.svg)
DUA ska främja statlig och kommunal samverkan samt utveckla nya samverkansformer för att effektivisera unga och nyanländas etablering i arbetslivet.
Susanne Zander är tf. kanslichef på DUA och hon berättar mer om utveckling av lokala jobbspår utifrån ett nationellt perspektiv i projektet Spårsam.
Lokala jobbspår har funnits sedan 2018 när DUA fick uppdraget av regeringen. De lokala jobbspåren ska utveckla nya samarbetsformer för att påskynda ungas och nyanländas etablering i arbetslivet.
– De lokala jobbspåren utgår från faktiska arbetsgivares behov som identifieras genom kompetensprofiler och i vissa fall utifrån nationella yrkesprofiler. Arbetsförmedlingen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., kommun och arbetsgivare väljer tillsammans ut deltagare till jobbspåret, förklarar Susanne.
De lokala jobbspåren har visat på goda resultat. Åtta av tio jobbspår har deltagare med kortare gymnasieutbildningar. Fler kvinnor än män deltar och merparten av jobbspåren är kortare än ett år.
De lokala jobbspåren har visat på goda resultat.
50 procent av deltagarna får en anställning efter jobbspåret och 20 procent går vidare till studier. Resultaten är lika goda för kvinnor som för män, vilket är ett viktigt resultat att belysa. Detta speglas även i en studie från IFAU. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sedan starten 2018 har det varit 13 500 deltagare. I mars 2021 fanns 400 pågående jobbspår, där 27 jobbspår var inom fastighetsservice och trädgård med 237 deltagare från 46 kommuner.
Yrkesprofiler och lokala jobbspår går hand i handske och kan ha stor betydelse som underlag vid utformning av lokala jobbspår.
Yrkesprofilerna är relevanta för de lokala jobbspåren utifrån att:
- De innefattar en dialog med arbetsgivare om kompetensbehov och lärande på arbetsplatsen.
- De sker i dialog med utbildningsanordnare för att definiera vilka utbildningsinsatser som ska göras
- Vid rekrytering bidrar yrkesprofilerna till att kartlägga individers kunskaper, för att genomföra validering och yrkeskomptensbedömning.
- De är viktiga för deltagarens fortsatta karriärsutveckling.
Resultaten varierar mellan jobbspåren, men efter en del jobbspår går alla deltagare vidare till arbete. För att lära sig av de goda arbetssätten driver DUA nu ett utvecklingsprojekt.
Efter en del jobbspår går alla deltagare vidare till arbete.
– Nu bedriver vi ett delprojekt som handlar om arbetsgivares delaktighet i jobbspåren. Vilka faktorer är viktiga när det handlar om arbetsgivares delaktighet ?, frågar sig Susanne.
SpårSam förbättrar och kvalitetssäkrar lokala jobbspår
DUA driver projektet SpårSam för att förbättra och kvalitetssäkra de lokala jobbspåren. Arbetsförmedlingen och tolv kommuner medverkar. Modeller och arbetssätt ska under och efter projektet spridas i hela landet.
För att förbättra och kvalitetssäkra jobbspåren har Dua identifierat fyra områden inom vilka arbetet kan utvecklas:
- Arbetsgivares delaktighet.
- Tillgängliggöra och flexibelt kombinera insatser.
- Identifiera och rekrytera deltagare.
- Koordinera och hålla samman jobbspåret.
Utmaningar och möjligheter inom lokala jobbspår
Niklas Pettersson är delprojektledare i DUA:s projekt SpårSam för delaktighet av arbetsgivare och arbetar på Arbetsförmedlingen. Han berättar att de tre kommunerna Stockholm, Motala och Skövde deltar i ett delprojekt kring arbetsgivarens delaktighet i lokala jobbspår.
Kommunerna har varit framgångsrika i sitt arbete med att få arbetsgivare delaktiga tidigt i utvecklingen av lokala jobbspår.
En tidig slutsats i delprojektet är att en samordnande arena behövs för möten mellan bransch, kommun, enskilda företag och Arbetsförmedlingen. Den samordnande arenan skapar trygghet för arbetsgivaren om vad som ingår i de lokala jobbspåren där en dialog kan ske mellan parterna kring hur det ska ske.
En tidig slutsats i delprojektet är att en samordnande arena behövs för möten mellan bransch, kommun, enskilda företag och Arbetsförmedlingen.
Vidare är en viktig komponent att samla branschens kompetensbehov, så det inte blir enskilda arbetsgivarens behov. Det minskar risken för att deltagarna inte blir anställningsbara hos andra arbetsgivare.
För att kunna samla branschens kompetensbehov krävs en samordnande arena. I arenan kan även kunskap om lokala jobbspår spridas till fler arbetsgivare som i dagsläget inte känner till vad lokala jobbspår är.
Yrkesprofiler är viktiga för att skapa en kvalitetssäkrad och förankrad modell och ett arbetssätt. Vidare ger de stöd till arbetsgivare att kartlägga sina kompetensbehov samt skapar förståelse för yrket och kunskap om vad som krävs av en medarbetare.
Nytta med nationella yrkesprofiler
Projektet visar att branscherna kan ha nytta av de framtagna nationella yrkesprofilerna vid skapandet av det som beskrivs som kompetensprofiler inom lokala jobbspår.
Branscherna kan ha nytta av de framtagna nationella yrkesprofilerna vid skapandet av det som beskrivs som kompetensprofiler inom lokala jobbspår.
Projektet har tagit fram en mall för alla branscher vid framtagande av kompetensprofiler som kan utgå från branschernas framtagna yrkesprofiler.
– Kompetensprofilen är resultatet av att genomföra aktiviteter, insatser och utbildning inom jobbspåret. Men en kompletterande viktig del är en matchningsprofil, som är till för att hitta deltagare till jobbspåren, säger Niklas.
Även för matchningsprofilen kan man utgå från beskrivningarna i branschernas yrkesprofiler för att ta vara på arbetet som gjorts nationellt och inte uppfinna hjulet på nytt för att:
- Skapa en kvalitetssäkrad och förankrad modell och arbetssätt.
- Ge stöd till att arbetsgivare att kartlägga sina kompetensbehov.
- Skapa förståelse för yrket och kunskap om vad som krävs av en medarbetare.
- Förbättra matchningsunderlaget för att förbättra urvalet av lämpliga deltagare.
- Använda profilerna i dialogen med arbetsgivaren och utbildningsaktörer för bra utbildnings- och processplanering.
Kontakta Sobona och frigör resurser
Om du vill börja arbeta med lokala jobbspår, tipsar Niklas om att kontakta Sobona och tänka till på vad du vill ha ut av det lokala jobbspåret. Det är också viktigt att frigöra resurser, eftersom arbetet kommer bli en investering.
Susanne menar de lokala jobbspårens upplägg och ett aktivt engagemang från arbetsgivare är den främsta framgångsfaktorn. Hon avslutar med att lyfta fram att fler vägar behövs för kompetenshöjning.
Fler vägar behövs för kompetenshöjning.
Det är viktigt att kartlägga den befintliga arbetskraften på företaget och möjliggöra för att andra ska få komma in. Lokala jobbspår och liknande projekt, som till exempel Telge Bostäder, driver kan ses som en kompletterande del i företagens övergripande kompetensförsörjningsarbete.
Relaterade artiklar
