligt men vad betyder den egentligen? I vissa situationer behöver du vara på plats tio minuter innan och i vissa situationer ska du komma lite sent, som när någon bjuder hem en tid på middag.

– I stället för att säga “var punktlig” eller “kom i tid” kan du säga “om du börjar jobba klockan åtta måste du komma till jobbet tio i åtta. Du måste hinna byta om innan du börjar jobba”, förklarar Sofie.

Att ta initiativ kan vara en kulturchock

En annan sak som ofta kommer upp i de här sammanhangen är att ta initiativ och att ha initiativförmåga. På de flesta svenska arbetsplatser uppskattas medarbetare som är relativt självgående och som inte väntar in order.

– Det här är ofta en kulturchock för någon som kommer från en mer hierarkisk kultur där man inväntar instruktioner för varje liten arbetsuppgift, förklarar Sofi.

En arbetsgivare eller handledare kanske vill uppmärksamma detta för sin medarbetare, men uttrycket “ta initiativ” kan upplevas som väldigt luddigt. Emil tipsar:

– Var tydlig och säg exakt vad du menar rent konkret. Det kan exempelvis vara “vänta inte på att bli tillsagd att du ska utföra en arbetsuppgift. Vi vill att du själv försöker tänka ut något som behöver göras”.

Konflikter är bra, eller?

Emil berättar att man kunde läsa följande i valideringsmaterialet:

“Konflikter kan vara bra. Om vi alltid är överens om allting, kanske det aldrig blir någon utveckling eller förändring”.

– Vid en första anblick kan man se det här som en naturlig och nödvändig inbjudan till att ha högt i tak på arbetsplatsen. Man vill ju skola in folk i arbetsplatskulturen och man vill ha en rak och öppen kommunikation, och man ska inte sopa saker under mattan. Därför säger man att det faktiskt kan vara bra att ha konflikter, menar Emil.

Samtidigt avslöjar det här ganska mycket om svensk kultur.

I många kulturer utanför Sverige är konflikter ett sätt att utveckla idéer, rensa luften och ha lite roligt med varandra. Där är konflikter i allmänhet en naturlig del av en interaktion mellan individer i arbete och privatliv.

– Men i Sverige kommunicerar vi inte riktigt så. Här gäller det i allmänhet att vara följsam; att inte streta emot så mycket i samtalen, säger Emil.

Om man inte håller med måste man säga det väldigt försiktigt; de flesta av oss mår inte bra om det blir konflikter och ofta försöker vi undvika att hamna i situationer där vi öppet konfronterar varandra.

Man går oftast inte i klinch, utan är lite mer hal och försöker undvika att ett samtal utvecklas till en konflikt.

I andra kulturer man säga emot även om man håller med. Det blir ju inget bra samtal om vi tycker samma sak och det gör inget om det blir en konflikt. Efter konflikten går man vidare och ingen behöver ta det personligt. Det kan till och med vara bra!

När vi på en svensk arbetsplats informerar om att konflikter kan leda till något positivt faller det lite platt. Det är en självklarhet för många.

Det stora problemet är att vi inte berättar om varför konflikter kan vara något negativt. Det är ju det man behöver veta om man är ny i Sverige.

Klarspråk = säga det osagda

Klarspråk är inte bara något i grammatiken. Det innebär också att säga det osagda. Det blir särskilt viktigt på en interkulturell arbetsplats.

Svensk kultur är inte neutral. Alla har inte samma referensramar eller utgångspunkt som vi har.

Sofie avslutar med att tipsa om korta mikroutbildningar som de tagit till Sobonas språkparlör fram på uppdrag av Sobona.

– Mikroutbildningarna tar upp språkliga och kulturella frågor som vi tror kan vara relevanta på era arbetsplatser, menar Sofi.

Sofi berättar att LYS förlag också har skapat en ny del till handledarutbildningen Länk till annan webbplats. som handlar om svensk kultur i ett interkulturellt perspektiv.

Moderator Willy Silberstein frågar om vi inte borde anpassa oss lite mer efter andra kulturer?

– Ja, och det är det som är fördelen med en interkulturell arbetsplats, menar Emil.

Läs gärna mer om klarspråk med ett andraspråksperspektiv i caset om LYS förlag.