.svg)
Video
Se föreläsningen
SKR ger ett ekonomiperspektiv i en föränderlig tid
16 november 2023
Lästid: 5 min
Annika Wallenskog är chefsekonom på SKR.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Föreläsare
Föreläsare
Annika Wallenskog
Hög inflation, stigande räntor och personalbrist gör att ekonomin ser mycket tuff ut under de kommande åren. Dessutom har vi en speciell situation i Sverige just nu som går emot ekonomisk teori – vi har både lågkonjunktur och inflation samtidigt.
Annika inleder med att berätta att SKR gör skatteunderlagsprognoser som baseras på deras prognos om samhällsekonomin.
– Vi är mitt inne i en lågkonjunktur och vi räknar med att BNP faller med 0,6 procent i år, fastslår Annika.
Anledningen till detta är att svenska hushåll inte har så mycket pengar att handla för, på grund av prisökningstakten och räntehöjningarna. Dessutom är investeringsnivån väldigt låg, bland annat vad gäller bostadsbyggande.
Det enda som drar upp svensk BNP är den svaga kronan, eftersom den gör att det är billigt för andra länder att köpa in svenska varor och tjänster.
– Vi räknar med en svag uppgång under 2024, eftersom vi tror att inflationen kommer stabiliseras på en lägre nivå och att Riksbanken kommer behöva sänka räntan när inflationen faller, siar Annika.
Annika berättar att siffrorna för oktober 2023 inte är helt klara än, men det finns indikationer på att inflationen inte går ner.
Hon tror att Riksbanken kanske kommer höja från 4 till 4,25 procents ränta, utifrån detta.
Hög men fallande inflation 2023
SKR bedömer att inflationen kommer gå ner 2024 och i september 2024 har vi en inflation på två procent.
Det skulle i sin tur innebära att priserna är två procent högre då, än vad de är i september 2023. Samtidigt räknar SKR med att löneökningarna kommer vara omkring fyra procent 2024.
– Kom ihåg att detta är prognoser, betonar Annika.
Lågkonjunktur och inflation, samtidigt
Sverige är i ett unikt läge med lågkonjunktur och inflation samtidigt; så ska det inte vara enligt ekonomisk teori. Detta är märkligt, för inflationen har utlöst lågkonjunkturen.
Sverige är i ett unikt läge med lågkonjunktur och inflation samtidigt; så ska det inte vara enligt ekonomisk teori. Detta är märkligt, för inflationen har utlöst lågkonjunkturen.
Sverige är mycket känsligare än många andra länder, eftersom svenska löntagare som lånar pengar, många gånger har korta räntebindningstider och en ganska hög låneskuld.
Ett till skäl för att inflationen har varit hög och svår att få ner är sysselsättningen.
– Detta är märkligt eftersom vi är i en lågkonjunktur och aldrig har haft så hög sysselsättning, menar Annika.
Antalet arbetade timmar gick ner under pandemin för att sedan fortsätta uppåt. Men Arbetskraftsundersökningen från SCB
Länk till annan webbplats. i november 2023 visar att detta börjar förändras. SKR räknar med ett litet tapp på 0,3 procent under 2024 vad gäller sysselsättning.
– Skälet är den stora bristen på arbetskraft, förklarar Annika.
Hög inflationstakt och lägre sysselsättning 2024
Den höga inflationstakten och den lägre sysselsättningen 2024 skapar en effekt hos kommuners och regioners skatteunderlag, realt sett.
– Realt sett betyder hur mycket pengar som kommuner och regioner har kvar när de har betalat pris- och löneökningar, förklarar Annika.
Normalt brukar skatteintäkter öka med fyra procent och pris- och löneökningar med 2 procent, i genomsnitt.
Under 2023 tickar skatteunderlaget på; det ökar med ungefär 4,1 procent. Men nu ökar priser och löner med sex procent, vilket skapar en urholkning på drygt två procent av skatteunderlaget.
Under 2023 tickar skatteunderlaget på; det ökar med ungefär 4,1 procent. Men nu ökar priser och löner med sex procent, vilket skapar en urholkning på drygt två procent av skatteunderlaget.
Under 2024 kommer effekten av den lägre sysselsättningen, samtidigt som höga pris- och löneökningar är kvar.
De som haft en stark ekonomi från början klarar detta utan några större konsekvenser.
Enligt SKR:s prognos ökar skatteunderlaget under 2025 och framåt.
SKR räknar med att kommunerna kommer ha ett överskott på nio miljarder kronor. Vi får gå tillbaka till 2004 för att hitta ett så svagt resultat hos kommunerna.
– Vi på SKR tror att en tredjedel av kommunerna kommer ha ett underskott i år, vilket är en stor del av totalen, säger Annika.
Regionernas prognoser 2023–2024
Regionerna har en betydligt sämre situation, enligt deras prognoser. Det är bara region Gotland som räknar med ett överskott under 2023.
Finansnettot går ner i de flesta regioner men inte i alla. Detta hade regionerna kunnat åtgärda om de hade överskott i verksamheten.
– Vi räknar med att regionerna kommer ha ett underskott på 15 miljarder kronor 2023 och ytterligare 20 miljarder kronor 2024.
Utifrån detta blir bilden tydlig då regionerna lyfter sina stora behov av medarbetare, samtidigt som antalet anställda ska minskas. Några regioner har redan varslat medarbetare, medan andra säger att de ska minska antalet med 600, 700, 450 eller 100 medarbetare.
– Många politiker menar att de bara kan minska ner på den administrativa personalen, men det fungerar inte, utan de kommer exempelvis plocka bort vårdpunkter och inte bedriva vård på lika många ställen, säger Annika.
Regionernas investeringar
Regionerna investerar cirka 30 miljarder kronor årligen, där 43 procent består av fastigheter. De investerar också i infrastruktur, vårdutrustning och kollektivtrafik.
Demografiska förändringar i förskola och skola
Annika säger att det är tråkigt att Sverige har en väldigt stor minskning i antalet barn och ungdomar. I sin prognos från 2018 inför 2023 räknade SCB att det skulle vara 25 000 fler barn och ungdomar, än den nya prognosen för 2023.
270 kommuner tappar barn i förskoleåldern. I mer än hälften av kommunerna tappar man barn i skolåldern.
Prognoserna från 2018 baserades på att det skulle vara en fortsatt snabb ökning av antalet barn och ungdomar.
– Ett antal kommuner kommer bygga förskolor och skolor, som kanske inte kommer användas, berättar Annika.
Kommunkoncernernas investeringsnivå
Samtidigt är kommunkoncernernas investeringsnivå hög, där en stor del handlar om fastigheter och bostäder.
– Vatten och avfall står bara för elva procent och det tror jag att vi kommer behöva uppgradera mycket mer, säger Annika.
Många kommuner arbetar för att få till sig företag inom grön omställning men de gör också klimatanpassningsåtgärder. Annika har skrivit en rapport om Luleå, Skellefteå och Boden som satsar 62 miljarder kronor för att få företag att etablera sig i kommunerna. Det är enorma summor.
Sveriges låneskuld
Den kommunala låneskulden ökar, men Sverige har en låg låneskuld. SKR beräknade att den offentliga sektorns skuld var 37 procent av BNP 2008 och enligt prognosen går den ner till 26 procent under 2026.
Staten har halverat sin låneskuld från 2008 till 2026, från 32 till 16 procent. Samtidigt har regionerna dubblerat sin skuld av BNP, från sex till tolv procent.
Om prognosen fortsätter kommer kommunerna ha en större låneskuld än vad staten har.
– Var det meningen att staten sparar i ladorna och att hushåll och kommuner lånar pengar, avslutar Annika med att fråga sig själv.
Moderator Willy Silberstein frågar hur Sverige mår ekonomiskt.
– Sverige som land mår bra ekonomiskt. Men det har skett en jättestor förskjutning mellan statens och kommunsektorns ekonomi, som vi inte pratar om, säger Annika.
Se presentationen