Vad är kompetens och hur kan utbildning och arbetsliv prata samma språk?

Alla människor ska kunna komma till sin rätt på arbetsmarknaden. Men det är inte enkelt för det finns mycket att förhålla sig till.

Förändringarna kan handla om allt i från erkännande för det man lär sig i praktik eller under en introduktion till karriärväxlingar. Detta är ett komplext område, även för individer som redan befinner sig på arbetsmarknaden.

Det handlar också om hur individer utvecklas på arbetet, frågor om arbetsmiljö och säkerhet, hur arbetsgivarna arbetar med rekrytering och introduktion, olika arbetsmarknadsinsatser, individers befintliga kunnande, arbetsplatskultur, språkutveckling och utbildning.

Genom att sortera trapporna och stegen på bilden kommer de politiska områdena arbetsmarknad, utbildning, kompetensförsörjning, språkutveckling och arbetsplatskultur fram.

Anna Karin konstaterar att integrations- och integreringsfrågor är viktiga och att det också finns många viktiga aktörer som Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Skolverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Tillväxtverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

– Inom utbildning har vi skolformer som Komvux, Yrkeshögskolan, universitet och högskola samt icke-formella utbildningar, menar Anna Karin.

Språkutveckling är viktigt och här finns SFI, språkstöd på arbetsplatsen och verktyg för språkutveckling på arbetsplatsen.

Vidare är arbetsplatskultur, företagskultur, kompetenser för arbetslivet och generella kompetenser viktiga områden.

– Det är svårt att sätta fingret på vad kultur är. Men mycket handlar om attityd och till viss del går det att mäta detta, menar Anna Karin.

Arbetsmarknad innehåller snabbspår och lokala jobbspår, ESF-projekt, privata aktörers insatser samt arbetsmarknadsenheters utbildningar och insatser.

Kompetensförsörjning innefattar allt rörande rekrytering, handledning och lärande på arbetsplatsen.

– Det är inte helt enkelt för människor att komma till sin rätt i detta, för alla delar hänger inte ihop, säger Anna Karin.

Det kan skava mellan delarna med stöd och insatser. Och det är inte bara demografiska förändringar som inneburit att det är hög arbetslöshet och arbetskraftsbrist inom vissa områden.

Det är snarare strukturella utmaningar. Men Anna Karin betonar att lösningar finns, vilket Valideringskonferensen handlar om.

– Mycket handlar om att få ett gemensamt språk och en gemensam förståelse för vad individer ska kunna, menar Anna-Karin.

Mycket handlar om att få ett gemensamt språk och en gemensam förståelse för vad individer ska kunna.


SeQf är en del i lösningen och även nationella yrkesprofiler. För tack vare yrkesprofilerna går det att arbeta med kartläggning, lärande och kvalitetssäkrad validering på arbetsplatsen.

Det här arbetet kan ske formativt över tid, vilket är ett alternativ till summativt. Tänk dig att du ska göra ett höjdhopp eller att du ska köra upp för att ta körkort. Du presterar du vid ett enda tillfälle där allt måste klaffa. Det är summativt.

– Formativt lärande är att föredra, konstaterar Anna Karin.

Hur ska man lyckas med kompetensförsörjningen?

Anna Karin menar att nära samverkan med arbetsgivare är nyckeln. Vidare tipsar hon om att arbeta med Sobonas verktyg för att visa vad individer behöver kunna inom olika yrken.

Nära samverkan med arbetsgivare är nyckeln.

– Och utgå från yrkesprofilerna, precis som Renova gjort, säger Anna Karin.

– Sobona arbetar aktivt med att stötta sina medlemmar genom verktyg, kunskap och inspiration för en mer inkluderande kompetensförsörjning, säger Anna Karin.

Vidare berättar Anna Karin att hon och Nordiskt Valideringsforum är stolta över att samarbeta med Sobona. Anna Karin upplever att verksamheterna har en bra partsamverkan och det är mycket glädjande att yrkesprofilerna är inplacerade i SeQf.

Lösningar inom långtidsarbetslöshet

Yrkesprofiler och validering kan vara en del i lösningen på utmaningarna inom långtidsarbetslöshet som Sverige har framför sig. Anna Karin betonar att Sobona ligger i framkant med att få yrkesprofiler inplacerade i SeQF.

– Det är fantastiskt att vara med här i dag. Vi kommer se exempel på regional, lokal och riksnivå. Samverkan är viktigt, att utgå från resursbehov, göra arbetet på riktigt och ha ett gemensamt språk att förhålla sig till, säger Anna Karin.

Samverkan är viktigt, att utgå från resursbehov, göra arbetet på riktigt och ha ett gemensamt språk att förhålla sig till.

Kan den höga långtidsarbetslösheten sjunka genom goda samarbeten och samverkan?

– Ja, det tror jag. När kommunala bolag har en tydlighet med vad individer behöver kunna kan de vända sig till arbetsmarknadsenheter och berätta vilka kompetenser som individer behöver ha. Sedan kan företagen ta emot individer via praktik och lära dem det som de behöver kunna, förklarar Anna Karin.

– Vi måste jobba med en tydlig stegförflyttning för individer som står långt från arbetsmarknaden. De måste få ett erkännande. För individerna kanske saknar papper på vad de kan och måste få bevis på det. Det måste bli tydligt vad de behöver lära sig för att få ett arbete, fastslår Anna Karin.

Om fem år tror Anna Karin att det finns ett system för hur generella kompetenser kan synliggöras och att fler arbetar med att fylla på kompetens hos medarbetarna.

Livslångt lärande är viktigt och individer måste få ett erkännande för det som de lärt sig, oavsett när, var och hur lärandet har skett.

Anna Karin avslutar med att betona att mycket händer inom frågor som rör kompetensförsörjning, men det tar lång tid. Men hon är positiv och tror att Sobona och Nordiskt Valideringsforum kan göra skillnad.