Kompetensförsörjning i en föränderlig tid. Hur kommer vi stärka ur krisen?

Under krisen har stödet för korttidsarbete varit i fokus. Kompetensförsörjningen är avgörande för hur Sverige kommer stärkt ur krisen.

Kristian Seth är analyschef Tillväxtverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Analysenheten tar fram statistik, prognoser och andra kunskapsunderlag utifrån myndighetens uppdrag att främja hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag i Sverige.

Kristian berättar att omsättningen för tjänstesektorn drabbades värst av covid-19 sett i relativa tal. Det gäller branscher som hotell och restaurang, uthyrning och fastighetsservice, kultur och transport.

Vård och omsorg hade däremot en ökning.

– Pandemin har påverkat arbetsmarknaden och vi lever med konsekvenserna än i dag, säger Kristian.

Pandemin har påverkat arbetsmarknaden och vi lever med konsekvenserna än i dag.

Absoluta tal för varsel jämfört med permitteringar

Tillverkningssektorn och industrin är de i absoluta tal hårdast drabbade branscherna, både vad gäller omsättning och antal permitterade och sysselsätta.

Statistiken för antal varslade individer visar att branscher i kris både har permitterat och varslat. Däremot har olika branscher varslat och permitterat olika många individer.

Handel och tillverkning permitterade många individer, medan hotell, restaurang, transport, utbildning, kultur och bygg varslade fler individer relativt sett.

– Det är tydligt att handel och tillverkning kan ställa om snabbare eftersom de permitterade, medan andra branscher skriker efter nya medarbetare nu, berättar Kristian.

Det är tydligt att handel och tillverkning kan ställa om snabbt eftersom de permitterade.

Arbetslösheten minskar och långtidsarbetslösheten ökar

Arbetsförmedlingens siffror visar att andelen arbetslösa är lägre i september 2021, både bland ungdomar och bland arbetskraften som helhet, jämfört med samma period 2020.

– Andelen individer som är långtidsarbetslösa har dock ökat, vilket är oroväckande, säger Kristian.

I den gruppen saknar många individer gymnasieutbildning och många är utrikesfödda. Hur ska dessa komma in i sysselsättning och hur ska arbetsmarknaden för dem starta upp efter krisen?

Ökat antal lediga arbeten per arbetslös

Analysenheten har också undersökt antal lediga arbeten per arbetslös. Siffrorna tyder på att matchningsproblematiken åter ökar.

Under finanskrisen fanns det ganska få jobb att söka. Sedan har ekonomi bidragit till att det fanns fler jobb att söka. Under pandemin sjönk siffrorna åter igen, men de senaste siffrorna visar att antalet lediga jobb per arbetslös ökar. Detta trots en historiskt sett hög arbetslöshet.

– Detta indikerar att det finns en matchningsproblematik och därför är validering högst aktuellt, konstaterar Kristian.

Det finns en matchningsproblematik och därför är validering högst aktuellt.

Hitta rätt arbetskraft – ett tillväxthinder

Tillväxtverket har undersökt hur små och medelstora företag ser att tillgången på lämplig arbetskraft är ett stort tillväxthinder.

Det är tydligt att både små och medelstora menar att det är ett reellt problem, speciellt inom vissa branscher som bygg, transport och magasinering samt utvinning och tillverkning.

Företag i Norrbotten har svårast att hitta lämplig arbetskraft. Detta kan kopplas till den nyindustrialisering och etablering som sker där.

– Samverkan måste ske för att få rätt kompetens till etableringarna norröver. Det kommer kräva insatser, vidareutbildning, omställning och förutsättningar för distansarbete, säger Kristian.

Samverkan måste ske för att få fler individer att få rätt kompetens till etableringarna norröver.

Företag i Örebro och Gävleborg ser också att tillgången på lämplig arbetskraft är ett stort tillväxthinder. Södermanlands län har lättast att hitta arbetskraft enligt undersökningen.

Hinder vid rekrytering

Vad söker företag efter och vad upplever de saknas när de försöker rekrytera nya medarbetare?

– Enligt vår undersökning är det svårast att få sökanden med rätt inställning och rätt attityd. Detta följs av faktorer som yrkeserfarenhet samt för få sökanden med rätt kompetens/behörighet, vilket hänger ihop med validering, säger Kristian.

Kristian gissar att rätt attityd kanske handlar om att drivkraften saknas och att förväntningarna på arbetslivet inte stämmer överens.

Det är mindre bekymmersamt att kunna ordna bostad eller flytta till orten där tjänsten finns. Detta är inte ett stort hinder över lag, men det är ett större hinder i landsbygdskommuner.

– Det är bra och viktigt med individer i arbete, men det är inte tillräckligt. Individerna behöver i substantiell omfattning arbeta med det som de är utbildade för om det ska ske en effektiv och rationell resursallokering på arbetsmarknaden, säger Kristian.

Det är bra och viktigt med individer i arbete, men det är inte tillräckligt. Individerna behöver i substantiell omfattning arbeta med det som de är utbildade för om det ska ske en effektiv och rationell resursallokering på arbetsmarknaden.

Brister i matchningen för IT-utbildade

81 procent av männen med datautbildning har rätt utbildningsnivå på universitet och högskola för yrket och ämnesinriktningen. Deras yrke stämmer bra överens med det som de utbildade sig för.

För kvinnor är motsvarande siffra bara 69 procent. Dessutom har 16 procent av kvinnorna högre utbildningsnivå, jämfört med det som yrket kräver och de arbetar inte heller inom den inriktning de utbildat sig till.

– Samtidigt som många företag skriker efter IT-kunnig arbetskraft, har nästan en femtedel av de datautbildade kvinnorna en högre utbildningsnivå än vad yrket kräver och arbetar i tjänster som inte matchar deras utbildningsinriktning. Detta måste ordnas om vi ska klara tillväxt, skatteintäkter och ökad välfärd i Sverige. Det gäller brett i samhället då många branscher ska digitalisera och automatisera mer, konstaterar Kristian.

Kristian vet inte varför kvinnor är mer överkvalificerade. Det kanske är gamla strukturer som vilka förväntningar som finns på en tjänst, barnafödande, hur länge kvinnor och män är föräldralediga och fördelning av hemarbete.

Framtida utmaningar

Ersättningskvoten för arbetskraften är kvoten mellan befolkning i åldersgrupperna 54–64 år och 20–29 år.

I de nordligaste inlandskommunerna finns det fyra personer som ersätter fem som lämnar arbetskraften. Dessutom sker stora investeringar i norra Sverige som kommer kräva ännu mer arbetskraft framöver.

I de nordligaste inlandskommunerna finns det färre än fyra personer som ersätter fem som lämnar arbetskraften.

I Stockholm är ersättningskvoten under ett, vilket innebär att det finns fler personer i den yngre målgruppen som kan ersätta den äldre gruppen som går i pension.

De regionala utmaningarna skiljer sig åt. Det är viktigt att ta reda på vilka utmaningar som gäller för respektive region.

Arbetskraft till framtidens industri

Storstadsregioner samt orter med högskolor och universitet har en högre andel utbildade. Sverige har emellertid en industriell specialisering i hela landet, vilket innebär att kunskapskraven ökar i hela landet.

– Detta visar att det finns handel mellan regionerna och att individer specialiserar sig på olika håll, berättar Kristian.

Teknik blir billigare men det har oerhört stor betydelse att hitta individer som har rätt kompetens att hantera tekniken framöver. Det är inte bara el och energi som behövs, utan individer med rätt kompetens.

Kristian avslutar med att betona vikten av att arbeta aktivt i samverkan.

Sitt inte bara på kammaren och studera siffror som en centralbyråkrat som jag. Var aktiv och träffa kommuner, arbetsgivare och arbetstagare. Alla måste samverka och jobba ihop för att lösa utmaningarna, avslutar Kristian.