Valideringsmodell för personlig assistent

  • Utvecklad tillsammans med branschen och arbetsmarknadens parter.
  • Utgår ifrån kompetensstandarder för respektive yrkesroll eller yrkesområde.
  • Innehåller kvalitetssäkrade praktiska verktyg som möjliggör systematisk validering.

Nationella yrkesprofiler

Parter

Referensbolag

Valideringsmodell för personlig assistent

Valideringsmodellen är nationellt förankrad av branschen och hos arbetsmarknadens parter. Den utgår från kompetensstandarder för respektive yrkesroll eller yrkesområde. Valideringsmodellen innehåller kvalitetssäkrade praktiska verktyg som möjliggör systematisk validering.

galve-energi-2

Verktygslåda för validering

Mer om valideringsmodellen

Bakgrund till valideringsmodellen

Utgångspunkten för branschen personlig assistans är den starka kopplingen till LSS-lagstiftningen och brukarens rätt att välja. Detta skapar särskilda utmaningar inom kompetensförsörjning.

Vidare skiljer sig branschens kollektivavtal mycket från kollektivavtal inom andra branscher, vilket skapar utmaningar för arbetsgivare.

Rollen som personlig assistent är komplex och varje uppdrag är mer eller mindre unikt. Detta innebär att varje enskilt uppdrag ställer olika krav på kunnande och förhållningssätt.

Därför beskriver vi komplexiteten i yrkesrollen, gör avgränsningar och fokuserar på kunskaper och färdigheter inom yrkesrollen, oavsett uppdragets utformning.

Yrkesprofilerna utvecklades under 2020 och med i processen fanns representanter från:

Under 2021–2022 har bedömningsplaner, checklistor och lokala förutsättningar på företagsnivå utvecklats tillsammans med referensföretag, med delfinansiering av Arbetsförmedlingen.

Vidare har Sobonas språkparlör Länk till annan webbplats. kompletterats med yrkesord och meningar för personlig assistans.

Yrkesprofilen personlig assistent syftar till att skapa förutsättningar för:

  • Fördjupad kartläggning.
  • Synliggörande och erkännande av strukturerat lärande på arbetsplatsen.
  • Säkerställa rätt nivå vid rekrytering.
  • Validering av befintliga medarbetare.
  • Skapande av utbildningar eller andra kompetenshöjande insatser.
  • Samverkan mellan olika aktörer.
  • Uppfylla kvalitetskrav vid upphandlingar.

Kvalitetsarbete

Branschvalideringsmodellens kvalitetssäkringskedja säker­ställer modellens drift och förvaltning med stöd av OCN-metoden. Här ingår kontinuerlig kvalitetssäkring, uppföljning och re­videring av branschmodellens innehåll samt väl definierade roller, ansvarsområden och behörigheter.

För att stärka in­dividens rättssäkerhet finns dessutom policys och riktlinjer för bland annat jämställdhet, icke-diskriminering och till­gänglighet.

Deltagaren och yrkesbedömaren samlar underlag för bedömning i ett IT-stöd som bland annat säkerställer ver­sionshantering och spårbarhet av material.

Rättssäkerheten för individen i lär-och bedömningssituationer utgår från principerna för ”the learner centered approach”, bedömningens nyckelbegrepp och kvalitetskrav, samt intern och extern kvalitetssäkring. Principerna ska säkerställa att varje individ fått förutsättningar att tillgodo­göra sig lärande samt visa uppnått kunnande.

De säkerställer, via standardiserings-och samsynsprocesser, att enskilda bedömningar är likvärdiga och enligt kraven på nivå och do­kumentation. Om en individ känner sig orättvist behandlad kan det bemötas genom den kvalitetssäkrande OCN-metoden.

Genom hela kvalitetssäkringskedjan, dess transparens och stöd-och kontrollfunktioner minimeras riskerna för jäv och osaklighet i bedömningar. Det skapar trygghet för indi­viden, bedömare samt interna och externa kvalitetssäkrare.

Kvalitetssäkringskedjans lagarbete minimerar risker för eventuella påtryckningar mot bedömningsprocessen och inblandade individer.

Visa modell för organisationen

Organisationsstrukturen och representationen i organisa­tionens olika delar skapar en god insyn, delak­tighet och möjligheter till påverkan för alla de primära aktörer och intressenter som slutit upp kring branschvalideringsmodel­len.

En viktig utgångspunkt har varit att utgå från eller anknyta till befintliga strukturer. Här finns direkta kopplingar till branschråd och arbetsgrupper.

Branschkansliet ska ansvara för centrala funktioner för ledning, planering, uppföljning, utveckling, kommuni­kation, administration och ekonomihantering samt myndighets- och samverkanskontakter relaterat till branschvalideringsmodellens drift och förvaltning.

I arbetet ingår att varje år sätta upp en treårig verksamhetsplan och budget för branschvalideringsmodellens drift och förvaltning.

Kompetenskansliet är huvudmannens verktyg för löpande drift och förvaltning av branschvaliderings­modellen.

Kompetenskansliet är i huvudsak beställare av tjänster som utförs inom ramen för drift och förvaltning, kvalitetssäkring och vidareutveckling av branschvalide­ringsmodellen.

Komptenskansliets uppgifter fastläggs mer i detalj ge­nom verksamhetsplan och budget.

Ansvarig för kansliet är Conny Larsson, Sobona.

Konkret
Innehållet i branschvalideringsmodellen beskriver på ett konkret, tydligt och handfast sätt vad man behöver behärs­ka i en viss yrkesroll i fråga om färdigheter, skickligheter, kompetens och grad av självständighet.

Detta blir tydligt i form av lä­randeresultat med bedömningskriterier samt med praktis­ka stöd och verktyg för tillämpningen.

Gemensamt
Branschvalideringsmodellen är nationell och framtagen av arbetsmarknadens parter, av branschen för branschen.

Transparent
Innehållet är framtaget genom en transparent och kvalitetssäk­rad metodik och process. Innehållet är öppet och tillgängligt för alla användare och intressenter som har nytta av det.

En organisation som vill stödja och delta i valideringsarbetet inom branschen kallas för ”valideringsleverantör”. Det kan vara som utförare, beställare, entreprenör, konsult, utbildningsanordnare, arbetsmarknadsaktör eller omställningsaktör.

En valideringsleverantör har en eller flera godkända OCN-bedömare som kan stödja lärande och genomföra valideringsprocesser i Sobonas valideringsmodell.

En valideringsleverantör behöver godkänna villkor och policy för valideringsleverantörer samt uppdatera kontaktuppgifter. Detta sker genom att fylla i formuläret som finns i dokumenten.

För att organisationen ska kunna vara verksam med bedömare och deltagare behöver förutsättningar enligt villkor och policys erbjudas och mötas upp.

Det ger behörigheter till att arbeta i OCN-databasen med tillgång till metoder och branschmodell med ansvar för lärande och valideringsprocess som genomförs.

Vidare är det av högsta betydelse att genomförandet innebär ett professionellt och etiskt bemötande.

Den som är utbildad OCN-bedömare och vill arbeta som bedömare behöver godkänna villkor och policy samt uppdatera dina kontaktuppgifter.

Detta gör man genom att fylla i formuläret som finns i dokumentarkivet.

Varför är det viktigt att godkänna villkor och policy?

Genom att få personlig behörighet att arbeta i OCN-databasen med tillgång till metoder och branschmodell, innebär det ansvar för det lärande och den valideringsprocess som genomförs.

Vidare är det av högsta betydelse att genomförandet innebär ett professionellt och etiskt bemötande.

Startklart för validering

Yrkesrollen personlig assistent bygger till stor del på ett respektfullt och förtroendegivande förhållande mellan brukare och assistent. Detta är viktigt att komma ihåg under en valideringsprocess.

Den personliga integriteten kan göra det svårt att observera färdigheter och förmågor för att göra en bedömning.

Eftersom yrkesrollen är komplex och innehåller såväl makt som beroende går det inte heller att använda medbedömare i någon större omfattning.

Därför bör färdigheterna i yrkesprofilen synliggöras och bedömas i en formativ process med frågeställningar och exempelscenarier.

Utifrån frågeställningar och exempelscenarier får validanten resonera och reflektera över ställningstaganden och hantering av vardagliga situationer, utifrån sin kunskap och sina erfarenheter.

Detta kan göras skriftligt, muntligt eller genom en kombination av båda. Oavsett hur detta görs har bedömaren en viktig roll i att synliggöra validandens kunnande och ge hen en rättvis bedömning.

Underlag för bedömning kan också hämtas från validandens loggbok.

Det är viktigt att det är tydligt vad som får och inte får dokumenteras.

Validering med OCN-metoden

Valideringsmodellen utgår från de nationella yrkesprofilerna som är framtagna med stöd av OCN-metoden Länk till annan webbplats.. Arbetet har skett med hjälp av yrkeskunniga från såväl små som stora referensföretag runtom i landet.intressen och geografiska skillnader.

OCN-metoden stöder denna relevans- och kvalitetssäkring.

Det löpande arbetet sker med stöd av ett oberoende kansli för administration, utbildning och kvalitetssäkring,

Den är regionalt och nationellt relevanssäkrad och förankrad hos arbetsmarknadens parter via en branschpanel, i syfte att säkerställa innehåll och struktur utifrån olika parters perspektiv.

Vem är det för?

  • Arbetsgivarorganisationer
  • Arbetsmarknadsaktörer
  • Arbetstagarorganisationer
  • Branschkonsulter
  • Branschorganisationer
  • Företag
  • Individ
  • Myndigheter
  • Omställningsaktörer
  • Utbildningsanordnare.

Kartläggning av kompetens

Genom en kartläggning kan en individs kompetens tydliggöras, oavsett var, hur eller när individen har lärt sig någonting. Sobona erbjuder ett kartläggningsverktyg som del av branschvalideringsmodellen.

Detta kan ingå i en kartläggning:

  • Utbildning och arbetslivserfarenhet.
  • Konkreta generella kompetenser som är intressanta inom många yrkesområden.
  • Kunskaper och färdigheter som är kopplade till ett specifikt yrke eller yrkesområde.

När behövs en kartläggning?

Kartläggning är en naturlig startpunkt som ofta behövs inför någon form av beslut eller vägval vid exempelvis:

  • Rekrytering
  • Introduktion till nya arbetsuppgifter
  • Utvecklingssamtal
  • Utbildning
  • Lärande på arbetsplatsen
  • Studie- och yrkesvägledning
  • Omställning.

Hur går en kartläggning till?

En kartläggning börjar ofta med en inledande del. Detta kan vara en kartläggningsintervju med en vägledare.

Intervjun ger en generell bild av individens kompetenser. Vidare ger intervjun en möjlighet att gå vidare till en fördjupad kartläggning som oftast genomförs med en yrkeskunnig individ eller en yrkesbedömare.

Resultatet av en första kartläggning är ofta en meritlista och/eller självskattning som är kopplat mot ett yrke.

Översiktlig kartläggning och fördjupad kartläggning

Kartläggning kan innefatta översiktlig kartläggning och fördjupad kartläggning, ofta med inslag av självskattningar. I kartläggningsprocessen kan viss bedömning ingå.

Översiktlig kartläggning ska beskriva övergripande vad en individ kan. Det handlar oftast om ett insamlande av betyg, dokument, upprättande av meritförteckning och beskrivning av andra typer av erfarenheter.

En översiktlig kartläggning är med andra ord bred i sin ansats.

Fördjupad kartläggning ska beskriva om en individ kan någonting. Kartläggningen ska vara utforskande och inriktad mot ett specifikt yrkes- eller kompetensområde.

Fördjupad kartläggning kan ske på olika sätt, beroende på vilken kompetensstandard som ska användas eller i vilken verksamhet individen befinner sig i.

Oftast ingår både teoretiska frågor, samtal och praktiska moment. Olika kartläggningsformulär, digitala verktyg och checklistor för observation kan användas.

Resultatet av en fördjupad kartläggning kan tydliggöras i ett kartläggningsutlåtande. Detta används som en del i upplägg och planering för validering.

Vid avslutad validering får individen ett intyg eller bevis som beskriver de validerade kunskaperna.

Självskattning är en viktig del i kartläggning

Självskattning skapar en bild av vad en individ anser om sin egen kompetens inom ett specifikt område. Det medvetandegör individen om vad det är som faktiskt krävs, när hen går vidare mot en bedömningsprocess.

Självskattning kan ingå i både den översiktliga och fördjupade kartläggningen, beroende på situation och vad som kompletterar självskattningen.

Resultatet av självskattningen kan sammanställas på både individ- och gruppnivå.

Sobona erbjuder självskattningar som en del i fördjupade kartläggningar, eftersom de är inriktade mot specifika kompetensstandarder.

Valideringsprocessen

Validering handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande och värde åt kunnande som individer har tillägnat sig, oavsett hur, var och när det har förvärvats.

Se valideringens sex steg

Implementering i din verksamhet

Läs mer om hur branschvalidering kan implementeras i din verksamhet.

Utvalda case

Valideringskonferensen 2023

Den 8 november 2023 anordnas Valideringskonferensen för femte året i rad. Konferensen vänder sig till dig som är intresserad av validering, oavsett om du arbetar inom utbildnings- eller arbetsmarknadsområdet.

Vad är OCN-metoden?

För att kunna validera behövs en metod som kan kvalitetssäkra lärande och bedömning. Sobona samarbetar med Nordiskt Valideringsforum och använder OCN-metoden (Open College Network).

Yrkesprofiler och validering inom personlig assistans

Projektet tar fram och utvecklar arbetsmetoder, arbetsmaterial och strukturer för att genomföra validering enligt de nationella yrkesprofiler som är framtagna för branschens behov av insteg.

Dokument och länklista

Arbetsförmedlingen - Validering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

ESF-projektet BOSS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

ESF-projektet Valideringslyft - Myndigheten för yrkeshögskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

EQF: European Qualifications Framework Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Faval Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

MYH: Om validering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nordiskt Valideringsforum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Servicebranschens utbildningsnämnd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SeQF – Sveriges referensram för kvalifikationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skolverket – validering av kunskap och kompetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SKR: Vägen till jobben Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillväxtverket: Validering av kompetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

TCYK: Trädgårdsnäringens centrala yrkeskommitté Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

UHR: Validering få papper på kompetensen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Validering i väst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Valideringsdelegationen 2015–2019 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Valideringskartan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vård och omsorgscolleges riktlinjer för validering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.