Ekonomiperspektiv i en föränderlig värld – lågkonjunktur 2023

1993 införde Riksbanken inflationsmålet som innebar att hålla inflationen runt två procent. Fram till 2021 har det varit låg inflationstakt och låg ränta.

– En annan anledning till att Riksbanken höjer räntorna är eftersom andra länder har höga räntor och då “flyr pengarna” till de länderna eftersom det är bättre att placera pengarna där, förklarar Annika.

Detta innebär att den svenska kronan tappar i värde och det innebär i sin tur att det blir dyrt att handla i andra länder och då vi får en importerad inflation.

Riksbanken höjer räntan för att få ner investeringstakten och aktiviteten i ekonomin. Detta ger en lägre inflationstakt.

Den svenska modellen

1997 infördes “den svenska modellen” som innebär att den exportutsatta industrin, tillsammans med sina fackföreningar, bestämmer vilka löneökningar de har råd med för att den svenska exportindustrin ska vara konkurrenskraftig.

Utifrån det riktmärket ska kommuner, regioner, företag och staten sätta sina lönenivåer.

Riksbankens mål och “den svenska modellen” har gjort att inflationen har hållit en låg takt på i genomsnitt 1,3 procent under de här åren.

– Löneökningar på över 1,3 procent gav effekt i plånboken i och med reallöneökningar, säger Annika.

Nu har Sverige tappat sju års löneökningar och är tillbaka på 2015 års nivå.

– Vi räknar med att priserna inte komma falla, utan öka långsammare och därmed blir inflationstakten långsammare, förklarar Annika.

SKR räknar med att Sverige har en inflationstakt på en procent 2024.

Lågkonjunktur i Sverige 2023

SKR räknar med att Sverige går in i en lågkonjunktur 2023. Det blir en snabb inbromsning för hushållen, utifrån högre räntor och inflation.

Vidare ser SKR en lägre global efterfrågan som dämpar exporten, eftersom det även är en global lågkonjunktur.

I juni 2022 var KPI-inflationen 8,7 procent, vilket innebär att prisbasbeloppet blir 8,7 procent 2023.

– Vi räknar med en hög KPI-inflation även i juni 2023, vilket innebär att vi får ett högt prisbasbelopp även 2024, säger Annika.

Högre pensionskostnader

Pensionerna indexeras också med prisbasbeloppet så pensionärer ska ha råd att leva på sin pension. Många regioner och kommuner har en jättestor pensionsskuld som ökar med prisbasbeloppet.

– Vi räknar med att pensionskostnaderna blir dubbelt så höga 2024 som de är i år, berättar Annika.

Detta innebär att regioner och kommuner har en riktigt tuff period framför sig.

Samtidigt räknar SKR med att skatteunderlaget kommer öka med 3,1 procent under 2023. Det är ingen katastrof, eftersom det brukar öka med fyra procent.

Samtidigt sker höga kostnadsökningar för energi, livsmedel samt varor och tjänster.

Enligt SKR:s prognos till och med 2025 kommer Sverige inte komma upp till den trendmässiga ökningen av skatteunderlaget. Detta är en jätteutmaning för kommuner och regioner som kommer få svaga resultat om de inte vidtar åtgärder.

Den administrativa tiden ökar

Personaltätheten har successivt ökat inom kommuner och regioner. Men samtidigt har den administrativa tiden ökat.

– Socialsekreterare lägger bara 13 procent av sin arbetstid på barnet eller klienten. Läkare har räknat ut att de lägger 15 timmar på patienten och anhöriga. All annan tid läggs på administration, berättar Annika.

Samtidigt befinner sig ungefär 200 000 individer långt utanför arbetsmarknaden. Många av dessa har varit arbetslösa länge.

Utmärkande för den gruppen är att många individer har:

• Mycket kort utbildning
• Inte ens börjat gymnasiet
• Dåliga kunskaper i svenska
• Blivit uppsagda i äldre ålder
• Psykisk funktionsnedsättning
• Annan funktionsnedsättning.

Välfärdens komptensutmaning

Befolkningen som är över 80 år ökar och detta är en grupp som har stora behov av vård och omsorg.

– Ungefär en halv tjänst med äldreomsorg samt hälsa och sjukvård går åt till varje individ som är över 80 år gammal, berättar Annika.

Dessutom har Sverige en långsam ökning av befolkningen som är i yrkesverksam ålder.

Totalt arbetar 4,9 miljoner på svensk arbetsmarknad i dag. Inom välfärden, alltså i kommuner och regioner samt i ideella och privata företag inom välfärdsområdet, arbetar hela 25 procent av alla individer på arbetsmarknaden.

Inom de kommande tio åren kommer 253 100 individer tillkomma i den svenska arbetskraften, enligt SCB:s prognoser. Nettoökningen av individer i arbetsför ålder har uteslutande varit utrikesfödda individer.

Enligt prognosen kommer det vara färre individer i yrkesverksam ålder än i gruppen som är över 80 år. Allt fler skulle behöva arbeta inom välfärden och det skulle bli färre som arbetar inom andra verksamheter.

SKR skrev en hemställan till regeringen innan budgeten och framförde detta:

• Gör om riktade stadsbidrag till generella – vikmakthåll den reala nivån
• Se över reglerna i balanskravet
• Ge kommuner och regioner kompensation för höga energipriser
• Säkra ekonomiska förutsättningar långsiktigt
• Underlätta kompetensförsörjningen
• Slå vakt om det kommunala och regionala självstyret.

Moderator Thomas Nylund avslutar med tre frågor till Annika.

1. Bör vi vara återhållsamma i lönekraven eftersom inflationen snart kommer avta?

– Ja, det måste vi vara. Om vi inte klarar av att vara återhållsamma i lönekraven spräcker vi modellen och då blir det illa, menar Annika.

2. Behöver vi försöka fortsätta konsumera privat så det inte blir en fördjupad lågkonjunktur?

– Precis så är det och den där vägningen är jättesvår att förhålla sig till. Vi vill inte hamna i en djup lågkonjunktur, för då får vi stor arbetslöshet och det är det värsta som finns, säger Annika.

3. Det är oroväckande med tiden som läggs på administration. Varför är det så?

– Jo, så är det. Vi behöver komma ihåg att vi var tidiga att digitalisera och därför sitter vi fast i många gamla slutna datasystem som inte kan kommunicera med varandra. Samma sak behöver läggas in i flera olika system. Dessutom går det inte att ”bara hämta data” från olika system utifrån sekretessregler, förklarar Annika.

Annika konstaterar att det både är lagstiftning och system som behöver göras om och att fler behöver arbeta med sina kärnuppgifter.