Validering och perspektiv på det livslångt lärande – vad säger forskningen?

Ta del av forskning om validering av kompetens och livslångt lärande samt yrkeslärares kompetensutveckling och vuxenutbildningens marknadisering.

Per Andersson är professor i pedagogik vid institutionen för beteendevetenskap (IBL) och lärande, avdelningen för pedagogik för vuxnas lärande (PVL) Linköping universitet Länk till annan webbplats..

Varför är vi intresserade av validering, frågar sig Per?

För att svara på sin egen fråga lyfter Per dessa trender:

Fokus flyttar från utbildning till lärande
Utmaningar inom kompetensförsörjning
Kompetens som konkurrensmedel
Rörighet mellan länder
Rörlighet på arbetsmarknaden
Breddad rekrytering till utbildning
Krav på effektiv utbildning.

Validering ska finnas i utbildningsystemet. I läroplanen för gymnasieskola och Komvux står det att läraren ska göra detta vid betygssättningen:

“Beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.”

Det betyder att dessa kunskaper behöver valideras och tas med i en elevs betyg.

– Även om ordet validering inte står i läroplanen visar detta att lärare behöver ha kompetens om validering, konstaterar Per.

Även om ordet validering inte står i läroplanen visar detta att lärare behöver ha kompetens om validering.

Förändringar i Skollagen

Den 1 januari 2023 träder dessa förändringar i kraft Länk till annan webbplats., utifrån Valideringsdelegationens utredningar, förslag, propositioner och beslut:

Det införs en skyldighet för hemkommunen att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom Komvux erbjuds en inledande kartläggning.

Det införs en skyldighet för huvudmannen för Komvux att se till att en elev som behöver validering erbjuds det.

Detta gäller för hela Komvux, inte bara för yrkesutbildningarna.

Vidare finns denna förtydligade definition i skollagen om validering i Komvux:

“Med validering avses en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande, oberoende av hur det förvärvats.”

Inledande och fördjupad kartläggning

Per berättar om inledande kartläggning som handlar om vilka kunskaper en individ har när hen söker en utbildning. Han förklarar att fördjupad kartläggning är en del av en valideringsprocess inom ramen för en eller flera kurser.

Kompetensbehovet kring validering berör såväl lärare som vägledare inom vuxenutbildningen. De behöver ha kompetens om och förståelse för:

Kartläggning
Bedömning
Vad som skiljer validering från vägledning och från bedömning inom utbildning.

Kompetensbehovet kring validering berör såväl lärare som vägledare inom vuxenutbildningen

Validering i yrkeslärarutbildningen

Yrkeslärarutbildningen har en viktig roll i arbetet med validering kopplat till livslångt lärande.

Validering av det egna yrkeskunnandet vid antagning är en självklar del utifrån examensordningen.

Validering som kunskapsinnehåll:

En analys av kursplaner från sex lärosäten som har yrkeslärarutbildning visar att bara Göteborgs Universitet och Linköpings Universitet tar upp validering explicit.
Annars implicit en möjlig del av “bedömning”.

– Analyser från Danmark och Finland visar på liknande resultat, trots att validering är viktigt i yrkesutbildning även där. Det finns med andra ord utvecklingspotential för nordisk yrkeslärarutbildning, fastslår Per.

Vad ska kartläggas, bedömas och valideras?

Det är kunnande/kunskap som utvecklats tidigare i olika eller andra sammanhang och som kan ta sig varierande uttryck men som fortfarande är:

Fakta
Färdighet
Förståelse
Förtrogenhet.

Per förklarar att han mest lyfter validering kopplat till utbildningsmodeller. Där är validering i relation till utbildningskrav, som ofta är mer generella och nationella.

Validering kan även användas för att visa behörighet för att komma in på en utbildning, skapa ett intyg som visar en viss kompetens eller ett tillgodoräknande och betyg för hela kurser och utbildningar inom Komvux, yrkeshögskola och högskola.

För branschmodeller är det mer specifika krav som är formulerade av en bransch och företag/arbetsgivare. Här är validering mer riktat mot ett specifikt yrke och yrkesområdet.

Validering kan användas inom kompetensinventering för att:

Inventera kunskaper hos befintliga medarbetare
Certifiera medarbetarna
Identifiera utvecklingsbehov.

– Validering kan även användas inom kompetensförsörjning vid rekrytering för att visa en individs anställningsbarhet, förklarar Per.

Varför arbeta med validering i förhållandet till livslångt lärande?

Formativ funktion för att lägga grunden för fortsatt lärande och utformning av lärprocessen.
Summativ funktion genom att summera lärande, sätta betyg och certifiera en individ.
Prediktiv funktion då det förutsäger framgång och ger underlag för urval.
Transformativ funktion då det kan förändra, påverka och stärka en individ när hens kompetenser blir synliggjorda.

Hur ska man ha kvalitet i validering?

En definition av kvalitet i validering är att:

“Skapa ett sammanhang som maximerar individens möjligheter att på ett rättvisande sätt visa sina relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser (från olika sammanhang)”.

Hur vi ser på kvalitet beror på syftet med valideringen, sammanhanget och vilka intressenter som finns inom utbildning, arbetsliv och branscher.

Hur vi ser på kvalitet beror på syftet med valideringen, sammanhanget och vilka intressenter som finns.

– Det finns två sidor på kvalitet- och rättvisemyntet för validering. Det är dels flexibilitet, dels standardisering, menar Per.

Flexibilitet handlar om att kunna individualisera och använda sitt omdöme vid validering, eftersom lärande sker i olika sammanhang och på olika sätt.

Standardisering handlar om reliabilitet/tillförlitlighet och kunskapsmätning.

Avslutningsvis, kan läroplaner och branschvalideringsmodeller smälta ihop för att få en bra grund för validering?

– Nej, det tror jag inte eftersom det handlar om två olika saker. Utbildningsvalidering handlar om att göra det jämförbart med meriten som en individ får genom en utbildning. Branschvalidering är mer riktat mot arbetsgivares behov och i första hand för individer som arbetar, avslutar Per.