Kvalifikationer + validering = effektiv kompetensförsörjning

Christer Bergqvist är enhetschef och stf gd och Helén Björnsdotter är utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Christer inleder med att konstatera att EU utlyst maj 2023 till maj 2024 som The European Year of Skills Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Valideringskonferensen är en del av det initiativet.

The European Year of Skills handlar om att lyfta frågor som rör kompetensförsörjning och skapa möjligheter för individer att visa sitt kunnande och vilket värde de har.

– Vi är mitt i en period av snabb omställning med teknisk utveckling, digitalisering, AI och automation, fastslår Christer.

Vad behöver vi göra och vem behöver göra vad?

Individer behöver ta ansvar för sitt eget lärande och sin kompetensutveckling för att vara relevanta på arbetsmarknaden.

Organisationer och föredrag behöver ta ett ännu större ansvar i att formulera vad de behöver, i form av mikromeriter eller kvalifikationer. Stagen måste ta ett fortsatt ansvar.

– Vi måste ta ansvar och samverka, säger Christer.

För individen finns ett omställningsstudiestöd, vilket ekonomiskt bidrar till utbildning i vuxen ålder.

För organisationer och företag finns verktyg som nationella yrkesprofiler och validering.

Vad gör Myndigheten för yrkeshögskolan?

Christer berättar att Myndigheten för yrkeshögskolans har expanderat utbudet med kurser för yrkesverksamma och de kommer sannolikt fortsätta göra det framöver.

– Nu är 100 000 individer inom yrkeshögskolesystemet, berättar Christer.

Christer berättar att MYH har infört YH-flex Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Helén påminner om myndighetens utökade uppdrag i att stödja och samordna utvecklingen inom all validering som sker i Sverige, både inom utbildning och inom arbetslivet.

Vad är branschvalidering?

• Det är validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi.
• Det är branschernas krav på yrkeskompetens som är fokus för branschvalidering.
• Det är branscherna som äger och ansvarar för sina valideringsmodeller.
• Branschvalideringens legitimitet utgår från det mandat som respektive bransch har från arbetsmarknadens parter.

Myndigheten bedriver utvecklingsarbete inom branschvalidering och Helén återkopplar till stadsbidraget som Christer tidigare nämnde.

– Vi har även haft BOSS-projektet som är ett femårigt ESF-projekt där vi har samlat branscherna för att driva utvecklingen tillsammans, berättar Helén.

Helén säger att de verktyg som myndigheten ansvarar för och arbetar med hjälper dem i kedjan från kompetensbehov till kvalificerad personal.

Dessa verktyg kan identifiera den kompetens som behövs:

• Kvalifikationer
• Kompetensstandards
• Yrkesprofiler

För att se vilken kompetens som finns och vilken kompetens som saknas arbetar finns validering inom utbildning och arbetsliv.

Hur ska man fylla på effektivt?

1. Lärande på arbetsplatsen
2. YH-flex
3. Korta kurser inom yrkeshögskolan.

Myndigheten gör årligen en uppföljning av all validering som sker. Det sker en utveckling och det är positivt att siffrorna ökar vad gäller antalet valideringar.

– Under 2022 fick 6 272 individer sina yrkeskunskaper validerade, berättar Helén.

Modeller, metoder och verktyg – vad är det utan innehåll?

Under våren 2023 gjorde myndigheten en reportageserie med nedslag hos olika företag där individer hade blivit validerade. Här har de samlat reportagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som visar exempel på när validering bidragit till förändring och påverkat människor i arbetslivet.

Moderator Willy Silberstein frågar vad som händer med individer som blir validerade.

– Ja, vad händer när man får något bekräftat? Det ger en boost för självkänslan och det bidrar till yrkesstolthet där individen kan se vägar framåt, förklarar Helén.