Validering är ett sätt att synliggöra kompetens och kvalitetssäkra lärande

Validering är en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande oberoende av hur det förvärvats. Validering ger nytta för individer, arbetsgivare, utbildningsanordnare och samhället i stort. Det blir möjligt att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv, både nationellt och internationellt.

Vad är validering?

Validering är ett sätt att synliggöra och bevisa kunskap. Det är en strukturerad process för fördjupad kartläggning, bedömning och erkännande av kunnande som en person besitter, oberoende av hur det förvärvats. Resultatet av valideringen bevisar individers kunskaper och kompetens. Validering utifrån nationella yrkesprofiler synliggör och kvalitetssäkrar lärandet på arbetsplatsen.

Vem passar det för?

För dig som synliggöra vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser en individ har inom ett visst yrkesområde. Kanske har individen förvärvat detta kunnande på ett annat sätt än via formell utbildning. Därmed får arbetsgivare ett verktyg som används vid exempelvis introduktion, kompetensutveckling och omställning.

Vilka fördelar har validering?

Validering säkerställer det kunnande som behövs inom yrkesområdet. På en föränderlig arbetsmarknad är det en nyckel till en smidig omställning och kompetensutveckling för yrkesverksamma. Det underlättar för individer att synliggöra sin kompetens och snabbare komma i arbete. Genom att validera individens kunnande kan utbildning komplettera med de delar som saknas.

Vilka är vinsterna för ditt företag?

Det blir enklare att synliggöra lärandet på arbetsplatsen samt säkerställa och vidareutveckla kompetensen hos nya och befintliga medarbetare. Handledaren/bedömaren får en struktur för lärandet och ett verktyg för objektiv återkoppling.

Verktygslåda för validering

Valideringsprocessen

Validering handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande och värde åt kunnande som individer har tillägnat sig, oavsett hur, var och när det har förvärvats.

Våra valideringsmodeller

  • Faktablad deltagare
  • Faktablad företag
  • Yrkesprofiler och validering - Ett sätt att synliggöra kompetens
  • Faktablad Lättläst Svenska

Arbetsförmedlingen - Validering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

ESF-projektet BOSS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

ESF-projektet Valideringslyft - Myndigheten för yrkeshögskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

EQF: European Qualifications Framework Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Faval Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

MYH: Om validering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nordiskt Valideringsforum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Servicebranschens utbildningsnämnd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SeQF – Sveriges referensram för kvalifikationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skolverket – validering av kunskap och kompetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SKR: Vägen till jobben Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillväxtverket: Validering av kompetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

TCYK: Trädgårdsnäringens centrala yrkeskommitté Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

UHR: Validering få papper på kompetensen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Validering i väst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Valideringsdelegationen 2015–2019 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Valideringskartan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vård och omsorgscolleges riktlinjer för validering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Implementeringsmodellen

Här kan du läsa mer om hur valideringen kan implementeras i din verksamhet

Valideringskonferensen 2022

Den 9 november 2022 anordnades Valideringskonferensen för fjärde året i rad. Konferensen vände sig till dig som är intresserad av validering, oavsett om du arbetar inom utbildnings- eller arbetsmarknadsområdet.

Utbildade bedömare är nyckeln

Under två dagar lär du dig processen kring hur validering går till och lär dig hur du stöttar deltagaren i bevisinsamling, ger uppgifter till handledare/arbetsledare, gör bedömningar samt hanterar det digitala verktyget. Utbildningen ges i samarbete med Nordiskt Valideringsforum och den är kostnadsfri för dig som medverkar i projektet. Men antalet platser är begränsat, så anmäl dig i dag!

Ordlista för validering

Det finns många olika begrepp inom validering och det är inte alltid lätt att veta vad de betyder. Den här ordlistan hjälper dig reda ut vad alla begrepp innebär. 

Vad är OCN-metoden?

För att kunna validera behövs en metod som kan kvalitetssäkra lärande och bedömning. Sobona samarbetar med Nordiskt Valideringsforum och använder OCN-metoden (Open College Network).

Mer om validering

Så här går en valideringsprocess till

vinster-med-handledning

För att bedömningarna ska bli sakliga och likvärdiga är det viktigt att alla bedömare jobbar på samma sätt.

Valideringsprocessen genomförs i sex steg.

  1. Utbildade bedömare
  2. Bedömningsplan 
  3. Självskattning och kartläggning
  4. Bevisinsamling och bedömning
  5. Kvalitetssäkring
  6. Kompetensbevis

SeQF – Jämför kvalifikationer från studier och arbetsliv

Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. bygger på en gemensam, europeisk referensram för kvalifikationer: EQF – European Qualification Framework Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Många europeiska länder är anslutna.

SeQF är som en bro mellan bransch, arbetsmarknad och individ.

SeQF säger ingenting om omfattningen av en kvalifikation. Det visar bara en nivå. En liten smal spetskompetens kan ligga på samma nivå som en kandidatexamen, men omfattningen är olika.

Genom SeQF tydliggörs nivåkrav och man kan bygga branschvalidering. Det går att säkerställa kompetens hos medarbetare samt mäta och kommunicera den kompetensen. Det blir lättare att beställa utbildning och bli mer distinkt när man för dialog kring vad som behövs.

Dessutom kan karriärvägar skapas för medarbetare. Det blir möjligt för individer att komma in på en lägre nivå för att sen ”kläs på” inom organisationen på olika sätt.

SeQF kan också hjälpa till att attrahera nya medarbetare eftersom det går att synliggöra karriärvägar.

Från kolgruvor till kvalitetssäkring

Sobonas valideringsprocesser utgår ifrån OCN-metoden (Open College Network) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Den är helt samstämmig med SeQF, som är Sveriges referensram för kvalifikationer.

Metoden togs fram i England när många gruvor lades ned på 1980-talet. Arbetskraft blev tillgänglig, samtidigt som kompetens inom andra industrier behövdes. Men det var svårt att veta vad en person egentligen kunde och om kunskaperna gick att använda.

Validera och bevisa lärande

Näringsliv, myndigheter och högskolor tog då fram OCN-metoden för att validera och bevisa lärande, kunskaper och kompetenser, oavsett hur de förvärvats.

Utifrån olika yrkesroller definieras resultat av lärande och bedömningskriterier. Resultatet godkänns av yrkesexperter och branschföreträdare. Valideringen görs av utbildade bedömare, som tillsammans med yrkespersonen bevisar att de rätta kunskaperna finns.

Med SeQF synliggörs allt resultat av lärande, oavsett hur det är förvärvat. Därmed blir det lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv.

Branschvalidering genomförs i branschernas regi

Branschvalidering är validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi. Det är viktigt att det sker på ett sätt som också tillgodoser branschens eget rekryteringsbehov inom områden där det råder brist på medarbetare i dag. Utgångspunkt i projekten ligger i de utvecklade yrkesprofilerna.

Sobona medverkar i projektet BOSS (Branschvalidering – Operativ och Strategisk Samverkan, Myndigheten för yrkeshögskolan) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för ett ökat kunskapsutbyte mellan olika branscher.

Fyra grundläggande kvalitetsprinciper

Enligt Myndigheten för yrkeshögskolans riktlinjer ska en branschvalideringsmodell ha förankring, legitimitet, relevans och aktualitet i det den beskriver. Det förutsätter bland annat spårbarhet som är grunden för ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta uppnås genom samverkan mellan bransch, referensföretag, ämnesexperter och arbetsmarknadens parter.

Läs mer om projekten Yrkesprofilering och validering inom återvinning och Yrkesprofilering och validering inom VA.

Validering synliggör kompetens

Det blir enklare att synliggöra lärandet på arbetsplatsen samt säkerställa och vidareutveckla kompetensen hos nya och befintliga medarbetare genom att arbeta med validering på arbetsplatsen. Validering är ett konkret verktyg för arbetsgivaren som möjliggör både kompetensöverföring till andra yrkesprofiler och en progression för individen.

Det förenklar kompetensförflyttning på arbetsplatsen, vilket ger plats för nyanställningar på grundläggande nivåer. Handledaren/bedömaren får en struktur för lärandet och ett verktyg för objektiv återkoppling till individen.

template

Vad krävs för att komma igång?

· Stöd från ledningen.

· Tid för internt handledarskap.

· En lärande miljö.

· Möjlighet att komma igång och lära.

· Ett team med minst två utbildade OCN-bedömare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. inom organisationen rekommenderas.

Implementeringsmodell

Sobona har tilsammans med Nordiskt Valideringsforum och VafabMiljö tagit fram en modell för implementering på företagsnivå. Bilden ovan visar denna.

Utvärdering, granskning och tillsyn

I OCN-metodens kvalitetskedja ingår som nämnts intern och extern granskning. Kopplat mot programmens innehåll, nivå och legitimitet ska:

Intern kvalitetssäkring

  • Säkerställa konsekvens i bedömning mellan olika bedömare och över tid
  • Säkerställa att läranderesultat och nivå uppfylls i form av tillräcklighet i dokumentation
  • Säkerställa att bedömning möter kraven gällande nyckelbegrepp och kvalitetskrav
  • Utvärdera verksamheten årsvis genom att dokumentera hur man arbetat med punkterna ovan
  • Utvärdera programmen och dess modulers relevans utifrån den verklighet man arbetar i
  • Baserat på egen utvärdering uppmärksamma EK om eventuella problem

Extern kvalitetssäkring

  • Säkerställa att verksamheten genomförs utifrån vad som anges i moduler och bedömningsplan
  • Säkerställa att intern kvalitetssäkring fungerar bra och utifrån arbetsplan
  • Säkerställa konsekvens i bedömning mellan olika organisationer
  • Ge förslag på förbättringar baserat på intern kvalitetssäkring och den egna årliga utvärderingen
  • Rapportera till bransch och förvaltande organisation som del i kvalitetssäkring för drift och förvaltning

De interna och externa kvalitetssäkringsrapporterna behandlar kvalitetsfrågor rörande verksamhet, bedömning och kvalifikationens relevans i de operativa verksamheterna.

De redogör även för hur många bedömare och interna kvalitetssäkrare som varit involverade, hur många individer som deltagit i verksamheten, hur många som uppnått full kvalifikation, delkvalifikation, enskilda moduler, samt avslutat utan intyg.

Branschen och förvaltande organisation ansvarar för den slutliga utvärderingen som sedan ligger till grund för den årliga översynen av programmet.

Så här går en valideringsprocess till

vinster-med-handledning

För att bedömningarna ska bli sakliga och likvärdiga är det viktigt att alla bedömare jobbar på samma sätt.

Valideringsprocessen genomförs i sex steg.

  1. Utbildade bedömare
  2. Bedömningsplan 
  3. Självskattning och kartläggning
  4. Bevisinsamling och bedömning
  5. Kvalitetssäkring
  6. Kompetensbevis

SeQF – Jämför kvalifikationer från studier och arbetsliv

Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. bygger på en gemensam, europeisk referensram för kvalifikationer: EQF – European Qualification Framework Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Många europeiska länder är anslutna.

SeQF är som en bro mellan bransch, arbetsmarknad och individ.

SeQF säger ingenting om omfattningen av en kvalifikation. Det visar bara en nivå. En liten smal spetskompetens kan ligga på samma nivå som en kandidatexamen, men omfattningen är olika.

Genom SeQF tydliggörs nivåkrav och man kan bygga branschvalidering. Det går att säkerställa kompetens hos medarbetare samt mäta och kommunicera den kompetensen. Det blir lättare att beställa utbildning och bli mer distinkt när man för dialog kring vad som behövs.

Dessutom kan karriärvägar skapas för medarbetare. Det blir möjligt för individer att komma in på en lägre nivå för att sen ”kläs på” inom organisationen på olika sätt.

SeQF kan också hjälpa till att attrahera nya medarbetare eftersom det går att synliggöra karriärvägar.

Från kolgruvor till kvalitetssäkring

Sobonas valideringsprocesser utgår ifrån OCN-metoden (Open College Network) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Den är helt samstämmig med SeQF, som är Sveriges referensram för kvalifikationer.

Metoden togs fram i England när många gruvor lades ned på 1980-talet. Arbetskraft blev tillgänglig, samtidigt som kompetens inom andra industrier behövdes. Men det var svårt att veta vad en person egentligen kunde och om kunskaperna gick att använda.

Validera och bevisa lärande

Näringsliv, myndigheter och högskolor tog då fram OCN-metoden för att validera och bevisa lärande, kunskaper och kompetenser, oavsett hur de förvärvats.

Utifrån olika yrkesroller definieras resultat av lärande och bedömningskriterier. Resultatet godkänns av yrkesexperter och branschföreträdare. Valideringen görs av utbildade bedömare, som tillsammans med yrkespersonen bevisar att de rätta kunskaperna finns.

Med SeQF synliggörs allt resultat av lärande, oavsett hur det är förvärvat. Därmed blir det lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv.

Branschvalidering genomförs i branschernas regi

Branschvalidering är validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi. Det är viktigt att det sker på ett sätt som också tillgodoser branschens eget rekryteringsbehov inom områden där det råder brist på medarbetare i dag. Utgångspunkt i projekten ligger i de utvecklade yrkesprofilerna.

Sobona medverkar i projektet BOSS (Branschvalidering – Operativ och Strategisk Samverkan, Myndigheten för yrkeshögskolan) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för ett ökat kunskapsutbyte mellan olika branscher.

Fyra grundläggande kvalitetsprinciper

Enligt Myndigheten för yrkeshögskolans riktlinjer ska en branschvalideringsmodell ha förankring, legitimitet, relevans och aktualitet i det den beskriver. Det förutsätter bland annat spårbarhet som är grunden för ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta uppnås genom samverkan mellan bransch, referensföretag, ämnesexperter och arbetsmarknadens parter.

Läs mer om projekten Yrkesprofilering och validering inom återvinning och Yrkesprofilering och validering inom VA.

Validering synliggör kompetens

Det blir enklare att synliggöra lärandet på arbetsplatsen samt säkerställa och vidareutveckla kompetensen hos nya och befintliga medarbetare genom att arbeta med validering på arbetsplatsen. Validering är ett konkret verktyg för arbetsgivaren som möjliggör både kompetensöverföring till andra yrkesprofiler och en progression för individen.

Det förenklar kompetensförflyttning på arbetsplatsen, vilket ger plats för nyanställningar på grundläggande nivåer. Handledaren/bedömaren får en struktur för lärandet och ett verktyg för objektiv återkoppling till individen.

template

Vad krävs för att komma igång?

· Stöd från ledningen.

· Tid för internt handledarskap.

· En lärande miljö.

· Möjlighet att komma igång och lära.

· Ett team med minst två utbildade OCN-bedömare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. inom organisationen rekommenderas.

Implementeringsmodell

Sobona har tilsammans med Nordiskt Valideringsforum och VafabMiljö tagit fram en modell för implementering på företagsnivå. Bilden ovan visar denna.

Utvärdering, granskning och tillsyn

I OCN-metodens kvalitetskedja ingår som nämnts intern och extern granskning. Kopplat mot programmens innehåll, nivå och legitimitet ska:

Intern kvalitetssäkring

  • Säkerställa konsekvens i bedömning mellan olika bedömare och över tid
  • Säkerställa att läranderesultat och nivå uppfylls i form av tillräcklighet i dokumentation
  • Säkerställa att bedömning möter kraven gällande nyckelbegrepp och kvalitetskrav
  • Utvärdera verksamheten årsvis genom att dokumentera hur man arbetat med punkterna ovan
  • Utvärdera programmen och dess modulers relevans utifrån den verklighet man arbetar i
  • Baserat på egen utvärdering uppmärksamma EK om eventuella problem

Extern kvalitetssäkring

  • Säkerställa att verksamheten genomförs utifrån vad som anges i moduler och bedömningsplan
  • Säkerställa att intern kvalitetssäkring fungerar bra och utifrån arbetsplan
  • Säkerställa konsekvens i bedömning mellan olika organisationer
  • Ge förslag på förbättringar baserat på intern kvalitetssäkring och den egna årliga utvärderingen
  • Rapportera till bransch och förvaltande organisation som del i kvalitetssäkring för drift och förvaltning

De interna och externa kvalitetssäkringsrapporterna behandlar kvalitetsfrågor rörande verksamhet, bedömning och kvalifikationens relevans i de operativa verksamheterna.

De redogör även för hur många bedömare och interna kvalitetssäkrare som varit involverade, hur många individer som deltagit i verksamheten, hur många som uppnått full kvalifikation, delkvalifikation, enskilda moduler, samt avslutat utan intyg.

Branschen och förvaltande organisation ansvarar för den slutliga utvärderingen som sedan ligger till grund för den årliga översynen av programmet.

Yrkesprofilering och validering - Ett sätt för återvinningsbranschen att synliggöra kompetens och kvalitetssäkra lärande

Sobona, Renova, Kommunal, Gästrike återvinnare och Nordiskt Valideringsforum samarbetar för validering av kvalificerad arbetskraft.

Yrkesprofilering och validering - Så går en valideringsprocess till

Det börjar med en färdig bedömningsplan utifrån kraven i yrkesprofilen. Denna innehåller frågor, övningar och checklistor som bedömaren och deltagaren arbetar med tillsammans. Ofta börjar deltagaren med en självskattning av yrkeskunskaperna.

Stora värden med nationella yrkesprofiler och validering på Vakin

Det kommunala bolaget Vakin är engagerade i Sobonas arbete med inkluderande kompetensförsörjning och har varit med i utvecklingen av nationella yrkesprofiler inom avfallshantering och återvinning, vatten och avlopp samt återbruk.

Branschvalidering utvecklar kompetensförsörjningen på Vamas

Vamas använder Sobonas nationella yrkesprofiler för avfallshantering och återvinning för att kvalitetssäkra kompetensförsörjningen. I början upplevde Vamas att valideringen var komplicerad. Men tack vare nya insikter och kunskaper efter en genomförd bedöma...

Luleå Energi säkrar kompetensförsörjningen med hjälp av nationell valideringsmodell

Stora förändringar påverkar energibranschen. För att möta nya behov och högt ställda krav behöver energiföretagen säkra sin långsiktiga kompetensförsörjning och kompetensutveckling.

Lokala jobbspår är en viktig del i Renovas arbete med kompetensförsörjning

Renova startade ett tredje lokalt jobbspår 2022. I jobbspåret skräddarsys utbildning, yrkessvenska och praktik med C-körkort med yrkeskompetensbevis för elva deltagare under 42 veckor (40 skolveckor).

MKB:s gårdsvärdar skapar nya vägar in på arbetsmarknaden

Allmännyttan i Malmö, MKB Fastighets AB, startade projektet Gårdsvärdar i samarbete med Arbetsförmedlingen år 2018. I den första piloten anställdes fem kvinnor. Tre år senare är de 44 anställda. Nästa steg blir att validera gårdsvärdarnas kunskaper och erbjuda et...

Yrkesprofiler och validering ger många vinster på Återvinningscentralen Kläpp

Lyssna på hur återvinningscentralen Kläpp arbetar med yrkesprofiler och validering.

Borab - Utbildade bedömare är nyckeln

Borab har utbildat handledare/bedömare som har arbetsledande roller. Tack vare validering kan de kvalitetssäkra vad medarbetarna faktiskt kan.

Vill du veta mer?

Hör gärna av dig så berättar jag mer om hur vi kan hjälpa dig utifrån både behov och förutsättningar.

Conny Larsson

Chef för kompetenskansliet