Ett utbildningsperspektiv på livslångt lärande och validering

Hur påverkar en snabb och föränderlig arbetsmarknad det formella utbildningssystemet? Och hur kan arbetsgivares behov involveras?

Mikael Cederberg är förbundschef på Jämtlands Gymnasieförbund Länk till annan webbplats., som har omkring 1 800 elever i reguljär yrkesutbildning.

Mikael inleder med att konstatera att skolan och utbildningsväsendet delvis hänger med i att förbereda individer för de krav som ställs på dem i arbetslivet.

Jämtland är atypiskt

Vidare fastslår Mikael att Jämtland är atypiskt; det inte finns några matchningsproblem och det reguljära systemet fungerar bra där. Varför är det så?

Jämtland är atypiskt; det inte finns några matchningsproblem och det reguljära systemet fungerar bra.

– Ungefär 50 procent av alla ungdomar som är behöriga att söka ett nationellt program i gymnasieskolan söker yrkesprogram, vilket betyder att ungdomsskolan levererar mycket kompetens, förklarar Mikael.

Detta kompletteras av ett väl utbyggt Yrkesvux. Vidare har Jämtland ett bra samarbete mellan gymnasiet, den kommunala vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen.

Tack vare samarbetet kan de tillsammans titta på prognoser för arbetskraft och planera ett utbildningsutbud som är anpassat för framtiden.

Få friskolor arbetar med yrkesutbildning i länet. Därför är det lättare för Jämtlands Gymnasieförbund att planera och dimensionera utbildningarna.

Eftersom kommunalförbundet har yrkesutbildningar för unga och vuxna i en organisation skapar det goda förutsättningar för branschråden så yrkesutbildningen kan anpassas till aktuella förhållanden.

– Vi är en tydlig part gentemot arbetslivet och inte ett virrvarr av utbildningsanordnare som finns i de större regionerna, konstaterar Mikael.

Vi är en tydlig part gentemot arbetslivet och inte ett virrvarr av utbildningsanordnare som finns i de större regionerna.

Utmaningar men inga matchningsproblem

Mikael berättar att de har utmaningar i att arrangera nischade yrkesutbildningar. Anledningen är att för få individer vill bli plåtslagare eller vindkraftstekniker.

– Men den sammantagna bilden i Jämtland är vi inte har några större matchningsproblem, vad gäller behovet av utbildad arbetskraft, förklarar Mikael.

Den sammantagna bilden i Jämtland är vi inte har några större matchningsproblem, vad gäller behovet av utbildad arbetskraft.

Utmaningen är att de är och kommer vara för få. Det finns ingen arbetskraftsreserv och arbetslösheten är liten. Inflyttnings behövs.

290 000 yrkesarbetare kommer saknas 2035

Svenskt näringsliv bedömer att det kommer saknas 290 000 yrkesarbetare till ett beräknat produktionsbortfatt på 1 000 miljarder. Hur har det blivit så här?

– Vi måste backa till 1990-talet när den centralt styrda skolan fördes över till kommunerna och alla gymnasieprogram blev treåriga, berättar Mikael.

Vidare infördes friskolan och Komvux fick stora medel tack vare Kunskapslyftet Länk till annan webbplats.. Elever fick en allmän behörighet till högre studier. Universitet och högskolor byggdes ut.

Fria skolreformerna 1994

I läroplanen för de fria skolreformerna 1994 släpptes tyglarna lös. Varje enskild kommun och huvudman fick en väldigt stor frihet för att skapa olika typer av utbildningar.

– Det fanns väldigt många lokala kurser och det var svårt för Skolverket att ha en överblick av vad som utfördes inom svensk eftergymnasial utbildning, berättar Mikael.

Samtidigt var det svårt för eleverna att förstå vad utbildningarna ledde till.

Vinterakrobatik - en sorts nycirkus på snö

– Jan Björklund använde Jämtland och Östersund som ett skräckexempel eftersom kommunen anordnade en utbildning i vinterakrobatik - en sorts nycirkus på snö, berättar Mikael.

Jan Björklund använde Jämtland och Östersund som ett skräckexempel eftersom kommunen anordnade en utbildning i vinterakrobatik - en sorts nycirkus på snö.

Utbildningen skulle arrangeras i en spektakulär byggnad som kallades för björntanden, som var ritad av arkitekten Gert Wingårdh. Detta skulle attrahera arbetskraft och regionen skulle bli attraktiv.

Skolinspektionen fanns inte då och det var som vilda västern. Samtidigt framkom det att svenska elever tappade i internationella kunskapsundersökningar.

Framtidsvägen från 2008

Anita Ferm tillsattes som utredare för Framtidsvägen som kom 2008 och som låg till grund för Gy11, Vux12 och GySär13. Detta innebar en betydande uppstramning, som lever vidare än i dag.

Genom Framtidsvägen blev det en tydlig uppdelning mellan yrkesprogram och högskoleprogram. Fler och tydligare yrkeskurser skapades. Yrkesutbildningarna blev mer likvärdiga från 2011.

Undersökningar visar att svenska elever har bättre placeringar i internationella kunskapsundersökningar, från 2015 och framåt.

Men många arbetsgivare har fortsatt skarp kritik vad gäller elevers kunskaper när de lämnar yrkesutbildningar, inte minst Yrkesvux.

Dessutom har Skolverket haft en del synpunkter på gymnasieskolan, inte minst de fristående koncernerna som bedriver praktisk utbildning.

Anita Ferm och Jan Björklund hade en tilltro till att om det fanns fler yrkeskurser och den allmänna behörigheten på yrkesprogrammen togs bort, skulle fler elever välja en yrkesutbildning. Men det blev precis tvärtom.

Mindre yrkespaket kom 2017

2017 kom mindre yrkespaket som var riktade mot introduktionsprogram för gymnasieskolan och vuxenutbildningen för att få en snabb branschanpassad utbildning. Men yrkespaketen används inte i någon större omfattning.

– Nu står vi inför en väldigt stor reform inom svensk gymnasieskola och Komvux då kursbetyg blir ämnesbetyg under 2025, förklarar Mikael.

Nu står vi inför en väldigt stor reform inom svensk gymnasieskola och Komvux.

I början av november 2022 lämnade Thomas Persson, generaldirektör vid Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), sitt betänkande till regeringen.

Utredningen har kommit fram till att det tar 20 år att förstaliga den svenska skolan. Det realistiska alternativet är att staten ökar sin styrning och finansiering på regional nivå.

Vidare pekar han på planering och dimensionering. Många kommuner i Sverige är för små för att bedriva yrkesutbildning; de måste arrangeras i större organisatoriska kluster.

Många kommuner i Sverige är för små för att bedriva yrkesutbildning; de måste arrangeras i större organisatoriska kluster.

– Det finns ingenting som talar för att dagens skolsystem skulle bli mer flexibelt, snabbfotat och lyhört för arbetsgivares behov. Jag har svårt att se att våra lagstiftare vill komma tillbaka till 2000-talet på lång sikt, säger Mikael.

Mycket i betänkandet handlar om ökad likvärdhet, kontroll och statlig styrning. Men redan i dag finns stora möjligheter för att göra specialanpassade, specialdesignade och snabbfotade branschutbildningar, men frågan är om kommunerna använder dessa möjligheter.

Några ljuspunkter

Finansminister Elisabeth Svantesson har meddelat att 450 miljoner kronor avsätts till förstärkt Yrkesvux och fler praktikplatser.
Validering och kartläggning av individers kunskaper inom Komvux.
Från och med höstterminen 2023 ska kurser som krävs för allmän grundläggande behörighet till högre studier ingå i programstrukturen för alla yrkesprogram.
Flera intressanta utredningar om långsiktig och behovsanpassad utbildning inom Komvux och Fler vägar till arbetslivet Länk till annan webbplats. som syftar till att det ska finnas fler vägar till arbetslivet i gymnasieskolan.
Utredning om att införa en kort yrkesutbildning för att förbereda elever i årskurs tre på gymnasiet inför arbetslivet.

– Allt tar lång tid att förändra och förbättra. Det är viktigt att fortsätta med branschvalidering Länk till annan webbplats., eftersom det formella utbildningssystemet inte kommer kunna leverera på lång tid, säger Mikael.

Allt tar lång tid att förändra och förbättra. Det är viktigt att fortsätta med branschvalidering Länk till annan webbplats., eftersom det formella utbildningssystemet inte kommer kunna leverera på lång tid.

I en utredning som mäter långsiktig kompetensförsörjning undersöks en ny utbildningsmodell som kan innebär en förflyttning från kursbetyg och examen till ett mer flexibelt och yrkeshögskolelikt i upplägg. Företag kan vara delaktiga och driva vissa kurser.

Trender och framtiden

– Trenden som vi ser är ökad styrning och kontroll, vilket innebär mindre flexibilitet, trots att detta skulle behövas, konstaterar Mikael.

Mikael avslutar med att berätta att Jämtlands Gymnasieförbund kommer överutbilda elever inom yrkesutbildning om de fortsätter som de har gjort. Det skulle bland annat leda till ett överskott av chaufförer.

– Vi behöver styra fler elever mot högskoleförberedande program så de kan gå vidare mot yrken som till exempel sjuksköterska, lärare och förskollärare, eftersom behovet är större där, menar Mikael.

Med andra ord behöver utbudet av utbildningar styras mer mot de behov som finns i samhället.