Inledning och presentation av projektet Kompetenspasset

Tommy Olsson från Myndigheten för yrkeshögskolan och Olle Nyman från RISE

Tommy Olsson är omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Olle Nyman är projektledare för Kompetenspasset och arbetar på RISE Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Tania Sarmiento är samordnare kompetensförsörjning och livslångt lärande, verksamhetsområde direkt Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Kompetenspasset är sprunget ur regeringens samverkansprogram “Kompetensförsörjning och livslångt lärande Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.”. Arbetet startades upp i november 2021 och ska avslutas december 2023, men kommer kanske förlängas i några månader.

Syftet med projektet är att utforska möjliga modeller för en svensk implementation av mikromeriter i enlighet med Europeiska unionens modell för dessa (engelska micro-credentials). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

– Kompetenspasset skiljer sig från många andra projekt tack vare det utforskande fokuset, berättar Tania.

Tania berättar att EU:s arbete med micro-credentials Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en bas och en rekommendation för arbetet i Kompetenspasset. Mikromeriter kan vara en brygga och minska klyftan mellan vad en individ kan och vad arbetsmarknaden efterfrågar.

– Mikromeriter löser inte alla utmaningar, men det kan vara en nyckel och en del i lösningen, säger Tania.

Mikromeriter är flexibla och många olika aktörer kan tillhandahålla eller ge mikromeriter. EU menar dock att det finns en utmaning om det skulle bli en lukrativ “marknad” av mikromeriter och att en definition saknas.

Hur ska en mikromerit vara?

Men hur ska en mikromerit vara, frågar sig Tania. Den ska vara portabel och stapelbar. En individ ska kunna “ta med sig den” mellan olika arbetsplatser, branscher och länder.

Vidare ska den vara ett dokumenterat lärande efter en mindre utbildning som i dag inte dokumenteras systematiskt.

– Individen ska äga sin mikromerit, konstaterar Tania.

Mikromeriten ska kunna utfärdas som ett digitalt bevis, liknande Europass.

Leverabler och frågeställningar i Kompetenspasset

Olle Nyman att det ska byggas en modell för innehållet i en mikromerit och hur den ska vara utformad. Det handlar om läranderesultat, en teknisk lösning för att lagra, utfärda och visa mikromeriter.

Tommy Olsson lyfter följande frågeställningar som finns i projektet:

• Koppling till SeQF – kvalifikation, delkvalifikation och mikromerit
• Storleken på en mikromerit – vilken är den minsta meningsfulla enheten?
• Olika värde på mikromeriter – självskattning, branschstandard och formell utbildning
• Var finns behov och vinster med mikromeriter? För individ, företag och samhälle.

En väg till erkända meriter

Tommy berättar att dessa fem piloter finns i Komptenspasset:

1. Sobona: beredskapssvetstare fibernät, underhållsteknik inom vatten och avlopp, textilåtervinning och insteg till arbete inom fastighetsbranschen.
2. Handelsrådet: fristående komptensmoduler för utveckling av detaljhandeln.
3. Nordiska Textilakademien: instegsprogram reparationssömnad.
4. Skellefteå kommun: kompetenssäkring inom vattenkraft och yrkessvenska.
5. Arbetsförmedlingen: arbetsmarknadsutbildningar.

– Vi har även associerade piloter inom lärosäten, yrkesnämnd, Riksidrottsförbundet och utbildningsanordnare för att ge ett breddat perspektiv på mikromeriter, berättar Tommy.

Den tekniska och praktiska standarden ska vara enkel, säker och standardiserad. Det kan se ut enligt bilden nedanför.

Det är viktigt att svenska mikromeriter anpassas efter europeiska standarder för verifierbara mikromeriter. Det ska vara möjligt att förvara sin merit i Europass, som är en slags digital plånbok för individer i hela Europa.

Vidare ska det finnas en koppling till andra EU-projekt för utbildningsbevis som ska bidra till ökad rörlighet inom Europa.

Moderator Thomas Nylund frågar hur stor eller liten en mikromerit kan vara.

– Det är ganska lätt att säga hur stor en mikromerit inte kan vara; så fort den når någonting som redan finns som en poänggivande kurs eller ett yrkesbevis har behovet täckts, säger Olle.

– Om vi pratar rent hypotetiskt skulle en mikromerit kunna vara ett antal timmar om den ligger på rätt nivå och fyller behovet som finns, fastslår Tommy.

Mikromeriter kan vara både specialiserade och breda. Proteko och reparationssömnad är väldigt specialiserat och det skulle kunna bli ännu mer specialiserat som exempelvis “reparationssömnad jeans”.

När mikromeriter är överförbara mellan yrken och branscher skapar det rörlighet mellan både yrken och branscher och en bred mikromerit underlättar kompetensförsörjningen på sikt.

– Vi kommer få svar på våra frågor löpande från piloterna och vi har även en workshop i oktober 2023 som kommer ge svar, säger Olle.

Under våren kommer en slutkonferens ske där svar presenteras och vi kommer lyfta hur vi kan arbeta vidare med mikromeriter.