Branschvalidering - validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi

07 oktober 2023
Lästid: 4 min
Anna Kahlson och Helén Björnsdotter från Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) syns på en stor skärm i Sobonas studio när de föreläser om myndighetens uppdrag och SeQF

Helén Björnsdotter är utredare och Anna Kahlson, samordnare SeQF, NSP, EQF & utredare kompetensförsörjning och livslångt lärande på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Föreläsare
Helén Björnsdotter Anna Kahlson
Föreläsare
Helén Björnsdotter
&
Anna Kahlson

Kompetensförsörjningens kärna är att arbetslivet behöver veta vilken kompetens som behövs och när den behövs. Samtidigt behöver individer kunna visa vad de vet, kan och kan göra samt fylla på med kunskap.


Vad är Myndigheten för yrkeshögskolan?

Myndigheten för yrkeshögskolans huvuduppdrag är att ansvara för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige. De ska verka för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens.

MYH analyserar arbetsmarknadens behov av YH-utbildningar, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statliga medel till utbildningsanordnarna.

Myndigheten ska också bland annat stödja branschernas i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra samt informera om modeller för validering.

Vidare är MYH nationell samordningspunkt för SeQF (Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och även EQF, som är den europeiska referensramen för kvalifikationer. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. EQF ska göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU.

Investeringar på 1,7–4,1 miljarder euro

Enligt en rapport från EU som handlar om kompetensförsörjning och skills shortage behövs investeringar på 1,7–4,1 miljarder euro fram till 2030 i retraining, upskilling och reskilling, kopplat till den gröna omställningen för vatten och avlopp.

Kvalifikationer + validering = effektiv kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningens kärna är två sidor av samma mynt:

  • Arbetslivet behöver veta vilken kompetens som behövs och när den behövs.
  • Individer behöver kunna visa vad de vet, kan och kan göra samt fylla på med kunskap.

Från kompetensbehov till kvalificerad personal

Myndigheten för yrkeshögskolan brukar visualisera sitt arbete i en kompetensförsörjningskedja, från kompetensbehov till kvalificerad personal i dessa tre steg:

  1. Vilken kompetens behövs? – Det handlar om att analysera arbetsmarknaden och se så aktörerna är överens om och har identifierat vilken kompetens som behövs så kvalifikationer, yrkesprofiler och mikromeriter kan utformas.
  2. Vilken kompetens finns och vilken saknas? – Detta kan undersökas och kvalitetssäkras genom validering inom utbildning och arbetsliv.
  3. Hur kan vi fylla på effektivt? – Ingen har tid eller vill gå en lång utbildning.

– Vi behöver mer effektiva punkt-kompetenshöjande insatser för re-skill, up-skill, lärande på arbetsplatsen och flexibla vägar i utbildningssystemet som YH-flex, fastslår Helen.



YH-flex är snabbspår till examen

YH-flex är snabbspår till en examen för individer som redan har yrkeskunskaper som motsvarar en betydande del av en YH-utbildning.

YH-flex börjar med en valideringsprocess för att göra ett tillgodoräknande och sedan skapas en individuell studieplan.

Anna berättar att 40–45 procent av pengarna sparas vid YH-flex, jämfört med om individen hade utbildats på vanligt vis.

– Genom YH-flex sparas både tid och pengar, berättar Anna.

Validering enligt branschmodell – myndighetens uppdrag

Myndigheten stödjer branscher i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra samt informera om modeller för validering.

Vidare administrerar de ett statsbidrag för utveckling av kvalifikationer i arbetslivet och branschmodeller för validering.

Syftet är att arbetslivets kvalifikationer ska utvecklas och att tillgången till och användningen av en kvalitetssäkrad likvärdig validering ska öka.

Syftet är att arbetslivets kvalifikationer ska utvecklas och att tillgången till och användningen av en kvalitetssäkrad likvärdig validering ska öka.

Vad är validering enligt en branschmodell?

  • Det är validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi, myndigheterna gör inte det.
  • Branscherna äger och ansvarar för sina valideringsmodeller.
  • Branschernas krav på yrkeskompetens är i fokus i branschvalideringen.
  • Branschvalideringens legitimitet utgår från ett mandat från arbetsmarknadens parter i respektive bransch och att den har ett nationellt erkännande.

Branschvalideringskartan Länk till annan webbplats. visar vilka modeller som är tillgängliga i olika delar av landet.

– I dag finns ett 30-tal branschmodeller för validering och cirka 110 yrkesområden/yrkesroller att valideras mot, berättar Helén.

Antal valideringar enligt branschmodell 2015–2022

SeQF omfattar två områden:

  • Kvalifikationer från det formella utbildningssystemet där regeringen tar beslut om vilken SeQF-nivå som utbildningen ska ligga på.
  • Andra typer av kvalifikationerna, så kallade icke-formella kvalifikationer och där beslutar Myndigheten för yrkeshögskolan om vilken SeQF-nivå som kvalifikationen ska ligga på.

I dagsläget finns 69 icke-formella kvalifikationer och majoriteten ligger på SeQF-nivå fyra och fem.

– De som har ansökt och fått sin SeQF-kvalifikation kommer vara bättre rustade när de möter utmaningar inom kompetensförsörjning, förklarar Anna.

De som har ansökt och fått sin SeQF-kvalifikation kommer vara bättre rustade när de möter utmaningar inom kompetensförsörjning

Anna Kahlson

samordnare SeQF, NSP, EQF & utredare kompetensförsörjning och livslångt lärande på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) Länk till annan webbplats..

MYH har fått ett uppdrag från regeringen som handlar om att ta fram en gemensam datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Nu finns version 1 klar av kvalifikationsdatabasen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Databasen ska göra kraven på kompetens tydligare och visa vad individen som har fått en kvalifikation faktiskt kan. Detta ger en ökad tydlighet vid matchning, förenklar rekrytering och gör arbetet med validering enklare.

Vad är en kvalifikation?

Anna liknar en kvalifikation vid en innehållsförteckning och ett kvitto. Samtidigt. Innehållsförteckningen är kraven på kompetens och dessa använder myndigheten när de beslutar om nivåplacering.

Kvalifikationen är också ett kvitto på att en individ har uppnått någonting.

Moderator Willy Silberstein frågar hur de tror det kommer se ut 2030.

– Om takten ökar och mönstret följer det som vi ser i andra länder kommer vi ha en databas som visar uppåt 10 000 kvalifikationer. Det kommer ge stora möjligheter för kompetensförsörjningen, avslutar Anna.

Se presentationen
Filmbild

Video

Se föreläsningen

Nedladdningsbara dokument

Dela sidan