Ta del av MYH:s perspektiv på branschvalidering, betydelsen av yrkesbevis/nivåplacerade kvalifikationer i SeQF och lärdomar från BOSS.
Christer Bergqvist är enhetschef på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) Länk till annan webbplats. och Helén Björnsdotter är projektledare för BOSS (Branschvalidering – Operativ och Strategisk Samverkan) Länk till annan webbplats..
Christer börjar med att referera till det som Per Nordenstam, vd på Sobona, fastslog i inledningen till Valideringskonferensen:
– Vi är väl rustade för att kunna hantera utmaningar inom kompetensförsörjning och för att kunna ta hand om förutsättningar för det livslånga lärandet, säger Christer.
Vi är väl rustade för att kunna hantera utmaningar inom kompetensförsörjning och för att kunna ta hand om förutsättningar för det livslånga lärandet.
Myndigheten för yrkeshögskolan har arbetat med frågor som rör validering, branschvalidering och kvalifikationer under flera år och nu senast även med möjligheten till omställningsstudiestöd.
– Det finns förutsättningar för att vi ska klara av den omställning som vi är mitt inne i och står inför, fastslår Christer.
Christer betonar att vi är mitt inne i en omställning och den kommer att öka allt snabbare.
Omställningen handlar om detta:
- Grön omställning
- Elektrifiering
- Digitalisering
- Automatisering
- Och medföljande strukturomvandlingar.
För att kunna göra en omställning behöver man kunna göra en kompetensmässig förflyttning.
För att kunna göra en omställning behöver man kunna göra en kompetensmässig förflyttning.
Därför har Myndigheten för yrkeshögskolan utvecklat satsningar på kortare program där individen kan fylla på sin kompetens med en spets. Målgruppen är yrkesverksamma och utbildningen är flexibel med många distansinslag.
YH-flex och validering
YH-flex Länk till annan webbplats. riktar sig till individer som har yrkeskunskaper som motsvarar en betydande del av en yrkeshögskoleutbildning.
YH-flex Länk till annan webbplats. riktar sig till individer som har yrkeskunskaper som motsvarar en betydande del av en yrkeshögskoleutbildning.
Den första delen i utbildningen innebär att den studerandes reella kompetens (kunskaper, färdigheter och kompetenser) bedöms genom exempelvis validering. Detta skapar ett underlag för att individen ska kunna tillgodoräkna sig betydande del av utbildningen.
Den andra delen består av en individuellt anpassad kompletterande utbildning för att nå examen.
– Ungefär hälften av utbildningstiden kan valideras för individen, berättar Christer.
Strukturer för kompetensförsörjning och livslångt lärande
Möjligheter till utbildning är en del för det livslånga lärandet och för att möta utmaningarna inom kompetensförsörjning.
Men det är också viktigt att kunna ta hand om och hantera individers reella kompetens genom att bedöma kompetensen mot kvalifikationer.
SeQF är Sveriges referensram för kvalifikationer Länk till annan webbplats..
Projekt kring datainfrastruktur
Ett projekt Länk till annan webbplats. pågår där åtta myndigheter arbetar tillsammans med ett antal intressenter för att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
En databas har implementerats, vilket innebär att kvalifikationerna i databasen är tillgängliga via API och att de är även kopplade till EQF, som är den europeiska referensramen för kvalifikationer.
Hur arbetar Myndigheten för yrkeshögskolan med validering?
Myndigheten för yrkeshögskolan arbetar med ESF-projektet Valideringslyft Länk till annan webbplats., i vilket samtliga regioner i Sverige har medverkat för att bygga och stärka sin kompetens för att kunna hantera frågor som rör validering inom ramen för kompetensförsörjning.
De har även ett specifikt råd för valideringsfrågor. Vidare sker en myndighetssamverkan där Myndigheten för yrkeshögskolan och sex andra myndigheter samarbetar med Vinnova i frågor som rör kompetensförsörjning och validering.
Slutligen har myndigheten genomfört riktade regionala konferenser med myndighetssamverkan som bas i bland annat Gävle och Skellefteå.
Branschvalidering av yrkeskompetens
Helén Björnsdotter slår fast att branschvalidering är branschernas krav på yrkeskompetens. Det är kompetens som efterfrågas i arbetslivet och som gör individen anställningsbar inom ett kompetensområde eller i en yrkesroll.
Branschvalidering är validering av individers reella kompetens som genomförs i branschernas regi.
Branschvalidering är validering av individers reella kompetens som genomförs i branschernas regi.
Branschvalideringens legitimitet utgår från ett mandat från branschens verksamheter och företag och har ett nationellt erkännande.
– Branschvalidering är ett verktyg för effektiv kompetensförsörjning, säger Helén.
Allt utfår från en yrkesprofil som tydliggör och synliggör den kompetens som behövs. Genom bedömning och validering synliggörs och tydliggörs de kompetenser som en invid har eller som hen saknar.
Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag är att stödja branscherna i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra samt informera om modeller för validering.
ESF-projektet BOSS
Sedan 2018 driver Myndigheten för yrkeshögskolan ESF-projektet BOSS. Projektet anordnar aktiviteter i syfte att bidra till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte mellan branscher och ansvariga medverkande myndigheter.
Projektets övergripande mål är att öka antalet:
- Nivåplacerade kvalifikationer
- Branschmodeller att validera mot
Det tredje målet är att öka användningen av branschvalidering som ett verktyg för kompetensförsörjning.
Myndigheten för yrkeshögskolan och branscherna har tagit fram fem kriterier för att kunna bli listad som branschmodell:
- Valideringsmodellen är förankrad och legitim i branschen och hos arbetsmarknadens parter.
- Valideringsmodellen utgår från relevant komptensstandard för respektive yrkesroll eller kompetensområde.
- Valideringsmodellen har ett system för att godkänna valideringsleverantörer och/eller yrkesbedömare.
- Valideringsmodellen har tillgänglig information om valideringens genomförande.
- Valideringsmodellen tillhandahåller statistik och/eller uppgifter om verksamheten.
– Utifrån statistik och uppgifter om verksamheten görs en årlig uppföljning för branschutvecklingen och den ger oss insikter om vilka insatser som vi kan möta upp med, berättar Helén.
Under 2021 fanns det 29 branschmodeller och 114 yrkesområden/yrkesroller som individer kan bli validerade mot. Under året validerades 5 625 individer.
Under 2021 fanns det 29 branschmodeller och 114 yrkesområden/yrkesroller.
Valideringar inom vård- och omsorg räknas inte med här och inom den branschen görs väldigt många valideringar.
Dessa modeller ligger i topp vad gäller modell och yrkesområde/yrkesroll:
- Svensk industrivalidering: Industriteknik BAS.
- CNC-teknik: Grönt certifikat (CNC-operatör).
- Städ och service: Städare SRY yrkesbevis.
- Hotell och restaurang: Kock.
- Svensk industrivalidering: Underhåll BAS.
- Städ och service: Städare baskomptens städservice.
Helén visar Branschvalideringskartan Länk till annan webbplats. som visuellt förtydligar var ett specifikt yrkesområde/yrkesprofil finns inom landet och om kvalifikationen är nivåplacerad.
Stadsbidrag för att främja kompetensförsörjningen
Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för ett stadsbidrag som syftar till att främja kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen genom förbättrad tillgång till validering i arbetslivet.
Stadsbidraget kan sökas av arbetsgivare och arbetstagarorganisationer eller av organisationer som är gemensamma för arbetsgivare och arbetstagare, som exempelvis nationella yrkesnämnder.
På gång under 2023
Myndigheten planerar att genomföra en spridningskonferens 19–21 april 2023 i Malmö inom ramen för BOSS för att ta ett helhetsgrepp om kompetensförsörjning och lyfta de verktyg som finns.
Konferensen vänder sig till alla som arbetar med kompetensförsörjning och livslångt lärande.
Mer information finns inom kort på Myndighets för yrkeshögskolans webbplats Länk till annan webbplats..
Moderator Thomas Nylund återkopplar till aspekter om administration som Annika Wallenskog betonade under sin föreläsning. Han konstaterar att YH-flex och validering är sätt att minska administrationen i kompetensutvecklingen.
Detta sker tack vare en bättre precision och träffsäkerhet kring vad individen kan och för att sedan kunna bygga på utifrån det.
Christer och Helén nickar och håller med, men Christer påpekar vikten av att skapa en legitimitet och en dokumentation som är giltig, vilket kräver en viss administration. Men det öppnar upp för en mycket enklare väg.
Moderator Thomas Nylund rundar av föreläsningen med tre frågor från chatten:
1. Finns det möjligheter för YH-flex på alla yrkeshögskolor?
– I teorin ja. I dagsläget har vi 40–50 utbildningar som ger möjlighet till YH-flex, berättar Christer.
2. Hur ser myndighetens arbete ut för att öka nya utbildningar i och med det nya utbildningsstödet?
– Det ser bra ut för i princip hela yrkeshögskolan, eftersom den är en konstruktion för att möta omställningsbehovet, förklarar Christer.
3. Varför kan inte YH-flex och tidigare KY-utbildningar valideras mot högskolan och dess ämnen?
– Det kan den, säger Christer med ett skratt. Han berättar om Bergsskolan som har en kvalificerad yrkeshögskoleexamen som bergsingenjör. Efter examen kan eleven gå några korta matematikkurser och sen är hen behörig för att söka ett magisterprogram på Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Länk till annan webbplats.