Pågående initiativ för en bättre kompetensförsörjning

Kristina Persdotter är statssekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström på Utbildningsdepartementet Länk till annan webbplats.. Kristina ansvarar för frågor om gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. yrkesutbildning och folkbildning. Hon berättade om pågående politiska initiativ från refereringen för en bättre kompetensförsörjning.

Kristina börjar i problemformuleringen inom området - vi har stora kompetensbrister på svensk arbetsmarknad.

SCB:s trender och prognoser fram till 2035 visar att det finns störst brist på arbetsmarknaden inom gymnasialt yrkesutbildade.

Kompetensbristen leder till att företag har svårt att anställa. Välfärden har svårt att hitta rätt utbildad arbetskraft. Detta håller kvaliteten i välfärden tillbaka.

– Dessutom förhindrar kompetensbristen klimatomställningen som vi behöver göra. Brist på industriutbildade gör att omställningen till en fossilfri fordonsflotta riskerar att ta längre tid än vi skulle vilja, säger Kristina.

Dessutom förhindrar kompetensbristen klimatomställningen som vi behöver göra.

Samtidigt som det är en stor brist på rätt utbildade individer, har vi en stor arbetslöshet i utsatta grupper. Det handlar om individer som är utomeuropisk födda och förgymnasialt utbildade.

– Det är på mycket höga nivåer, upp till 25 procent, konstaterar Kristina.

Det är uppenbart att det finns ett stort matchningsproblem på arbetsmarknaden som måste lösas.

Det är uppenbart att det finns ett stort matchningsproblem på arbetsmarknaden som måste lösas.

– För oss som arbetar med de här frågorna är detta ingen nyhet, men det gör det meningsfullt att gå upp på morgonen och gå till arbetet. För när vi tar oss an matchningsproblemen, tar vi oss samtidigt an några av våra största samhällsproblem, säger Kristina.

Fler utbildningsplatser i Kunskapslyftet

Regeringens viktigaste initiativ för att möta matchningsgapet har varit att investera i fler utbildningsplatser inom ramen inom ramen för Kunskapslyftet.

Kunskapslyftet har inneburit satsningar på över 1 600 fler utbildningsplatser sedan Stefan Löfven tillträdde som stadsminister. Det har varit inom såväl högskola och universitet som folkhögskola, yrkeshögskola och framför allt regionalt Yrkesvux.

– Yrkesvux har byggts ut kraftigt och den här satsningen leder till jobb. För den som utbildar sig till ett bristyrke inom Komvux får en god arbetsmarknadsetablering, konstaterar Kristina.

Regeringen har också förstärkt jobbfokuset i Komvux. Detta går i linje med politiken som regeringen bedriver.

– Det behövs mer jobbfokus i utbildningspolitiken och mer utbildningsfokus i jobbpolitiken, säger Kristina.

Det behövs mer jobbfokus i utbildningspolitiken och mer utbildningsfokus i jobbpolitiken.

Regeringen har satt ett nytt mål där Komvux ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen.

Regeringen har kraftigt högt stadsbidragen till Yrkesvux och sänkt kraven på hur många utbildningsplatser som kommunerna själva ska finansiera. Detta ska bidra till en snabb utbyggnad av Yrkesvux.

Framtagande av nationella yrkespaket har varit viktiga för att säkerställa att yrkesutbildningarna på Komvux motsvarar kompetenskraven inom olika yrkesområde. Dessa har tagits fram av Skolverket i samråd med branschkunniga.

Regeringen har bland annat gett uppdraget till Arbetsförmedlingen att öka antalet anvisningar till reguljär utbildning.

Reformer inom Komvux och gymnasieskola

Fler reformer som berör Komvux och gymnasieskolan är på väg.

Den första är att regeringen ska gå fram med en proposition för planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Utbudet av utbildning i gymnasieskolan och den yrkesinriktade utbildningen inom Komvux ska beslutas både med hänsyn till elevernas efterfrågan och till behoven på arbetsmarknaden.

– För gymnasieskolans del är det inte mindre än en skolpolitisk revolution. För det handlar inte bara om vad individen är intresserad av, utan vilka behov som finns i arbetslivet, berättar Kristina.

För gymnasieskolans del är det inte mindre än en skolpolitisk revolution. För det handlar inte bara om vad individen är intresserad av, utan vilka behov som finns i arbetslivet.

I den kommande propositionen ser regeringen framför sig att kommunerna ska träffa samverkansavtal för planering, dimensionering och erbjudande av utbildning.

Avsikten är att individer fritt ska kunna söka eftergymnasial yrkesutbildning inom ramen för ett sådant avtal. På så vis får individer ett bredare utbildningsutbud och möjligheter att studera i en annan kommun än där de bor.

– Syftet med förslagen är att få till en mer ändamålsenlig planering och dimensionering. På så vis ska vi kunna möta arbetamarkandens behov av utbildade individer bättre, förklarar Kristina.

För att implementera reformen behövs medel till kommunerna. En förstärkning av Skolverket behövs för att arbeta fram regionala planeringsunderlag så varje kluster av kommuner har bättre siffror att utgå från för att kunna sätta en prognos för arbetsmarknaden.

Vidare behövs en permanent förstärkning till regionerna och Gotlands kommun för att finansiera samverkan kring gymnasialutbildning inom ramen för regionens regionala kompetensförsörjningsarbeten.

Ökade möjligheter till grundläggande högskolebehörighet

Regeringen planerar också att lägga fram en proposition för ökade möjligheter till grundläggande högskolebehörighet på gymnasieskolans yrkesprogram.

Syftet är att höja attraktiviteten i yrkesprogrammen igen och att fler elever och föräldrar ska se att det är ett bra val att välja ett gymnasialt yrkesprogram. Detta bidrar till att möta kompetensbristerna på den svenska arbetsmarknaden.

Regeringen satsar också stort på kombinationsutbildningar. Det handlar om att läsa yrkeskurser och SFI eller svenska som andraspråk samtidigt.

– Det är viktigt för att snabbare underlätta för utrikesföddas etablering i svenskt arbetsliv, säger Kristina.

Regeringen planerar också att gå fram med en proposition om validering. I budgeten för 2022 framgår det att det kommer bli en skyldighet för kommunerna att erbjuda inledande kartläggning och validering inom ramen för Komvux.

I budgeten för 2022 framgår det att det kommer bli en skyldighet för kommunerna att erbjuda inledande kartläggning och validering inom ramen för Komvux.

– Vad gäller valideringen har regeringen initierat en försöksverksamhet Komxux-flex. Syftet är att utveckla arbetet med validering och skapa en infrastruktur för hur man får till kartläggning till validering och vid behov en kompletterande utbildning, berättar Kristina.

Satsningar på regionernas kompetensförsörjningsarbete

I budgeten för 2022 presenterar regeringen två satsningar på regionernas kompetensförsörjningsarbete.

Det är dels nya medel för att arbeta med samverkan kring gymnasial utbildning och det andra är resurser till regionerna för att kunna utveckla effektiva regionala strukturer för validering.

I sitt slutbetänkande föreslog Valideringsdelegationen att regionerna ska få ett lagstadgat ansvar för att arbeta med kompetensförsörjningsfrågorna. Förslaget bereds inom Regeringskansliet och kan presenteras under 2022.

Den stora satsningen är äldreomsorgslyftet som handlar om att utbilda fler medarbetare. Samtidigt gör regeringen en utökad satsning på språkträning för anställda inom välfärden som saknar den språkliga kompetens som krävs för att göra jobbet med hög kvalitet.

– ­ Mycket är på väg fram inom komptensförsörjningsområdet, konstaterar Kristina.

Yrkeshögskolan fördubblas

Sedan 2014 har antalet platser till yrkeshögskolan fördubblats.

Regeringen har också infört en möjlighet att läsa kurser och kurspaket på yrkeshögskolan.

– Detta är viktigt för att yrkesverksamma ska ha ett kvalitativt urval av kurser för kompetensutveckling inom sitt yrke, säger Kristina.

YH-flex Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en försöksverksamhet för att utveckla snabbare och en mer flexibel väg till en YH-examen för individer som redan har mycket kompetens med sig.

Sveriges ska få ett av världens bästa omställningssystem

I regeringsförklaringen under hösten 2021 kallade Stefan Löfven detta för den störs frihet- och trygghetsreformen på svenska arbetsmarknad på decennier och Kristina håller med.

I regeringsförklaringen under hösten 2021 kallade Stefan Löfven detta för den störs frihet- och trygghetsreformen på svenska arbetsmarknad på decennier och Kristina håller med.

Det är ett paket av omställning där det största är ett omställnings-studiestöd. Syftet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden.

Behovet av ett omställningsstudiestöd har diskuterat länge i Sverige. Reformen kommer kosta 6–9 miljarder årligen. Det är en stor reform.

– Jag tror att detta kommer påverka utbildningsutbudet hos alla utbildningsanordnare. För vissa individer vill byta yrken och andra vill byta bransch. Individerna kommer vilja validera det som de kan och för att kunna anställas någon annanstans inom ett år, säger Kristina.

Det blir en grupp kommer ställa andra krav än de grupper som finns i dag.

Samverkansprogram: kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Samverkansprogrammet: kompetensförsörjning och livslångt lärande Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är ett gemensamt arbete där näringsliv, akademi, offentliga aktörer och det civila samhället ska utveckla innovativa lösningar på stora samhällsutmaningar.

Sedan 2020 har Samverkansprogrammet fokuserat på många olika områden och Kristina lyfter fram två av dessa:

1. Ett myndighetsuppdrag som handlar om att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Det är ett stort arbete med många involverade. Det kan leda till bättre tjänster för matchning, vägledning och validering.

2. Vinnova har valt att finansiera fyra projekt:

Det första handlar om en enklare övergång från yrkeshögskola till akademisk utbildning.

Det andra handlar om att lära om hur vi lär och att utveckla digitala metoder för livslångt lärande.

Det tredje handlar om system för att synliggöra och validera alla utbildningar och läranderesultat.

Det fjärde handlar om att Vinnova ser att myndigheter och det offentliga kan ha svårt att göra stora och innovativa projekt. De vill hjälpa till med en testarena för att innovera inom kompetensförsörjning och livslångt lärande.