SeQF och branschvalidering skapar förutsättningar för att identifiera kompetensbehov hos arbetsgivare och även individers kompetens.
Anna Kahlson, samordnare SeQF och Helén Björnsdotter, samordnare branschvalidering från enheten för Kompetensförsörjning och livslångt lärande på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) Länk till annan webbplats..
Deras huvuduppdrag är att ansvara för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige och verka för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens.
Utbildningarna inom yrkeshögskolorna drivs i nära samverkan med både företag och arbetsgivare.
Myndigheten ansvarar också för den svenska referensramen för kvalifikationer (SeQF) och för att stödja och främja branschernas arbete med branschvalidering genom SeQF.
Myndigheten ansvarar också för den svenska referensramen för kvalifikationer (SeQF) och för att stödja och främja branschernas arbete med branschvalidering genom SeQF.
Vidare ska de driva och samordna myndighetssamverkan för kompetensförsörjning och livslångt lärande, både regionalt och nationellt.
Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid
Arbetslivet måste veta vad de behöver och när de behöver det. Individer behöver kunna visa vad de vet, kan och kan göra och hur de kan fylla på kompetens när kraven förändras på arbetsmarknaden.
Kompetensförsörjningskedjan - från kompetensbehov till kvalificerad personal
1. Vilken kompetens behövs?
Arbetsgivare, branschorganisationer och parter på arbetsmarknaden behöver komma överens om och definiera vilken kompetens de behöver och sedan utforma kompetenskrav.
– Här är SeQF ett bra och effektivt verktyg för att analysera vilken framtida kompetens som behövs, berättar Anna.
Här är SeQF ett bra och effektivt verktyg för att analysera vilken framtida kompetens som behövs.
SeQF omfattar kvalifikationer både från formell utbildning och från arbetslivet.
Tack vare detta kan olika kvalifikationer jämföras och det innebär i sin tur att SeQF är ett centralt verktyg för att arbeta med frågor inom kompetensförsörjning.
2. Vilken kompetens saknas?
Arbetsgivare behöver veta vilken kompetens som medarbetarna har och även vilken kompetens de eventuellt behöver fylla på med.
– Här är validering en metod för att synliggöra en individs faktiska kompetenser, oavsett var, när och hur hen har erhållit dem, säger Helén.
3. Vilken kompetens finns redan?
Branschvalidering handlar om branschens krav på yrkeskompetens. Det är det som branschen anser är kvalitetskritiskt för att få ett arbete gjort.
Branschvalidering handlar om branschens krav på yrkeskompetens.
– Detta handlar om vad som efterfrågas av en bransch och vad som gör en individ anställningsbar inom ett yrkesområde eller en yrkesroll, förklarar Helén.
Enligt statistik från 2021 finns det 114 yrkesroller och områden att validera mot. 2021 genomfördes 5 625 valideringar och industrin toppar med antal genomförda valideringar.
– Sobona har flera yrkesroller som det går att validera mot, berättar Helén.
4. Hur kan vi fylla på effektivt med kompetens?
Arbetsgivare behöver riktade insatser inom kompetensförsörjning som utgår från de överenskomna kompetenskrav och den kompetens som de befintliga medarbetarna redan har.
– Medarbetare ska inte skickas på utbildningar som handlar om sådant som de redan kan, konstaterar Helén.
Här är lärande på arbetsplatsen lika viktigt som kurser genom yrkeshögskola eller högskola och universitet.
Lärandet som sker på arbetsplatsen är många gånger mycket mer effektivt än att en individ ska gå en kurs eller utbildning, konstaterar Helén.
Lärandet som sker på arbetsplatsen är många gånger mycket mer effektivt än att en individ ska gå en kurs eller utbildning.
– Vi arbetar med YH-flex som en anpassning av kompetenshöjande utbildning utifrån validering, förklarar Anna.
Helen berättar att det inte råder någon brist på verktyg eller resurser för att arbeta effektivt med kompetensförsörjning. Men det kan upplevas som rörigt och det handlar om att skapa en struktur på arbetet.
– Ett effektivt arbete med kompetensförsörjning kräver struktur, fastslår Helén.
Sobona arbetar med hela kompetensförsörjningskedjan
Anna flikar in att Sobona arbetar med hela kompetensförsörjningskedjan – från att ansöka om att få kvalifikationer nivåplacerade enligt SeQF till att utveckla valideringsmodellerna och hon konstaterar att det är kul när arbetet inom kompetensförsörjning hänger ihop.
Många myndigheter arbetar just nu för att stödja arbetslivet för att arbetet ska fungera. Omställningsreformen är en mycket viktig del i detta.
– Vi arbetar för fullt med regeringsuppdraget om digital infrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande och snart kommer en kvalifikationsdatabas lanseras där Sobonas nivåplacerade kvalifikationer i SeQF kommer synliggöras, säger Anna.
Helen avrundar med att förklara att alla branscher står inför enorma utmaningar inom kompetensförsörjning. De som lyckas ta ett helhetsgrepp om sin kompetensförsörjning sitter säkert.
Alla branscher står inför enorma utmaningar inom kompetensförsörjning.
Samverkan mellan olika myndigheter som Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats., Skolverket Länk till annan webbplats., Universitet- och högskolerådet (UHR) Länk till annan webbplats., Tillväxtverket Länk till annan webbplats. och Svenska SEF-rådet Länk till annan webbplats. är grundläggande för att arbeta med kompetensförsörjning och livslångt lärande.
Numera ansvarar MYH för att administrera samordningen och samverkan mellan alla myndigheter.
Vad skulle hända om myndigheten inte fanns och arbetade med de här frågorna?
– Vi är en liten myndighet men vi slår över vår viktgräns när vi boxas för frågorna som är centrala för att skapa ordning och reda kring kompetens och kompetenskrav för att få ihop vad företagen behöver och vad individerna kan, säger Anna.