Omvärldsbevakning och framtidsspaning utifrån covid-19

I dag står många individer längre från arbetsmarknaden än innan finanskrisen 2009. Den ekonomiska situationen kan dessutom förvärras på grund av covid-19. Fler individer kommer inte in på arbetsmarknaden och fler söker en högskoleutbildning om de inte får jobb. På så vis binder fler upp sig i utbildning längre.

- Vi ser att det är tio procent fler ansökanden till vårens utbildningar än vad det brukar vara, berättar Annika.

Dessutom anpassar sig många till att en part stannar hemma och tar hand om barnen i stället för att söka ett arbete.

Den andra vågen som kommer nu är allvarsam. Det är nya lokala råd eller så diskuteras nya lokala råd. Hela Sverige är drabbat av pandemin. SKR räknar med att sysselsättningen kommer gå upp igen men det kommer gå långsamt.

- När vi kommer i en normalkonjunktur kommer det vara en högre arbetslöshetsnivå. Den kommer gå upp till 7,5 procent och den låg på 6 procent innan pandemin.

När vi kommer i en normalkonjunktur kommer det vara en högre arbetslöshetsnivå.

En annan utmaning är att det är färre personer i arbetsför ålder och det är svårt att få tag på arbetskraft.

Effekterna av pandemin inom vården

Akuta operationer har utförts i samma utsträckning som normalt men många operationer har inte blivit av. Det pratas om en halvering av planerade operationer som till exempel knän, fötter och starroperationer.

- När individen inte får sin planerade ej akuta operation kan det innebära att hen inte kommer ut i sysselsättning, berättar Annika.

Investeringsbehov och planerat byggande 2020–2022

Ekonomi är en viktig fråga för investeringar. Kommuner och regioner investerar för ungefär 80 miljarder. Ungefär hälften av dessa investeringar görs i bolagsform.

- Det borde genomföras investeringar inom äldrevården på en högre nivå än det som görs, konstaterar Annika.

Det borde genomföras investeringar inom äldrevården på en högre nivå.

Det byggs ungefär 150 äldreboenden men det skulle behöva byggas 700. Det finns en enorm efterfrågan på olika typer av boenden för äldre. Samtidigt finns det en låg efterfrågan på arbetskraft inom byggindustrin, så det borde finnas bra möjligheter att bygga nu.

När det byggs mycket lånas det mycket. 2020 har vi 730 miljoner i lån för byggprojekt. Dessa lånen kommer ligga runt 1 000 miljarder 2024.

- Det är enorma lånebelopp. Det går bra nu men hur ser det ut på många års sikt? Kommer man ha råd att betala ränta och avskrivning om räntan går upp till fem procent, frågar sig Annika.

Utveckling av finansiellt sparande – plånboksmodellen

Kommuner och regioner har haft ett negativt finansiellt sparande under alla år på 2010-talet. Under pandemin har de dock inte haft ett negativt finansiellt sparande och det beror på alla tillskott som staten skjuter till.

Staten har gett mycket bidrag. Och statens finansiella sparande kommer vara minus under en period. Dessutom finns det både återkommande och kvarvarande satsningar. Nu i dagarna kom möjligheter till förlängd korttidspermittering, vilket är bra för företagen men det kostar staten enorma belopp.

Maastrichtskulden som andel av BNP

Maastrichtskulden är den offentliga sektorns skuld och denna ska vara max 60 procent av BNP. Helst ska den vara mellan 30–40 procent. 2019 gick vi ner till 35 procent men enligt SKR:s bedömningar kommer den ligga över 40 procent.

Maastrichtskulden är den offentliga sektorns skuld och denna ska vara max 60 procent av BNP.

Maastrichtskulden har förändrats eftersom statens skuld var stor och kommunernas skulder var låga efter lågkonjunkturen på 90-talet. Under åren har staten sänkt sin skuld men kommunernas skuld har ökat.

- Det är en stor utmaning att kommunerna får en så pass stor skuld av den totala skulden, menar Annika.

Kraftig ökning av antalet äldre kommande tioårsperiod

Antalet personer över 80 år kommer öka med 50 procent de närmaste tio åren, vilket innebär 260 000 personer. Om vi lägger till åldersgruppen 0–19 år har vi en enorm grupp. När man är ung och gammal har man mer behov av kommunal verksamhet.

Dessutom är färre på väg in i arbetsför ålder i dag. Därför måste vi ta tillvara på alla som står långt från arbetsmarknaden i dag. Det kommer fortsätta se dåligt ut fram till 2030; sen kommer det se trevligt ut igen.

Nu finns det sammantaget över 50 miljarder i statliga bidrag. Kortsiktigt ser det ljusare ut tack vare bidragen men statens finansiella muskler tunnas ut.

- De statliga bidragen kommer minska och kostnaderna kommer öka. Åtgärder måste vidtas, säger Annika.

De statliga bidragen kommer minska och kostnaderna kommer öka. Åtgärder måste vidtas.

Annika menar att det finns en stor potential i validering. Det finns mycket att ta tag i kring arbetslöshet och det är bråttom. Det finns en risk att många inte ens ställer sig i förfogande till arbetsmarknaden.