Ordlista om branschvalidering

En bedömning inom OCN-metoden Öppnas i nytt fönster. är när en handledare/bedömare tolkar de bevis som finns utifrån nyckelbegrepp för att avgöra om en individ nått upp till det lärande som avses.

Formativ bedömning är att föredra framför summativ bedömning, eftersom den bedömningsprocessen har en mer coachande karaktär och mindre av examinerande.

Det öppnar också upp för anpassning av lärsituation och bedömningsunderlag. Vidare underlättas reflektion och återkoppling. Dessutom blir individen mer medveten om sin lärandeprocess och utveckling.

Dessa nyckelbegrepp ligger till grund för kvalitetskraven gällande val av metod, övningar/aktiviteter, bevis och för själva bedömningen i själva valideringen:

• Validitet
• Tillförlitlighet (reliabilitet)
• Tillräcklighet
• Självständighet
• Anpassning till syfte
• Saklighet.

Beskriver vad en individ ska utföra för att uppfylla läranderesultatet och nå upp till rätt nivå. Till varje läranderesultat kan ett eller flera bedömningskriterier kopplas på.

Bedömningsplan är en beskrivning av kedjan från modul till underlag för bedömning.

Det handlar om hur kontexten ser ut, vilka uppgifter som valts för att skapa förutsättningar för individen att visa sina kunskaper, färdigheter och kompetenser samt på vilket sätt bevis produceras och dokumenteras.

Bevis, också kallat underlag för bedömning. Detta är någon form av dokumentation där lärandet visas och motsvarar bedömningskriterierna samt fyller kvalitetskraven.

Bevis kan ha många olika former men måste vara fysiskt påtagliga och kunna utgöra underlag för bedömning och efterkontroll. Bevis kan skapas samtidigt som lärsituationen men kan också vara skilda därifrån.

Ett bevis kan uppfylla flera bedömningskriterier, också från skilda läranderesultat.

Branschvalidering, Operativ och Strategisk Samverkan (BOSS) var ett projekt som finansierades av Europeiska Socialfonden. BOSS startade 1 januari 2018 och avslutades våren 2022.

Projektet vände sig till företrädare för centrala branscher som arbetar med att utveckla och kvalitetssäkra validering av yrkeskompetens.

Det finns olika skäl till att en bransch väljer att investera i en egen valideringsmodell. Det mest uppenbara skälet är för att kunna använda validering för rekryteringen av nya medarbetare till branschens företag och verksamheter.

Validering är också bra för att kvalitetssäkra den kompetens som är kritisk för verksamhetens effektivitet.

Läs gärna mer om Myndigheten för yrkeshögskolans (MYH) branschmodeller Länk till annan webbplats..

Branschvalidering är validering av individers kompetens som genomförs i branschers regi. Branschens verksamheter och företag står för legitimiteten och branschvalideringen har ett nationellt erkännande.

Branschvalideringen fokuserar på branschens krav på yrkeskompetens, alltså den kompetens som efterfrågas i arbetslivet och som gör individen anställningsbar inom ett kompetensområde eller i en yrkesroll.

Därför är ofta branschvalidering ett förstahandsval när syftet är att förbättra individens möjligheter på arbetsmarknaden och att få ett yrkesbevis.

Företag och verksamheter kan också använda branschvalidering internt för att effektivisera sin kompetensförsörjning.

Läs mer om branschvalidering hos Myndigheten för yrkeshögskolan. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samverkar med intern kvalitetssäkrare för kvalitetsstandard inom OCN-metoden Öppnas i nytt fönster., ser över arbetsmetoder och följer valideringsprocessen.

Funktionen innebär att säkerställa att verksamheten genomförs utifrån vad som anges i moduler och bedömningsplan samt att intern kvalitetssäkring fungerar bra och utifrån arbetsplan.

Vidare säkerställer funktionen konsekvens i bedömning mellan olika organisationer samt ger förslag på förbättringar baserat på intern kvalitetssäkring och den egna årliga utvärderingen.

Funktionen rapporterar till bransch och förvaltande organisation som del i kvalitetssäkring för förvaltning och drift.

Kompetens som en etablerad organisation, som till exempel en utbildningsinstitution, en myndighet eller en branschorganisation, har bedömt och dokumenterat i formella termer genom betyg, intyg, certifikat eller legitimation.

Förmåga att tillämpa kunskaper och erfarenheter för att utföra arbetsuppgifter eller lösa problem. Inom EQF beskrivs färdigheter som kognitiva eller praktiska.

Fördjupad kartläggning är det första steget i en validering.

Vidare är fördjupad kartläggning en utforskande process där individens tidigare förvärvade kunnande inom ett område identifieras och dokumenteras på ett sätt att kunnandet kan bedömas mot den kompetensstandard som valideringen avser.

En implementeringsmodell förklarar hur branschvalidering kan implementeras i verksamheten.

Social kompetens, motivation och lärande är ofta viktigt för anställningsbarhet men det är svårt att bedöma och dokumentera på ett tillförlitligt och rättvist sätt.

Det kan också benämnas mjuka kompetenser eller ibland generella kompetenser.

Detta sker i vardagen, ofta utan planering eller individens egen medvetenhet. Det kan vara på till exempel arbetsplatser, i dialog med andra eller via observation.

Det sker utanför utbildningsinstitutionernas fastställda ramar i till exempel arbete, olika fritidssysselsättningar och olika former av projekt.

Intyg utdelas inom områden som inte kan hänföras till det som gäller för yrkesbevis, kompetensbevis eller kompetensintyg.

Det kan bland annat handla om yrkesförberedande moduler eller särskilda lokala anpassningar. Intyg delas också ut när en individ saknar någon eller några moduler för att erhålla ett yrkesbevis, kompetensbevis eller kompetensintyg.

Klara, färdiga, gå är en steg-för-steg-guide för att starta upp och komma i gång med ett arbete med validering. Guiden underlättar införandet av validering och integreras smidigt med befintliga processer.

Klara, färdiga, gå består av tre faser. Den första fasen syftar till att skapa intern förankring och beslut på ledningsnivå. Den andra fasen förbereder medarbetare, chefer, handledare och leverantörer inför processen. I den tredje fasen genomförs valideringarna.

Mallar och praktiska verktyg finns framtagna till varje fas. Kompetenskansliet erbjuder rådgivning och valideringsstöd till respektive fas, utifrån era behov och önskemål.

Inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande.

Kompetens är förmågan att använda kunskaper och färdigheter för att möta externa krav och lösa en uppgift i ett sammanhang.

Kompetens ska ses som ett övergripande begrepp som inbegriper kunskaper, färdigheter och ansvar och självständighet.

Kompetensbevis visar den kunskap, färdighet och kompetens som en individ har, inom ett specifikt område.

Kunskapen, färdigheten och kompetensen kommuniceras via resultat av lärande, det vill säga vad en individ vet, förstår och kan inom ett specifikt område.

Kompetensbeviset utdelas där det finns en regional eller nationell samsyn kring ett yrke, men där det saknas en nationellt samordnande branschorganisation.

Kompetensbeviset kan också ges gällande generella kompetenser som har nationell spridning och acceptans.

Ett kompetensbevis utdelas när samtliga moduler inom ett kompetensområde är genomförda och godkända. Om detta inte uppfylls, kan ett kompetensintyg i stället utfärdas

En kontrollerande process som innebär att en individs kunskaper och färdigheter bedöms i relation till etablerade och vedertagna kompetensstandarder, vilket syftar till ett dokumenterat erkännande i form av yrkesbevis, certifiering, betyg eller dylikt.

Lärande som inte kan relateras till en etablerad kompetensstandard kan värderas och dokumenteras i ett kartläggningsutlåtande, men detta lärande får inte samma
erkännande och legitimitet.

Ett kompetensintyg utdelas inom områden som inte kan hänföras till det som gäller för yrkesbevis och kompetensbevis.

Det kan bland annat handla om yrkesförberedande moduler eller särskilda lokala anpassningar.

Ett kompetensintyg kan också delas ut när en individ saknar någon eller några moduler av det som krävs för att få ett yrkesbevis eller kompetensbevis. Det finns inget motsvarande i det formella systemet.

Detta är en utforskande process som innebär att en individs tidigare lärande och kunskaper identifieras och värderas i förhållande till vad som ska bedömas och dokumenteras.

Individens tidigare lärande kan vara icke-formellt lärande, formellt lärande i form av meriter och betyg samt referenser och arbetsbetyg.

En valideringsmodell utgår ifrån tydliga kompetenskrav, som individens kompetens kartläggs och bedöms emot. Kraven är överenskomna inom branschen.

Kraven bör utformas som en kvalifikation i enlighet med den svenska referensramen för kvalifikationer (SeQF).

Ett system för att klassificera, namnge och ange inbördes relationer mellan olika kompetenser.

Andra begrepp som används är ”begreppsapparat” och ”begreppsstruktur” för kompetenser.

Exempel på kompetensklassificering är generella kompetenser (soft skills), allmänna yrkeskompetenser (generic hard skills) och specifika yrkeskompetenser (specifik hard skills).

Individens resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter, ansvarig och självständighet. Kunnande är individens uppnådda läranderesultat. På engelska heter det achieved learning outcomes.

En individs kunnande är ett resultat av ett tidigare lärande, oavsett var lärandet har ägt rum och oavsett om individen har formella bevis eller inte.

Kunskap utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett särskilt ämne eller område. Inom EQF beskrivs kunskaper som teoretiska eller faktabaserade.

Kan sägas vara en formaliserad delkvalifikation inom utbildningssektorn. Det kan vara en hel utbildning eller en helt fristående kurs.

En kvalifikation är i förväg fastställda och beskrivna krav på kunnande inom ett visst yrkes- eller utbildningsområde. En individ måste ha uppnått kraven för att erhålla ett kvalifikationsbevis.

I SeQF:s förordning definieras en kvalifikation som ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och ansvarig och självständighet.

I både EQF och validerings-rekommendationen använder EU följande definitioner:

“En kvalifikation är ett formellt resultat av en bedömnings- och bekräftelseprocess varigenom ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått läranderesultatet enligt en viss standard.”

Ett kvalifikationsbevis är det bevis som en individ får som en bekräftelse på att hen har bedömts uppnå kvalifikationen i förväg fastställda krav (kvalifikationens resultat av lärande) av den som ansvarar för kvalifikationen.

Ett kvalifikationsbevis är med andra ord ett kvitto på att innehavaren har ett specifikt kunnande och kompetens.

Exempel på kvalifikationsbevis kan vara certifikat, yrkesbevis, kompetensbevis, kompetensintyg, examens- och utbildningsbevis, diplom med mera.

Kvalifikationsbevis kan utfärdas både analogt på papper eller digitalt (jämför med engelskans digital creditentials).

Kvalitetssäkring innebär att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs som säkrar kvaliteten på de delar som kvalitetssäkras. Den styrs på systemnivå genom ett kvalitetsledningssystem eller i utbildning av ett systematiskt kvalitetsarbete.

På operativ nivå finns kvalitetskriterier som ska följas upp, rutiner och riktlinjer som ska följas samt nyckeltal som ska redovisas.

För högsta legitimitet är sannolikt extern oberoende granskning av kvalitetsarbetet ett krav.

Ska ses som en ytterligare dimension av det livslånga lärandet. Det livsvida lärandet handlar om att lärandet kan ske i olika miljöer. Inte enbart inom det formella systemet, utan på arbetsplatser, i föreningslivet med mera.

Vad en individ förväntas veta, förstå och kunna. Modultexter på kompetensintyg baseras på läranderesultaten för respektive modul.

Inom formell utbildning anges meritvärden inom olika poängsystem. De kan också anges i nominella timmar, det vill säga hur längde det i normalfallet skulle ta att tillägna sig det beskrivna lärandet.

Andra begrepp som används är gymnasiepoäng, YH-poäng, högskolepoäng, nominella timmar och meritsystem.

En mikromerit är ett bevis på de läranderesultat som en individ har uppnått efter en kort utbildning eller motsvarande som har utvärderats på ett transparent sätt.

Mikromeriten är definierbar och avgränsningsbar som en minsta ”kompetens-pusselbit” som har ett värde i sig.

Den kan innebära en förmåga att till fullo utföra en specifik arbetsuppgift som har relevans i ett större sammanhang där den aktuella mikromeriten utgör och skapar en plattform för vidare påbyggnad och är överföringsbar även till andra yrkesområden.​

Mikromeriten kan tillägnas genom en kortare utbildnings- och/eller praktikinsats, utifrån en given kunskapsbas.

Mikromeriten ska kunna valideras på ett kvalitetssäkrat sätt och ska även uppfylla krav på eventuell nivårelatering.

Läs gärna mer hos EU-kommissionen Länk till annan webbplats..

Forskning visar att arbetsprov såsom praktikplatser är en träffsäker rekryteringsväg. För många företag gör bra rekryteringar efter praktikperioder, vilket innebär att de ger ett direkt värde.

Dessutom stärks arbetsgivarvarumärket för både målgruppen för praktikplatsen och för andra yrkeskategorier. Därför är varje praktikplats en strategisk del i den långsiktiga kompetensförsörjningen.

Praktik är med andra ord både en verksamhetsfråga och en HR-fråga.

Den samlade, faktiska kompetens som en individ har oberoende av hur, när och var den har utvecklats.

Reell kompetens utgör en egen behörighetsgrund till utbildning inom högskolan och yrkeshögskolan vid sidan av formell behörighet genom betyg.

Bedömning av reell kompetens avser i dessa sammanhang en bedömning av den sökandes förutsättning.

Även begreppet tidigare lärande används och innefattar både formellt, icke-formellt och informellt lärande.

SeQF-nivå indikerar kunskapskrav, komplexitet och djup samt måttet av självständighet. Det läses enklast i bedömningskriterierna.

Nivån sätts utifrån "summan" av alla bedömningskriterier och "best fit" gäller.

Det finns åtta SeQF-nivåer.

På SeQF-nivå 1 kan individen visa grundläggande allmänna kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, förståelse för det väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde.

Hen kan utföra rutinmässiga uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, följa enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. Hen kan, under ledning, utföra enkla uppgifter och samarbeta med andra.

På SeQF-nivå 2 har individen tillräckliga kunskaper inom ett specifikt område för att kunna följa givna instruktioner och utföra givna arbetsuppgifter.

Individen kan söka och bearbeta fakta, utföra uppgifter med viss självständighet och ansvar samt samarbeta under ledning och medverka till gemensamma resultat. Individen kan också värdera den egna insatsen.

På SeQF-nivå 3 har individen de kunskaper som krävs för att kunna utföra uppgifter inom ett specifikt område. Individen kan på egen hand välja, värdera och använda information för att kunna utföra uppgifter, såväl på egen hand som i grupp, inom givna tidsramar.

Individen kan också ta ansvar för sitt eget lärande, att uppgifter slutförs samt att värdera egna och gemensamma resultat.

På SeQF-nivå 4 har individen fördjupande kunskaper inom ett specifikt område, vilket innefattar att välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder för att utföra definierade uppgifter inom givna tidsramar.

Individen kan ta initiativ, reflektera, organisera och utföra uppgifter självständigt.

Vidare kan hen kritiskt värdera, förhålla sig till och dra slutsatser kring valet av källor och gemensamma resultat. Individen kan också ta ansvar i samarbete med andra och i viss utsträckning leda och utvärdera andras arbete.

På SeQF-nivå 5 har individen specialiserade kunskaper inom ett specifikt område och kunskap och överblick över gränsande områden.

Individen kan planera, identifiera resurser samt utföra specialiserade uppgifter, vilket innefattar att lösa sammansatta problem inom området.

Vidare kan individen självständigt behandla innehåll inom ett specifikt område som leder till vidare lärande och professionell utveckling. Individen kan också övervaka och leda andras arbete.

På SeQF-nivå 6 har individen avancerade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling, djup kunskap inom någon del av området samt orientering i områdets aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor.

Individen kan identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter, kommunicera åtaganden och lösningar inom arbets- eller studieområdet i såväl nationella som internationella sammanhang.

Vidare kan individen värdera information och metoder inom arbets- eller studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och vetenskapliga aspekter, tillämpa specialiserad kunskap för utveckling inom arbets- eller studieområdet samt ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet.

På SeQF-nivå 8 har individen den mest avancerade och systematiska kunskapen inom ett arbets-, studie- och forskningsområde, aktuell specialistkunskap inom ett väl avgränsat delområde och överblick över angränsande områden, behärskande av metoder för kunskapsutveckling i allmänhet och det specifika arbets-, studie- eller forskningsområdets metoder i synnerhet.

Individen kan analysera, syntetisera och kritiskt granska och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, planera och genomföra utvecklings- eller forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter samt kommunicera resultat av utveckling och forskning i såväl nationella som internationella sammanhang.

Vidare kan individen utvärdera arbets- eller studieområdets forsknings eller utvecklingsarbete, skapa och välja egna forsknings-, innovations- eller utvecklingsuppgifter, värdera det kvalificerade utvecklingsarbetets eller vetenskapens möjligheter och begränsningar, ta ansvar för hur resultat av utveckling eller forskning används samt ta ansvar för eller leda professions- och verksamhetsutveckling.

Självskattning skapar en bild av vad en individ anser om sin kompetens inom ett specifikt område.

Det gör individen medveten om vad som krävs inom ett yrke, innan hen går vidare mot bedömning av sina yrkeskunskaper.

Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en individs samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle.

Individen som bedöms får inte eller sällan någon återkoppling som förklarar varför denne har gjort fel eller vad denne kunde ha gjort annorlunda. Teoriprov för körkort är ett exempel på summativ bedömning.

Systematiskt kvalitetsarbete innebär att ett arbete bedrivs som säkrar kvaliteten på det som ska kvalitetssäkras. Ett systematiskt kvalitetsarbete synliggör kvalitet och likvärdighet.

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att en organisation har tagit fram, dokumenterat och sedan följer processer för arbetet samt att olika verktyg används som stöd i arbetet.

Validitet, innebär att mätningen och bedömningen verkligen mäter det som avses. Det vill säga att resultatet av en bedömning är relevant i förhållande till syftet.

Validering är en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande oberoende av hur det förvärvats.

Validering tillför värde och nytta för såväl individer, arbetsgivare, utbildningsanordnare som samhället i stort.

Syftet med validering är att:

• Möjliggöra strukturerade introduktionsprogram
• Kvalitetssäkra lärandet på arbetsplatsen
• Stödja upphandling
• Ge underlag för omställningsinsatser
• Ge underlag till utbildningar och utveckla befintliga medarbetare.

Juridisk person som utför validering och ansvarar för verksamheten.

Exempel på valideringsleverantör kan vara en kommuns vuxenutbildningsenhet eller en privat valideringsutförare utsedd av en bransch.

Det finns olika metoder för att validera en individs kompetenser, färdigheter och kunskaper. OCN-metoden Öppnas i nytt fönster. är en valideringsmetod.

En valideringsmodell är en modell att använda för validering. När en valideringsmodell är framtagen för en specifik bransch kallas den för branschmodell.

Rollen som valideringsstödjare syftar till att ge stöd till och skapa förutsättningar för bedömare i planering, upplägg och genomförande av valideringsprocesser.

Valideringsstödjare ska verka som intern kvalitetssäkrares (IK) förlängda arm när intern kvalitetssäkrare ansvarar för ett flertal bedömare, och där direkt stöd kan vara svårt att genomföra på grund av exempelvis fysiska avstånd.

Det kräver fördjupade och specialiserade kunskaper och färdigheter inom alla de delar som ingår i valideringsprocessen.

I samband med implementering, uppstart och planering av arbetet med branschvalidering bör en intern projektledare utses. Den rollen kallas även för valideringslots.

Projektledaren planerar och leder arbetet med införandet och uppstarten i organisationen.

Projektledaren kan sedan stödja det löpande arbetet med tillämpning av branschvalideringsmodellen.

Ett yrkesbevis utdelas så samtliga moduler inom ett yrkesområde i en yrkesprofil är genomförda och godkända. Om detta inte uppfylls kan ett kompetensintyg utfärdas.

För att yrkesbevis ska utdelas krävs ett nationellt erkännande via en branschorganisation eller liknande.

Ett yrkesbevis kan bli inplacerad som en kvalifikation i SeQF.

Yrkesprofilering är en kvalitetssäkrad process för att ta fram underlag till yrkesprofiler, som kan ligga till grund till validering.

Yrkesprofileringen sker tillsammans med referensföretag, organisation, utbildningsanordnare och nationella parter.

Sobona utgår ifrån OCN-metoden vid yrkesprofileringar.