Hur svårt kan det vara att säga ordet “el” egentligen?

LYS Förlag har samarbetat med Energiföretagen Sverige för att ta fram material som ger stöd för språkutveckling på arbetsplatsen.

Emil Molander och Sofi Tegsveden Deveaux arbetar på LYS Förlag. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Emil och Sofi är läromedelsförfattare och lärare i svenska som andraspråk och yrkessvenska.

Våren 2021 höll Sofi en kurs i yrkessvenska för individer som praktiserade på fjärrvärmeverk. Hon berättar:

– Det var inte en vanlig språkkurs; vi dokumenterade allt vi gjorde och försökte identifiera vad som gjorde ett sådant här projekt så framgångsrikt som möjligt. Jag kunde se att ett stort ansvar för praktikanternas språkutveckling landade på handledaren. Det var en helt ny arbetsuppgift för dem, som de inte är utbildade för. Alla handledare var väldigt engagerade, men det är inte lätt att vara handledare om man inte är van vid uppgiften, säger Sofi.

Emil konstaterar att det är skillnad på att läsa andraspråk som vuxen och lära sig ett nytt språk som barn. Han visar exempel på ord som används i energibranschen där en del är enkla att förklara för en femåring, medan andra är mer tekniska ord som är obegripliga.

Det är skillnad på att läsa andraspråk som vuxen och lära sig ett nytt språk som barn.

För en vuxen med ett annat modersmål kan det i stället vara tvärtom; att tekniska termer liknar ord på deras originalspråk.

Vad heter generator på polska?

Ett pedagogiskt utformat språktest med polska visar att det är lättare att komma ihåg ord som liknar ord som en individ redan kan.

– Vi ska akta oss för att tro att ett ord som är svårt för ett svenskt barn även är det för en yrkesutbildad vuxen. Det kan vara lätt att vi förklarar på ett barnsligt sätt för andraspråkstalare och glömmer att individen redan kan många ord som kommer från grekiska och latin. En yrkesperson kan kanske redan ordet generator, men kan behöva hjälp med uttalet, säger Emil.

Det är extra viktigt att få hjälp med uttalet, även om en individ förstår ett visst ord. För det är viktigt att bli förstådd av andra.

Det är extra viktigt att få hjälp med uttalet, även om en individ förstår ett visst ord.

Vissa uttalsjud finns bara i vissa språk och det kan vara svårt för individer med annan språkbakgrund att ens höra skillnaden. Svenskar kan exempelvis ha svårt att uppfatta skillnaden mellan tonande ”s” och vanliga s-ljud i engelskan.

På arabiska är det ingen skillnad på “e” och “i” och spanskan skiljer inte på “v” och “b”, medan “l” och “r” är desamma i Kina.

I svenskan har vi både långa och korta ljud, där betydelsen kan bli helt olika som i tal/tall och glas/glass. Detta finns inte i andra språk, vilket innebär att andraspråkstalare kanske inte ens hör skillnaden eller inte tror att den är viktig.

Uttalet gjorde det svårt att kommunicera

– Vi fick feedback från handledarna som bekräftar att det var uttalet som gjorde att det var svårt att kommunicera med praktikanterna. Men ingen av dem påpekade att det var svårt att förstå vad praktikanterna sa på grund av grammatiska fel, konstaterar Sofi.

Emil och Sofi delar med sig av fler insikter från språkkursen med fjärrvärmepraktikanterna, som att många satsar på ordförståelse och missar eller prioriterar bort uttal. Och att den som är ny i ett språk väljer olika strategier för att göra ett gott intryck.

Den som är ny i ett språk väljer olika strategier för att göra ett gott intryck.

Någon kanske pratar jättemycket för att visa att hen kan, medan en annan väljer att vara tyst för att inte “avslöja sig”.

Erfarenheterna från projektet har sammanställts i material som riktar sig till praktikanter, arbetsgivare och handledare som arbetar med språkutveckling på arbetsplatsen. Materialen finns samlade på Energiföretagens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Utveckla språket på arbetsplatsen

– Individer från andra länder har ofta god yrkeskompetens och språket är det största hindret. Därför är det viktigt att vi kan dela med oss av kunskapen från projektet till dem. I ett fjärrvärmeverk är säkerheten viktig och den bygger på att individer kan kommunicera med varandra. Många tycker att de kan engelska bra, men det fungerar oftast inte på arbetsplatsen. För många är inte så bra på engelska som de kanske tror, speciellt inte när det handlar om att utföra sitt yrke på engelska, förklarar Sofi.

Emil ger tre tips till den som har en andraspråkstalande praktikant på arbetsplatsen:

Lär känna individen. Två praktikanter kan ha olika kunskap och förmågor.
Se över vilka språkliga krav som finns på arbetsplatsen.
Ta hjälp av kompetenta språklärare vid starten som kan bedöma hur bra praktikanten kan språket. Annars finns en risk för att kunskapen överskattas. De flesta klarar enkel kommunikation, men det är svårare att kommunicera i kommunikationsradio eller skriva en komplicerad text.

Sobona har utvecklat verktyg för att stödja språkutveckling på arbetsplatsen.

Läs gärna artiklarna Energisvenska som alla förstår och Varför gör människor som de gör och inte som du vill?