.svg)
Sobona har utvecklat en modell för att kan underlätta lärande på arbetsplatsen genom introduktion, språkutveckling, yrkesprofilering och validering.
Yrkesprofilerna ligger som grund för validering. De är också ett verktyg för fortlöpande kompetensutveckling och lärande på arbetsplatsen. I yrkesprofilerna gömmer sig även yrkesspråket.
En yrkesprofil tydliggör vad som behövs och krävs i form av kunskaper och färdigheter inom ett yrke eller ett yrkesområde. Vad individer behöver kunna i en specifik yrkesroll Yrkesprofiler är uppbyggda av ett antal moduler som fördelas ämnesvis i form av läranderesultat och bedömningskriterier och summan av modulerna skapar en yrkesprofil.
Yrkesprofilerna är nationellt förankrade
Yrkesprofilerna är nationellt förankrade och överenskomna av berörda parter och företag inom branschen. Yrkesprofilerna ligger som grund för validering. De är också ett verktyg för fortlöpande kompetensutveckling och lärande på arbetsplatsen.
Under 2021 kompletteras Sobonas egenutvecklade digitala språkstöd språkparlören, som bygger på de två yrkesprofilerna, med innehåll för fastighetsbranschen.
Jörgen Bergvall är metod- och kvalitetsansvarig på Nordiskt Valideringsforum och han menar att yrkesprofilering är viktigt. För Sverige har både arbetskraftsbrist och arbetslöshet samtidigt. Dessutom kan de snabba förändringarna på arbetsmarknaden leda till yrkeslöshet för många.
Sverige har både arbetskraftsbrist och arbetslöshet samtidigt.
– Vi vet att skolan inte kommer klara utmaningarna inom kompetensförsörjning ensam. Andra aktörer som arbetsgivare måste arbeta med detta ännu mer, konstaterar Jörgen.
Lärandet på arbetsplatsen behöver öka
Det är tydligt att lärandet på arbetsplatsen behöver ökas och stärkas på ett kvalitetssäkrat sätt. Där passar yrkesprofiler bra in. Men de passar också in utifrån kommunikation mot omvärlden, mot utbildningsväsendet och för att göra bättre rekryteringar.
Dessutom råder en ganska stor okunskap om olika typer av yrken och vad de innebär och kräver. Det kan vara gamla eller direkt felaktiga bilder av ett yrke, eller så har man ingen bild alls. Detta i sin tur leder till att individer inte ens tänker på de yrkena.
– Därför har Sobona, medlemsföretag och andra aktörer utvecklat två nationella yrkesprofiler för fastighetsbranschen som visar vad individer behöver kunna för att arbeta inom de yrkesrollerna, berättar Jörgen.
Många vinster med yrkesprofiler
Yrkesprofiler kan användas till att kartlägga och/eller identifiera kompetensbehov hos befintliga medarbetare eller praktikanter. Genom att koppla på validering på en yrkesprofil kan en individ få ett kvitto på sin befintliga kompetens. Vidare kan de möjliggöra komptensförflyttning inom företaget.
En annan tydlig vinst är att de kan underlätta introduktion av nyanställda medarbetare. Ett medel för att planera bättre och ha bättre check-points. Det går även att bygga trappsteg in i branschen och sen använda yrkesprofilen till vidare utbildning eller validering på en högre nivå.
Yrkesprofiler kan möjliggöra skapande och utvecklande av utbildningar, både interna specialanpassade utbildningar och externa utbildningar. Dessutom kan ett företag bli tydligare och mer attraktivt mot omvärlden vid rekrytering genom yrkesprofiler.
Yrkesprofiler kan möjliggöra skapande och utvecklande av utbildningar, både interna specialanpassade utbildningar och externa utbildningar.
– Det finns många vinster med yrkesprofiler, men de löser inte alla utmaningar inom kompetensförsörjning, förklarar Jörgen.
Ingen vet vad covid-19 innebär för kompetensförsörjningen på en längre sikt. Det råder arbetskraftsbrist och arbetslöshet och den snabba tekniska utvecklingen gör att branscher och företag måste se över sina yrkesprofiler med jämna mellanrum, så de är anpassade till verkligheten.
– Men jag ser framför allt hur viktiga yrkesprofilerna är för individens egen komptensförflyttning, kopplat till det livslånga lärandet. Men de är också viktiga för komptensförflyttning av individer inom ett företag eller mellan branscher, säger Jörgen.
Just vid överföringsbara kompetenser kan yrkesprofiler bidra mycket. De visar också på lärande på arbetsplatsen samt betydelsen av språk och kultur, framför allt kopplat till arbetsliv och arbetsplatser.
Jörgen, vilka vinster ser du med yrkesprofilering och validering för fastighetsbranschen?
– Det finns stora vinster för fastighetsbranschen, men tar branschen verkligen chansen? Nej, inte i den utsträckning som jag skulle vilja. Men det kanske börjar sätta sig nu och jag hoppas vi får se action under det kommande året, säger Jörgen.
Yrkesspråket utvecklas bäst på jobbet
Olga Orrit är språkvetare. Hon berättar att forskning visar att språk alltid kan utvecklas och att yrkesspråket utvecklas bäst på jobbet, men inte under vilka omständigheter som helst.
Det är viktigt att den som ska lära sig yrkesspråket kan använda språket tillsammans med individer som redan behärskar det. Detta ska ske i en trygg miljö för då kan språkutvecklingen verkligen ta fart.
– Skolan räcker inte för att nå språkbehärskning. Omgivningens bemötande spelar en stor roll, framför allt i vuxen ålder, förklarar Olga.
Skolan räcker inte för att nå språkbehärskning. Omgivningens bemötande spelar en stor roll.
Olga fick tidigare i uppdrag av Sobona att se vilka strategier som deltagarna på Renovas jobbspår använde för att lära sig svenska. Resultatet blev i sin tur underlag för Sobonas språkparlör.
Deltagarna sa att de använde bilder och digitala verktyg där de översatte hela meningar. En utmaning var att ett ord kanske inte ens existerade i individens hemland, så bilder var viktiga.
– Deltagarna i jobbspåret ställde frågor till sina handledare när de misstänkte att översättningarna inte stämde. Och de kollade framför allt upp slangord och svordomar, eftersom de hörde de orden oftast. De trodde att de orden var viktigast att lära sig, förklarar Olga.
“Det går bra att ta kaffe”
Handledarna upplevde att den sociala biten med språkutveckling var svårast, som fikasnacket på rasten. En mening som “det går bra att ta kaffe”, uppfattades av deltagarna som att det var okej att ta kaffe bara när handledaren sa det.
Olga frågade deltagarna och handledarna hur mycket de pratade på arbetsplatsen. Handledarna sa att de pratade väldigt mycket och deltagarna sa att de bara pratade när de blev tilltalade.
– Jag märkte att språkutveckling på arbetsplatsen kan stöttas med digitala verktyg. Och vi behöver prata med varandra i en kultur där den som inte behärskar språket vågar ställa frågor och att det är okej att ha fel, säger Olga.
Jag märkte att språkutveckling på arbetsplatsen kan stöttas med digitala verktyg.
Utifrån slutsatserna av Olgas arbete har Sobona utvecklat en språkparlör på åtta språk. Under 2021 kommer den breddas för sex nya branscher. Språkparlören innehåller språkkontrakt, korta filmer till handledare och praktikanter samt en ordlista med ord och meningar.
Stöd för språkutveckling på arbetsplatsen ska vara lika naturligt som att stödja vilken kompetens som helst. För språk är en kompetens; ingen egenskap. Språket kan alltid utvecklas.
Språk är en kompetens; ingen egenskap.
Sobona och Vård- och Omsorgscollege
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har utvecklat handboken i välkommande svenska Språket på jobbet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Vidare har Vård- och Omsorgscollege tagit fram en guide för ett språkutvecklande arbetssätt och driver podcasten Språket på jobbet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Vad var svårast för dig när du skulle lära dig svenska Olga?
– Alla referenser var svårast, men orden hade jag lätt att lära mig. Jag hade inte svårt att lära mig svenska, men jag lär mig svenska fortfarande, säger Olga.
Relaterade artiklar
