Nordiskt Valideringsforum - så här fungerar validering i praktiken

Validering ger nytta för individer, arbetsgivare, utbildningsanordnare och samhället i stort. Det blir möjligt att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv, både nationellt och internationellt.

För att kunna validera behövs en metod. Sobonas samarbetspartner Nordiskt Valideringsforum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. använder OCN-metoden. Den linjerar mot SeQF och Nordiskt Valideringsforum har använt metoden i över 15 år. Sen starten har de gjort över 20 000 valideringar i Sverige.

Henrietta Finnborg Bengtson är utvecklare på Nordiskt Valideringsforum. Hon berättar:

– Validering sparar tid och man tjänar mer än vad det kostar. Arbetsgivarna som jobbar med validering är lyckliga för de kan få befintliga medarbetare att göra rätt saker på jobbet. Dessutom blir introduktionen av nya medarbetare och praktikanter både snabbare och smartare.

Så här görs validering i praktiken

Allt utgår från en färdig bedömningsplan utifrån kraven i yrkesprofilen. Bedömningsplanen innehåller frågor, övningar och checklistor. Under processen arbetar alltid bedömaren och deltagaren tillsammans.

Ofta börjar deltagaren med en självskattning av yrkeskunskaperna. En handlingsplan skapas tillsammans med bedömaren.

Sedan följer bevisinsamling och bedömning där deltagaren synliggör sina kunskaper, färdigheter och kompetenser. Detta sker genom att deltagaren utför uppgifter och svarar på frågor. Under tiden ger bedömaren stöd och återkopplar om kompletteringar behövs. Det är viktigt att det får gå en tid från lärande till bevisinsamling så individen har en rimlig chans att lära sig.

När bedömaren och deltagaren är färdiga med bevisinsamlingen granskas dokumentationen av såväl interna som externa kvalitetssäkrare. I slutändan får individen ett kompetensbevis som innehåller tydliga beskrivningar av deltagarens kompetens utifrån de moduler och läranderesultat som ingår i yrkesprofilen.

Fördelar med validering

En stor fördel med validering är att lärandet på arbetsplatsen blir tydligt och att individen enkelt kan få ett erkännande för kunskaper, kompetenser och färdigheter.

– Dessutom kan valideringen utvecklas. Processen är uppbyggd så vi kan ta emot input och förslag på justeringar regelbundet, menar Henrietta.

Kompetensbeviset förklarar sakligt vad individen kan. Dessutom kan det motivera individen att läsa vidare eftersom det tydliggör vilka baskunskaper som hen har.

– Individen kan använda kompetensbeviset i sitt CV. Hen kanske också vill söka vidare till exempelvis konservator eller någon annan specialistutbildning, menar Henrietta.

Vad krävs av organisationen för att kunna validera?

Det är viktigt att få stöd från ledningen och tid för internt handledarskap. Deltagarna ska valideras i en lärande miljö och få möjlighet att lära sig.

– Det är viktigt att det finns minst två OCN-bedömare så de kan hjälpas åt om det uppstår funderingar eller frånvaro, berättar Henrietta.

Utbildning till OCN-bedömare

För att kunna validera behöver någon inom organisationen utbildas till bedömare. Utbildningen är fyra digitala halvdagar där processen kring validering gås igenom. Utbildningen tar tre veckor.

Men vem passar som bedömare? Det kan vara arbetsledare, handledare, projektledare, någon som jobbar med HR. Individen behöver ha ett intresse i att stötta medarbetare i lärandeprocessen. Vidare ska hen kunna ge feedback och driva uppföljningssamtal.

Det är också nödvändigt att kunna hantera ett IT-verktyg samt ha kunskap och kännedom om yrkesområdet.