Logga
Arbetsmarknadsinsatser med ett arbetsgivarperspektiv – vad säger forskningen?

Vilken roll kan arbetsgivare ha för arbetslösa? Rapporter från bland annat Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar på positiva effekter av arbetsmarknadsinsatser där arbetsgivare tidigt involverats i planeringen.

IFAU är ett statligt forskningsinstitut. De forskar om arbetsmarknads-, utbildnings- och socialförsäkringsfrågor. IFAU:s särskilda kompetens är kvantitativa effektstudier baserade på registerdata.

Ulrika Vikman är forskare vid Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering IFAU Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Målet med arbetsmarknadsinsatser är att koppla arbetslösa till företag.

Faktorer som arbetsmarknadsläge och diskriminering kan hindra arbetslösa från att få ett arbete. Arbetsmarknadsinsatser handlar om att arbeta med individen så hen får kompetenser som gör att hen kan bli anställningsbar.

Arbetsmarknadsinsatser handlar om att arbeta med individen så hen får kompetenser som gör att hen kan bli anställningsbar.

– Inom arbetsmarknadsinsatser är företag viktiga eftersom de är motparten som individen ska matchas mot, säger Ulrika.

Tre typer av arbetsmarknadsinsatser

Den första arbetsmarknadsinsatsen är förmedlingsinsatser som handlar om att hjälpa individer att söka och få ett arbete. Det kan handla om att berätta för individen vilket jobb hen kan söka men också om hur man skriver ett CV eller personligt brev.

Forskningen säger att förmedlingsinsatser har positiva effekter för arbetslösa.

– När en arbetslös får mer hjälp att söka ett arbete, ökar chansen att hen för det första hittar arbetet och sedan får det, säger Ulrika.

Ulrikas kollegor har studerat olika typer av insatser där en hette Jobbnätet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Studien visade att extra mycket hjälp från arbetsförmedlare med många arbetsgivarkontakter gjorde att långtidsarbetslösa fick jobb snabbare.

Subventionerade anställningar

Den andra arbetsmarknadsinsatsen är subventionerade anställningar som handlar om alltifrån en kortare praktik till en riktig anställning där arbetsgivaren får en subvention från Arbetsförmedlingen.

Forskningen visar att ju närmare insatsen är ett riktigt arbete, desto mer hjälper det den arbetslöse.

– Detta kommer dock med en kostnad där undanträngningseffekter kan ske. För en annan individ som skulle ha fått tjänsten kanske inte får den, eftersom individen som får en subvention får tjänsten, berättar Ulrika.

Kan vi tänka oss att ta den ommöbleringen på en samhällsnivå, frågar sig Ulrika.

Rapporten Stockholmjobb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. handlar om subventionerade anställningar för individer som befinner sig väldigt långt från arbetsmarknaden i Stockholm.

I Stockholmsjobb blir arbetslösa försörjningsstödsmottagare och personer med svag arbetsmarknadsanknytning anställda under en begränsad tid av Stockholms kommun.

Individerna utför inget ordinarie arbete utan fokuserar på saker som förbättrar verksamheten. Det är en konstruerad offentlig anställning.

Internationellt sett har det här upplägget inte haft goda effekter, utan som bäst har det varit nolleffekter eller inlåsningseffekter. Men rapporten fastslår att Stockholmsjobb leder till minskat behov av försörjningsstöd.

Arbetsmarknadsutbildningar av kortare karaktär

Den sista arbetsmarknadsinsatsen är arbetsmarknadsutbildningar av kortare karaktär där den arbetssökanden ska få kunskaper som arbetsgivare efterfrågar.

Forskningen visar att effekterna av arbetsmarknadsutbildningar varierar över tid. Det handlar om vad individer har utbildat sig till och vilka individer som har gått utbildningarna.

Forskningen visar att effekterna av arbetsmarknadsutbildningar varierar över tid.

Ulrika berättar om ett exempel som hennes kollegor har utvärderat. Det första var en swit-utbildning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som var en datautbildning på slutet av 1990-talet.

Utbildningens mål var att samtliga deltagare som fick godkänt skulle ha arbete sex månader efter utbildnings slut.

– Utfallet blev inte riktigt så bra, utan 57 procent fick arbete inom sex månader, berättar Ulrika.

Men när datautbildningen jämfördes med Arbetsmarknadsverkets egen datautbildning framkom det att den förstnämnda utbildningen hade ett betydligt bättre resultat. Varför var det så?

Swit-utbildningen gav ett bättre resultat eftersom deltagarna hade mycket mer kontakt med arbetsgivarna genom praktik och eftersom värdföretag var kopplade till utbildningen. Dessutom hade värdföretagen behov av att anställa individer med den aktuella kompetensen.

Swit-utbildningen gav ett bättre resultat eftersom deltagarna hade mycket mer kontakt med arbetsgivarna.

Dessutom framkom det att swit-deltagarna hade bättre löner än de som hade gått Arbetsmarknadsverkets egen datautbildning och sedan fått en anställning.

Viktigt med delaktig arbetsgivare

När arbetsgivaren är delaktig i arbetsmarknadsinsatsen kan det bidra till positiva resultat.

Under krisen på 1990-talet blev arbetsmarknadsutbildningen utbyggd, eftersom detta var den främsta åtgärden för arbetslösa. Men när många individer utbildade sig samtidigt som det inte fanns tillräckligt många tjänster att söka, blev resultaten inte så bra.

I början av 2000-talet sattes mål upp som definierade att 70 procent av de som deltagit i en arbetsmarknadsutbildning ska ha arbete.

De som hade hög måluppfyllelse karaktäriserade av att arbetsgivare var delaktiga i idéstadiet och i planeringen av arbetsmarknadsutbildningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Vidare var de med i genomförandet och under praktiken.

Det var också tydligt att deltagarna som gick utbildningarna stod närmare arbetsmarknaden. Många hade redan en fot inne på arbetsmarknaden genom en timanställning eller en deltidsanställning.

– Sammanfattningsvis är det viktigt att insatser inom arbetsmarknadsutbildningar är efterfrågestyrda. Men också vem som ska få del av utbildningen och vem ska stå för kostnaden, säger Ulrika.

Arbetsmarknadsetablering av nyanlända lågutbildade flyktingar

Den här arbetsmarknadsinsatsen genomfördes i Göteborg i ett samarbete mellan kommunen, den kommunala bostadskoncernen AB Framtiden och Arbetsförmedlingen.

Målgruppen var nyanlända lågutbildade flyktingar och det enda kravet var att de inte skulle ha en gymnasieutbildning.

Målgruppen var nyanlända lågutbildade flyktingar och det enda kravet var att de inte skulle ha en gymnasieutbildning.

70 individer fick erbjudande om att delta i arbetsmarknadsinsatsen. När dessa 70 individer fick information om insatsen i april 2017 sa 44 att de ville delta.

Sedan började deltagarna i en intensiv utbildningsperiod.

Insatsen bestod av tre huvudsakliga komponenter:

  1. Intensiv språkundervisning genom SFI och yrkessvenska
  2. Arbetspraktik med handledare
  3. Matchning till arbetsplats eller utbildning

Vidare fick deltagarna kurser inom matematik, IT samt service och bemötande.

Två saker är särskilt utmärkande för insatsen: För det första är intensiteten i aktiviteterna genomgående mycket hög. För det andra har efterfrågesidan på arbetsmarknaden varit involverad i utformandet och genomförandet av insatsen.

Resultaten visar att över 30 procent hade fått en sysselsättning. Detta kan jämföras med 10–20 procent på jämförelsegruppen som inte deltog i insatsen.

Ulrika tror att samverkan mellan aktörerna bidrog till det goda resultatet.

Ulrika tror att samverkan mellan aktörerna bidrog till det goda resultatet.

Forskningen visar att arbetsmarknadsinsatser fungerar bättre med nära koppling till arbetsgivare. Samtidigt förändras arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingens roll.

Det har också gjorts korrespondensstudier med fiktiva ansökningsbrev till tjänster där forskarna bara ändrat namn eller egenskaper hos de ansökanden. Det är tydligt att individer som är utrikesfödda har mycket lägre sannolikhet att bli erbjuden en tjänst.

Nyligen gjordes studien “Gigekonomin som dörröppnare” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som var en studie på gig-tjänster. Studien visade att svarssekvensen ökade för de som hade svenskklingande namn, jämfört med de som hade utrikesfödda namn.

Ulrika avslutar med att skicka med deltagarna frågan:

– Kompetensförsörjning kan vara att tänka på vad som krävs för att arbeta på ert företag. Kan ni erbjuda arbetslösa den kompetensen, säger Ulrika.

Mejla oss

 

Ring oss

Växel: 08-452 77 00
Servicetelefon: 08-452 75 20

Hitta hit

Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm

 

Följ oss!