Ordlista för validering

En bedömning inom OCN-metoden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är när en handledare/bedömare tolkar de bevis som finns utifrån nyckelbegrepp för att avgöra om en individ nått upp till det lärande som avses.

Formativ bedömning är att föredra framför summativ bedömning, eftersom den bedömningsprocessen har en mer coachande karaktär och mindre av examinerande.

Det öppnar också upp för anpassning av lärsituation och bedömningsunderlag. Vidare underlättas reflektion och återkoppling. Dessutom blir individen mer medveten om sin lärandeprocess och utveckling.

Dessa nyckelbegrepp ligger till grund för kvalitetskraven gällande val av metod, övningar/aktiviteter, bevis och för själva bedömningen i själva valideringen:

• Validitet
• Tillförlitlighet (reliabilitet)
• Tillräcklighet
• Självständighet
• Anpassning till syfte
• Saklighet.

Beskriver vad en individ ska utföra för att uppfylla läranderesultatet och nå upp till rätt nivå. Till varje läranderesultat kan ett eller flera bedömningskriterier kopplas på.

Bedömningsplan är en beskrivning av kedjan från modul till underlag för bedömning.

Det handlar om hur kontexten ser ut, vilka uppgifter som valts för att skapa förutsättningar för individen att visa sina kunskaper, färdigheter och kompetenser samt på vilket sätt bevis produceras och dokumenteras.

Bevis, också kallat underlag för bedömning. Detta är någon form av dokumentation där lärandet visas och motsvarar bedömningskriterierna samt fyller kvalitetskraven.

Bevis kan ha många olika former men måste vara fysiskt påtagliga och kunna utgöra underlag för bedömning och efterkontroll. Bevis kan skapas samtidigt som lärsituationen men kan också vara skilda därifrån.

Ett bevis kan uppfylla flera bedömningskriterier, också från skilda läranderesultat.

En bedömare stöttar en individ under validering och samlar in bevis på lärande för att kunna göra en bedömning av individens kunskaper, färdigheter och kompetenser.

Bevisinsamlingen ska ske objektivt och sakligt.

Branschvalidering, Operativ och Strategisk Samverkan (BOSS) Länk till annan webbplats., är ett projekt som finansieras av Europeiska Socialfonden. BOSS startade 1 januari 2018 och avslutas 31 december 2021.

Projektet vänder sig till företrädare för centrala branscher som arbetar med att utveckla och kvalitetssäkra validering av yrkeskompetens.

Det finns olika skäl till att en bransch väljer att investera i en egen valideringsmodell. Det mest uppenbara skälet är för att kunna använda validering för rekryteringen av nya medarbetare till branschens företag och verksamheter.

Validering är också bra för att kvalitetssäkra den kompetens som är kritisk för verksamhetens effektivitet.

Läs gärna mer om Myndigheten för yrkeshögskolans (MYH) branschmodeller Länk till annan webbplats..

Branschvalidering är validering av individers kompetens som genomförs i branschers regi. Branschens verksamheter och företag står för legitimiteten och branschvalideringen har ett nationellt erkännande.

Branschvalideringen fokuserar på branschens krav på yrkeskompetens, alltså den kompetens som efterfrågas i arbetslivet och som gör individen anställningsbar inom ett kompetensområde eller i en yrkesroll.

Därför är ofta branschvalidering ett förstahandsval när syftet är att förbättra individens möjligheter på arbetsmarknaden och att få ett yrkesbevis.

Företag och verksamheter kan också använda branschvalidering internt för att effektivisera sin kompetensförsörjning.

Läs mer om branschvalidering hos Myndigheten för yrkeshögskolan. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samverkar med intern kvalitetssäkrare för kvalitetsstandard inom OCN-metoden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., ser över arbetsmetoder och följer valideringsprocessen.

Funktionen innebär att säkerställa att verksamheten genomförs utifrån vad som anges i moduler och bedömningsplan samt att intern kvalitetssäkring fungerar bra och utifrån arbetsplan.

Vidare säkerställer funktionen konsekvens i bedömning mellan olika organisationer samt ger förslag på förbättringar baserat på intern kvalitetssäkring och den egna årliga utvärderingen.

Funktionen rapporterar till bransch och förvaltande organisation som del i kvalitetssäkring för förvaltning och drift.

Kompetens som en etablerad organisation, som till exempel en utbildningsinstitution, en myndighet eller en branschorganisation, har bedömt och dokumenterat i formella termer genom betyg, intyg, certifikat eller legitimation.

Ett planerat och målinriktat lärande som sker inom ramen för särskilt avsedda institutioner (politiskt reglerade utbildningssystem). Resulterar i betyg/examina eller särskilda certifikat med formell status i samhället.

Utforskande process där individens tidigare förvärvade kunnande inom ett område identifieras och dokumenteras på ett sätt att kunnandet kan bedömas mot den kompetensstandard som valideringen avser.

Implementeringsmodellen förklarar hur branschvalidering kan implementeras i din verksamhet genom fyra faser och 15 steg.

Social kompetens, motivation och lärande är ofta viktigt för anställningsbarhet men det är svårt att bedöma och dokumentera på ett tillförlitligt och rättvist sätt.

Det kan också benämnas mjuka kompetenser eller ibland generella kompetenser.

Säkerställer en konsekvent bedömning mellan olika handledare/bedömare över tid och är en del av OCN-metodens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kvalitetssäkringskedja.

Funktionen som säkerställer konsekvens i bedömning mellan olika bedömare och över tid samt att läranderesultat och nivå uppfylls i form av tillräcklighet i dokumentation.

Funktionen säkerställer även att bedömning möter kraven gällande nyckelbegrepp och kvalitetskrav.

I funktionen ingår även att utvärdera verksamheten årsvis genom att dokumentera arbetet enligt ovan samt utvärdera kompetensstandarderna och dess modulers relevans utifrån den verklighet man arbetar i.

Baserat på utvärderingen uppmärksamma extern kvalitetssäkrare om eventuella avvikelser.

Intyg utdelas inom områden som inte kan hänföras till det som gäller för yrkesbevis eller kompetensbevis.

Det kan bland annat handla om yrkesförberedande moduler eller särskilda lokala anpassningar. Intyg delas också ut när en individ saknar någon eller några moduler för att erhålla ett yrkesbevis eller kompetensbevis.

Inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande.

En individs förmåga och vilja att utföra en uppgift i ett givet sammanhang genom att använda sina kunskaper, färdigheter och förmågor. Inom EQF utrycks kompetens i ansvar och självständighet.

Intyg visar den kunskap, färdighet och kompetens som en individ uppvisar inom ett specifikt område.

Kunskapen, färdigheten och kompetensen kommuniceras via resultat av lärande, det vill säga vad en individ vet, förstår och kan inom ett specifikt område.

Intyg utdelas där det finns en regional eller nationell samsyn kring ett yrke, men där det saknas en nationellt samordnande branschorganisation.

Kompetensintyg kan också ges gällande generella kompetenser som har nationell spridning och acceptans.

En kontrollerande process som innebär att en individs kunskaper och färdigheter bedöms i relation till etablerade och vedertagna kompetensstandarder, vilket syftar till ett dokumenterat erkännande i form av yrkesbevis, certifiering, betyg eller dylikt.

L lärande som inte kan relateras till en etablerad kompetensstandard kan värderas
och dokumenteras i ett kartläggningsutlåtande, men detta lärande får inte samma
erkännande och legitimitet.

Utdelas inom områden som inte kan hänföras till det som gäller för yrkesbevis och kompetensbevis. Det kan bland annat handla om yrkesförberedande moduler eller särskilda lokala anpassningar.

Ett kompetensintyg delas också ut när en individ saknar någon eller några moduler av det som krävs för att erhålla ett yrkesbevis eller kompetensbevis. Det finns inget motsvarande i det formella systemet.

En kompetensstandard utifrån en yrkesprofil är fastställda krav på kunnande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser inom ett yrke eller yrkesområde.

Kompetensstandarden beskriver även ansvar och självständighet i utövandet av yrkesrollen.

Den ligger till grund för en kvalifikation och kan jämföras med en yrkesprofil.

Ett system för att klassificera, namnge och ange inbördes relationer mellan olika kompetenser.

Andra begrepp som används är ”begreppsapparat” och ”begreppsstruktur” för kompetenser.

Exempel på kompetensklassificering är generella kompetenser (soft skills), allmänna yrkeskompetenser (generic hard skills) och specifika yrkeskompetenser (specifik hard skills).

Resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter, ansvar och självständighet.

Kunskap utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett särskilt ämne eller område. Inom EQF beskrivs kunskaper som teoretiska eller faktabaserade.

Kan sägas vara en formaliserad delkvalifikation inom utbildningssektorn. Det kan vara en hel utbildning eller en helt fristående kurs.

Ett bevis i form av examen, yrkesbevis, certifiering eller diplom som tydliggör ett dokumenterat resultat av lärande som en individ kan uppnå genom utbildning, i arbetslivet eller på fritiden.

En kvalifikation utfärdas av ett behörigt organ till en individ.

Kvalitetssäkring innebär att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs som säkrar kvaliteten på de delar som kvalitetssäkras. Den styrs på systemnivå genom ett kvalitetsledningssystem eller i utbildning av ett systematiskt kvalitetsarbete.

På operativ nivå finns kvalitetskriterier som ska följas upp, rutiner och riktlinjer som ska följas samt nyckeltal som ska redovisas.

För högsta legitimitet är sannolikt extern oberoende granskning av kvalitetsarbetet ett krav.

Ska ses som en ytterligare dimension av det livslånga lärandet. Det livsvida lärandet handlar om att lärandet kan ske i olika miljöer. Inte enbart inom det formella systemet, utan på arbetsplatser, i föreningslivet med mera.

Vad en individ förväntas veta, förstå och kunna. Modultexter på kompetensintyg baseras på läranderesultaten för respektive modul.

Inom formell utbildning anges meritvärden inom olika poängsystem. De kan också anges i nominella timmar, det vill säga hur längde det i normalfallet skulle ta att tillägna sig det beskrivna lärandet.

Andra begrepp som används är gymnasiepoäng, YH-poäng, högskolepoäng, nominella timmar och meritsystem.

En modul är en avgränsad enhet som omfattar ett eller flera läranderesultat samt bedömningskriterier.

Läranderesultaten beskriver vad en individ förväntas kunna, veta och utföra inom ett begränsat område och till viss nivå samt på vilket sätt individen förväntas visa detta.

Forskning visar att arbetsprov såsom praktikplatser är en träffsäker rekryteringsväg. För många företag gör bra rekryteringar efter praktikperioder, vilket innebär att de ger ett direkt värde.

Dessutom stärks arbetsgivarvarumärket för både målgruppen för praktikplatsen och för andra yrkeskategorier. Därför är varje praktikplats en strategisk del i den långsiktiga kompetensförsörjningen.

Praktik är med andra ord både en verksamhetsfråga och en HR-fråga.

Den samlade, faktiska kompetens som en individ har oberoende av hur, när och var den har utvecklats.

Reell kompetens utgör en egen behörighetsgrund till utbildning inom högskolan och yrkeshögskolan vid sidan av formell behörighet genom betyg.

Bedömning av reell kompetens avser i dessa sammanhang bedömning av den sökandes förutsättning.

Även begreppet tidigare lärande används och innefattar både formellt, icke-formellt och informellt lärande.

Kunskaper, färdigheter och kompetenser som en individ har uppnått inom ett visst område. De ska vara observerbara och mätbara, satta i sitt sammanhang, relevanta för sitt syfte och vara lätta att tolka.

Resultat av lärande är det som en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess, som en utbildning eller validering, är avslutad. Det kan också benämnas som en persons kunnande.

SeQF-nivå indikerar kunskapskrav, komplexitet och djup samt måttet av självständighet. Det läses enklast i bedömningskriterierna.

Nivån sätts utifrån "summan" av alla bedömningskriterier och "best fit" gäller.

Det finns åtta SeQF-nivåer.

På SeQF-nivå 1 kan individen visa grundläggande allmänna kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, förståelse för det väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde.

Hen kan utföra rutinmässiga uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, följa enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. Hen kan, under ledning, utföra enkla uppgifter och samarbeta med andra.

På SeQF-nivå 2 har individen tillräckliga kunskaper inom ett specifikt område för att kunna följa givna instruktioner och utföra givna arbetsuppgifter.

Individen kan söka och bearbeta fakta, utföra uppgifter med viss självständighet och ansvar samt samarbeta under ledning och medverka till gemensamma resultat. Individen kan också värdera den egna insatsen.

På SeQF-nivå 3 har individen de kunskaper som krävs för att kunna utföra uppgifter inom ett specifikt område. Individen kan på egen hand välja, värdera och använda information för att kunna utföra uppgifter, såväl på egen hand som i grupp, inom givna tidsramar.

Individen kan också ta ansvar för sitt eget lärande, att uppgifter slutförs samt att värdera egna och gemensamma resultat.

På SeQF-nivå 4 har individen fördjupande kunskaper inom ett specifikt område, vilket innefattar att välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder för att utföra definierade uppgifter inom givna tidsramar.

Individen kan ta initiativ, reflektera, organisera och utföra uppgifter självständigt.

Vidare kan hen kritiskt värdera, förhålla sig till och dra slutsatser kring valet av källor och gemensamma resultat. Individen kan också ta ansvar i samarbete med andra och i viss utsträckning leda och utvärdera andras arbete.

På SeQF-nivå 5 har individen specialiserade kunskaper inom ett specifikt område och kunskap och överblick över gränsande områden.

Individen kan planera, identifiera resurser samt utföra specialiserade uppgifter, vilket innefattar att lösa sammansatta problem inom området.

Vidare kan individen självständigt behandla innehåll inom ett specifikt område som leder till vidare lärande och professionell utveckling. Individen kan också övervaka och leda andras arbete.

På SeQF-nivå 7 har individen mycket avancerad kunskap inom ett arbets- eller studieområde, djup kunskap inom områdets forsknings- och utvecklingsmetoder, fördjupad insikt i områdets aktuella forsknings- eller utvecklingsfrågor.

Individen kan delta i forsknings- eller utvecklingsarbete, identifiera och formulera frågeställningar, analysera, värdera och lösa avancerade och komplexa uppgifter, kommunicera forskningens eller områdets kunskapsbas och slutsatser i såväl nationella som internationella sammanhang.

Vidare kan individen värdera ett arbets- eller studieområdes information, fakta och metoder med hänsyn till relevanta aspekter, identifiera behov av ytterligare kunskap, värdera ett områdes möjligheter och begränsningar, ta ansvar för och leda ett eget arbets- eller studieområde samt ta ansvar för resultatet av eget forsknings- eller utvecklingsarbete.

På SeQF-nivå 8 har individen den mest avancerade och systematiska kunskapen inom ett arbets-, studie- och forskningsområde, aktuell specialistkunskap inom ett väl avgränsat delområde och överblick över angränsande områden, behärskande av metoder för kunskapsutveckling i allmänhet och det specifika arbets-, studie- eller forskningsområdets metoder i synnerhet.

Individen kan analysera, syntetisera och kritiskt granska och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, planera och genomföra utvecklings- eller forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter samt kommunicera resultat av utveckling och forskning i såväl nationella som internationella sammanhang.

Vidare kan individen utvärdera arbets- eller studieområdets forsknings eller utvecklingsarbete, skapa och välja egna forsknings-, innovations- eller utvecklingsuppgifter, värdera det kvalificerade utvecklingsarbetets eller vetenskapens möjligheter och begränsningar, ta ansvar för hur resultat av utveckling eller forskning används samt ta ansvar för eller leda professions- och verksamhetsutveckling.

Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en individs samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle.

Individen som bedöms får inte eller sällan någon återkoppling som förklarar varför denne har gjort fel eller vad denne kunde ha gjort annorlunda. Teoriprov för körkort är ett exempel på summativ bedömning.

Systematiskt kvalitetsarbete innebär att ett arbete bedrivs som säkrar kvaliteten på det som ska kvalitetssäkras. Ett systematiskt kvalitetsarbete synliggör kvalitet och likvärdighet.

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att en organisation har tagit fram, dokumenterat och sedan följer processer för arbetet samt att olika verktyg används som stöd i arbetet.

Det finns olika metoder för att validera en individs kompetenser, färdigheter och kunskaper. OCN-metoden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en valideringsmetod.

Validitet, innebär att mätningen och bedömningen verkligen mäter det som avses. Det vill säga att resultatet av en bedömning är relevant i förhållande till syftet.

Kunnande beskrivet i kunskaper och färdigheter, fördelade i moduler och som tydliggör vad som behövs/krävs inom ett yrke eller yrkesområde. Läs mer om Sobonas nationella yrkesprofiler.