Validering är ett sätt att synliggöra kompetens och kvalitetssäkra lärande

Validering handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande och värde åt kunnande som individer har tillägnat sig, oavsett hur, var och när det har förvärvats. Validering ger nytta för individer, arbetsgivare, utbildningsanordnare och samhället i stort. Det blir möjligt att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv, både nationellt och internationellt.

Vad är validering?

Validering är ett sätt att synliggöra och bevisa kunskap. Det är en strukturerad process för fördjupad kartläggning, bedömning och erkännande av kunnande som en person besitter, oberoende av hur det förvärvats. Resultatet av valideringen bevisar individers kunskaper och kompetens. Validering utifrån nationella yrkesprofiler synliggör och kvalitetssäkrar lärandet på arbetsplatsen.

Vem passar det för?

För dig som synliggöra vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser en individ har inom ett visst yrkesområde. Kanske har individen förvärvat detta kunnande på ett annat sätt än via formell utbildning. Därmed får arbetsgivare ett verktyg som används vid exempelvis introduktion, kompetensutveckling och omställning.

Vilka fördelar har validering?

Validering säkerställer det kunnande som behövs inom yrkesområdet. På en föränderlig arbetsmarknad är det en nyckel till en smidig omställning och kompetensutveckling för yrkesverksamma. Det underlättar för individer att synliggöra sin kompetens och snabbare komma i arbete. Genom att validera individens kunnande kan utbildning komplettera med de delar som saknas.

Vilka är vinsterna för ditt företag?

Det blir enklare att synliggöra lärandet på arbetsplatsen samt säkerställa och vidareutveckla kompetensen hos nya och befintliga medarbetare. Handledaren/bedömaren får en struktur för lärandet och ett verktyg för objektiv återkoppling.

Verktygslåda för validering

  • Faktablad deltagare
  • Faktablad företag
  • Yrkesprofiler och validering - Ett sätt att synliggöra kompetens
  • Faktablad Lättläst Svenska
https://sobona.se/images/18.4ed68b8e178ceee82c4942fb/1619602939294/9-nov-badge.png

Valideringskonferensen 2021

Den 9 november bjuder vi in till årets Valideringskonferens. Tema: Kompetensutveckling och omställning i en snabbt föränderlig värld.

Utbildade bedömare är nyckeln

Under två dagar lär du dig processen kring hur validering går till och lär dig hur du stöttar deltagaren i bevisinsamling, ger uppgifter till handledare/arbetsledare, gör bedömningar samt hanterar det digitala verktyget. Utbildningen ges i samarbete med Nordiskt Valideringsforum och den är kostnadsfri för dig som medverkar i projektet. Men antalet platser är begränsat, så anmäl dig i dag!

Ordlista för validering

Det finns många olika begrepp inom validering och det är inte alltid lätt att veta vad de betyder. Den här ordlistan hjälper dig reda ut vad alla begrepp innebär. 

Vad är OCN-metoden?

För att kunna validera behövs en metod som kan kvalitetssäkra lärande och bedömning. Sobona samarbetar med Nordiskt Valideringsforum och använder OCN-metoden (Open College Network).

Mer om validering

Så här går en valideringsprocess till

vinster-med-handledning

För att bedömningarna ska bli sakliga och likvärdiga är det viktigt att alla bedömare jobbar på samma sätt.

  1. Utbildade bedömare
    Utbildningen för att bli bedömare tar två dagar. Den anordnas regelbundet runt om i Sverige av Nordiskt Valideringsforum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
  2. Bedömningsplan
    Det finns en färdig bedömningsplan utifrån kraven i yrkesprofilen. Den innehåller frågor, övningar och checklistor. Bedömaren och deltagaren arbetar alltid tillsammans. Det är en fördel om det finns minst två bedömare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. så de kan hjälpas åt om det uppstår funderingar eller frånvaro. 
  3. Självskattning och kartläggning
    Ofta börjar deltagaren med en självskattning av yrkeskunskaperna. En handlingsplan görs tillsammans med handledaren/bedömaren.
  4. Bevisinsamling och bedömning
    Deltagaren synliggör sina kunskaper, färdigheter och kompetenser genom att utföra uppgifter, praktiska övningar, svara på frågor, fylla i checklistor och dokumentera. Allt sker över tid på arbetsplatsen och kan göras via en app, dator, muntligt eller observation.

    Bedömaren ger stöd under processen och återkopplar om kompletteringar behövs.

    Det är viktigt att det får gå en tid från lärande till bevisinsamling så individen har en rimlig chans att lära sig.
  5. Kvalitetssäkring
    Allt som sker under processen dokumenteras och laddas upp i det digitala verktyget Bevisst. Bedömaren går in och gör en avslutande bedömning där hen skriver varför hen bedömer att individen uppnått lärandet som åsyftas i modulen.

    När bedömaren och deltagaren är färdiga med bevisinsamlingen granskas dokumentationen av interna och externa kvalitetssäkrare.
  6. Kompetensbevis
    I slutändan får individen ett kompetensbevis som innehåller tydliga beskrivningar av deltagarens kompetens utifrån de moduler och läranderesultat som ingår i yrkesprofilen. Kompetensbeviset/yrkesbeviset förklarar sakligt vad individen kan. Dessutom kan det motivera individen att läsa vidare eftersom det tydliggör vilka baskunskaper som hen har.

Dessutom kan innehållet som validering basereras på utvecklas kontinuerligt. Processen är uppbyggd så vi kan ta emot input och förslag på justeringar regelbundet.

SeQF – Jämför kvalifikationer från studier och arbetsliv

Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. bygger på en gemensam, europeisk referensram för kvalifikationer: EQF – European Qualification Framework Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Många europeiska länder är anslutna.

SeQF är som en bro mellan bransch, arbetsmarknad och individ.

SeQF säger ingenting om omfattningen av en kvalifikation. Det visar bara en nivå. En liten smal spetskompetens kan ligga på samma nivå som en kandidatexamen, men omfattningen är olika.

Genom SeQF tydliggörs nivåkrav och man kan bygga branschvalidering. Det går att säkerställa kompetens hos medarbetare samt mäta och kommunicera den kompetensen. Det blir lättare att beställa utbildning och bli mer distinkt när man för dialog kring vad som behövs.

Dessutom kan karriärvägar skapas för medarbetare. Det blir möjligt för individer att komma in på en lägre nivå för att sen ”kläs på” inom organisationen på olika sätt.

SeQF kan också hjälpa till att attrahera nya medarbetare eftersom det går att synliggöra karriärvägar.

Från kolgruvor till kvalitetssäkring

Sobonas valideringsprocesser utgår ifrån OCN-metoden (Open College Network) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Den är helt samstämmig med SeQF, som är Sveriges referensram för kvalifikationer.

Metoden togs fram i England när många gruvor lades ned på 1980-talet. Arbetskraft blev tillgänglig, samtidigt som kompetens inom andra industrier behövdes. Men det var svårt att veta vad en person egentligen kunde och om kunskaperna gick att använda.

Validera och bevisa lärande

Näringsliv, myndigheter och högskolor tog då fram OCN-metoden för att validera och bevisa lärande, kunskaper och kompetenser, oavsett hur de förvärvats.

Utifrån olika yrkesroller definieras resultat av lärande och bedömningskriterier. Resultatet godkänns av yrkesexperter och branschföreträdare. Valideringen görs av utbildade bedömare, som tillsammans med yrkespersonen bevisar att de rätta kunskaperna finns.

Med SeQF synliggörs allt resultat av lärande, oavsett hur det är förvärvat. Därmed blir det lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv.

Branschvalidering genomförs i branschernas regi

Branschvalidering är validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi. Det är viktigt att det sker på ett sätt som också tillgodoser branschens eget rekryteringsbehov inom områden där det råder brist på medarbetare i dag. Utgångspunkt i projekten ligger i de utvecklade yrkesprofilerna.

Sobona medverkar i projektet BOSS (Branschvalidering – Operativ och Strategisk Samverkan, Myndigheten för yrkeshögskolan) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för ett ökat kunskapsutbyte mellan olika branscher.

Fyra grundläggande kvalitetsprinciper

Enligt Myndigheten för yrkeshögskolans riktlinjer ska en branschvalideringsmodell ha förankring, legitimitet, relevans och aktualitet i det den beskriver. Det förutsätter bland annat spårbarhet som är grunden för ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta uppnås genom samverkan mellan bransch, referensföretag, ämnesexperter och arbetsmarknadens parter.

Läs mer om projekten Yrkesprofilering och validering inom återvinning och Yrkesprofilering och validering inom VA.

Validering synliggör kompetens

Det blir enklare att synliggöra lärandet på arbetsplatsen samt säkerställa och vidareutveckla kompetensen hos nya och befintliga medarbetare genom att arbeta med validering på arbetsplatsen. Validering är ett konkret verktyg för arbetsgivaren som möjliggör både kompetensöverföring till andra yrkesprofiler och en progression för individen.

Det förenklar kompetensförflyttning på arbetsplatsen, vilket ger plats för nyanställningar på grundläggande nivåer. Handledaren/bedömaren får en struktur för lärandet och ett verktyg för objektiv återkoppling till individen.

template

Vad krävs för att komma igång?

· Stöd från ledningen.

· Tid för internt handledarskap.

· En lärande miljö.

· Möjlighet att komma igång och lära.

· Ett team med minst två utbildade OCN-bedömare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. inom organisationen rekommenderas.

· Nordiskt valideringsforum finns med som bollplank under arbetet.

Så här går en valideringsprocess till

vinster-med-handledning

För att bedömningarna ska bli sakliga och likvärdiga är det viktigt att alla bedömare jobbar på samma sätt.

  1. Utbildade bedömare
    Utbildningen för att bli bedömare tar två dagar. Den anordnas regelbundet runt om i Sverige av Nordiskt Valideringsforum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
  2. Bedömningsplan
    Det finns en färdig bedömningsplan utifrån kraven i yrkesprofilen. Den innehåller frågor, övningar och checklistor. Bedömaren och deltagaren arbetar alltid tillsammans. Det är en fördel om det finns minst två bedömare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. så de kan hjälpas åt om det uppstår funderingar eller frånvaro. 
  3. Självskattning och kartläggning
    Ofta börjar deltagaren med en självskattning av yrkeskunskaperna. En handlingsplan görs tillsammans med handledaren/bedömaren.
  4. Bevisinsamling och bedömning
    Deltagaren synliggör sina kunskaper, färdigheter och kompetenser genom att utföra uppgifter, praktiska övningar, svara på frågor, fylla i checklistor och dokumentera. Allt sker över tid på arbetsplatsen och kan göras via en app, dator, muntligt eller observation.

    Bedömaren ger stöd under processen och återkopplar om kompletteringar behövs.

    Det är viktigt att det får gå en tid från lärande till bevisinsamling så individen har en rimlig chans att lära sig.
  5. Kvalitetssäkring
    Allt som sker under processen dokumenteras och laddas upp i det digitala verktyget Bevisst. Bedömaren går in och gör en avslutande bedömning där hen skriver varför hen bedömer att individen uppnått lärandet som åsyftas i modulen.

    När bedömaren och deltagaren är färdiga med bevisinsamlingen granskas dokumentationen av interna och externa kvalitetssäkrare.
  6. Kompetensbevis
    I slutändan får individen ett kompetensbevis som innehåller tydliga beskrivningar av deltagarens kompetens utifrån de moduler och läranderesultat som ingår i yrkesprofilen. Kompetensbeviset/yrkesbeviset förklarar sakligt vad individen kan. Dessutom kan det motivera individen att läsa vidare eftersom det tydliggör vilka baskunskaper som hen har.

Dessutom kan innehållet som validering basereras på utvecklas kontinuerligt. Processen är uppbyggd så vi kan ta emot input och förslag på justeringar regelbundet.

SeQF – Jämför kvalifikationer från studier och arbetsliv

Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. bygger på en gemensam, europeisk referensram för kvalifikationer: EQF – European Qualification Framework Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Många europeiska länder är anslutna.

SeQF är som en bro mellan bransch, arbetsmarknad och individ.

SeQF säger ingenting om omfattningen av en kvalifikation. Det visar bara en nivå. En liten smal spetskompetens kan ligga på samma nivå som en kandidatexamen, men omfattningen är olika.

Genom SeQF tydliggörs nivåkrav och man kan bygga branschvalidering. Det går att säkerställa kompetens hos medarbetare samt mäta och kommunicera den kompetensen. Det blir lättare att beställa utbildning och bli mer distinkt när man för dialog kring vad som behövs.

Dessutom kan karriärvägar skapas för medarbetare. Det blir möjligt för individer att komma in på en lägre nivå för att sen ”kläs på” inom organisationen på olika sätt.

SeQF kan också hjälpa till att attrahera nya medarbetare eftersom det går att synliggöra karriärvägar.

Från kolgruvor till kvalitetssäkring

Sobonas valideringsprocesser utgår ifrån OCN-metoden (Open College Network) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Den är helt samstämmig med SeQF, som är Sveriges referensram för kvalifikationer.

Metoden togs fram i England när många gruvor lades ned på 1980-talet. Arbetskraft blev tillgänglig, samtidigt som kompetens inom andra industrier behövdes. Men det var svårt att veta vad en person egentligen kunde och om kunskaperna gick att använda.

Validera och bevisa lärande

Näringsliv, myndigheter och högskolor tog då fram OCN-metoden för att validera och bevisa lärande, kunskaper och kompetenser, oavsett hur de förvärvats.

Utifrån olika yrkesroller definieras resultat av lärande och bedömningskriterier. Resultatet godkänns av yrkesexperter och branschföreträdare. Valideringen görs av utbildade bedömare, som tillsammans med yrkespersonen bevisar att de rätta kunskaperna finns.

Med SeQF synliggörs allt resultat av lärande, oavsett hur det är förvärvat. Därmed blir det lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv.

Branschvalidering genomförs i branschernas regi

Branschvalidering är validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi. Det är viktigt att det sker på ett sätt som också tillgodoser branschens eget rekryteringsbehov inom områden där det råder brist på medarbetare i dag. Utgångspunkt i projekten ligger i de utvecklade yrkesprofilerna.

Sobona medverkar i projektet BOSS (Branschvalidering – Operativ och Strategisk Samverkan, Myndigheten för yrkeshögskolan) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för ett ökat kunskapsutbyte mellan olika branscher.

Fyra grundläggande kvalitetsprinciper

Enligt Myndigheten för yrkeshögskolans riktlinjer ska en branschvalideringsmodell ha förankring, legitimitet, relevans och aktualitet i det den beskriver. Det förutsätter bland annat spårbarhet som är grunden för ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta uppnås genom samverkan mellan bransch, referensföretag, ämnesexperter och arbetsmarknadens parter.

Läs mer om projekten Yrkesprofilering och validering inom återvinning och Yrkesprofilering och validering inom VA.

Validering synliggör kompetens

Det blir enklare att synliggöra lärandet på arbetsplatsen samt säkerställa och vidareutveckla kompetensen hos nya och befintliga medarbetare genom att arbeta med validering på arbetsplatsen. Validering är ett konkret verktyg för arbetsgivaren som möjliggör både kompetensöverföring till andra yrkesprofiler och en progression för individen.

Det förenklar kompetensförflyttning på arbetsplatsen, vilket ger plats för nyanställningar på grundläggande nivåer. Handledaren/bedömaren får en struktur för lärandet och ett verktyg för objektiv återkoppling till individen.

template

Vad krävs för att komma igång?

· Stöd från ledningen.

· Tid för internt handledarskap.

· En lärande miljö.

· Möjlighet att komma igång och lära.

· Ett team med minst två utbildade OCN-bedömare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. inom organisationen rekommenderas.

· Nordiskt valideringsforum finns med som bollplank under arbetet.

Yrkesprofiler och validering ger många vinster på Återvinningscentralen Kläpp

Lyssna på hur återvinningscentralen Kläpp arbetar med yrkesprofiler och validering.

Yrkesprofilering och validering - Ett sätt för återvinningsbranschen att synliggöra kompetens och kvalitetssäkra lärande

Sobona, Renova, Kommunal, Gästrike återvinnare och Nordiskt Valideringsforum samarbetar för validering av kvalificerad arbetskraft.

Yrkesprofilering och validering - Så går en valideringsprocess till

Det börjar med en färdig bedömningsplan utifrån kraven i yrkesprofilen. Denna innehåller frågor, övningar och checklistor som bedömaren och deltagaren arbetar med tillsammans. Ofta börjar deltagaren med en självskattning av yrkeskunskaperna.

Borab - Utbildade bedömare är nyckeln

Borab har utbildat handledare/bedömare som har arbetsledande roller. Tack vare validering kan de kvalitetssäkra vad medarbetarna faktiskt kan.

Webbinarium - Validering inom besöksnäring och kulturarv, så här gör du!

Henrietta Finnborg Bengtson, utvecklare på Nordiskt Valideringsforum, berättar om att validering handlar om att synliggöra lärande, bedöma samt ge erkännande och värde åt kunskaper och kompetenser som individer har tillägnat sig utanför formell utbildning.

Webbinarium - Validering inom återvinning, så här gör du!

Henrietta Finnborg Bengtson, utvecklare på Nordiskt Valideringsforum, förklarar hur du validerar i praktiken. Validering handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande åt kunnande som individer har tillägnat sig, oavsett hur, var och när de har förvärvats.

Webbinarium - Validering i praktiken inom VA, så gör du!

Henrietta Finnborg Bengtson, utvecklare på Nordiskt Valideringsforum, förklarar hur du validerar i praktiken. Validering handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande åt kunnande som individer har tillägnat sig, oavsett hur, var och när de har förvärvats.

Webbinarium - Validering i praktiken inom fastighet

Sobona har utvecklat yrkesprofiler på instegsnivå för fastighetsbranschen och en kvalitetssäkrande panel genomförts. Bedömningsplaner, checklistor och lokala förutsättningar på företagsnivå kommer utvecklas under 2020.

Vill du veta mer?

Hör gärna av dig så berättar jag mer om hur vi kan hjälpa dig utifrån både behov och förutsättningar.

Conny Larsson
Projektledare för inkluderande kompetensförsörjning