Logga
Validering är en viktig del i den strategiska kompetensförsörjningen

Validering handlar om att identifiera, synliggöra och ge erkännande för kunnande som en individ har. Men handlar också om att resultatet från valideringen ska komma till nytta och ha ett värde för både individen och arbetsgivare över hela Sverige.

Validering linjerar med lärlingsutbildningar, vilket har nytta för både individ, arbetsgivare och bransch.

Björn Dufva Hellsten har arbetat på Validering Väst Länk till annan webbplats. i många år. Han är ett expertstöd i Valideringsdelegationen Länk till annan webbplats. och ett expertstöd i BOSS Länk till annan webbplats..

Vidare har Björn varit ett aktivt stöd i Sobonas utvecklingsarbete inom branschvalidering Länk till annan webbplats..

Lotta Naglitsch har varit Sveriges representant på EU-nivå för lärlingsutbildningar. Hon har tidigare arbetat som rektor och som föreståndare vid Skolverket Länk till annan webbplats..

Numera arbetar Lotta inom det egna konsultföretaget Lärlingsutvecklarna Länk till annan webbplats. och på Validering Väst.

Intervju med Björn Dufva Hellsten och Lotta Naglitsch

Berätta mer om Validering Väst och Valideringsdelegationen

– Validering Väst har uppdrag från Västra Götalandsregionen (VGR) Länk till annan webbplats. att vara en stödstruktur för validering. Vi ska skapa förutsättningar för fler valideringar med bra kvalité, berättar Björn.

Björn har varit ett expertstöd i Valideringsdelegationen Länk till annan webbplats. för att skapa strukturer för validering på nationell och regional nivå. Delegationen utvecklade en nationell strategi för validering Länk till annan webbplats. som blev något av en bibel.

Vidare arbetade delegationen med frågor inom universitet och högskola och tog fram betänkandet “Validering inom högskolan Länk till annan webbplats.”.

Dessutom togs en vägledning Länk till annan webbplats. fram till regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Vägledningen ger handfasta råd om hur man går från ord till handling för att utveckla regional samverkan om validering.

Detta arbete drivs bland annat vidare inom ramen för Valideringslyftet.

Avslutningsvis sammanfattas Valideringsdelegationen samlade arbete i slutbetänkandet “SOU 2019:69 Validering – för kompetensförsörjning och livslångt lärande Länk till annan webbplats.”.

Men vad är validering?

Björn förklarar att validering handlar om att synliggöra och ge ett erkännande till kunnande som en individ har.

– Men det är så många begrepp – validering, branschvalidering, bedömning med mera. Jag förstår att detta kan vara förvirrande för en arbetsgivare, säger Björn.

Det som skiljer validering inom det formella utbildningssystemet från branschvalidering är att det är branscherna som bestämmer inom det sistnämnda.

Det som skiljer validering inom det formella utbildningssystemet från branschvalidering är att det är branscherna som bestämmer inom det sistnämnda.

Om en individ ska få ett yrkesbevis har branschen satt upp de kompetenskrav som ligger som grund för yrkesbeviset.

Lotta förklarar att validering ofta fungerar riktigt bra när en individ går som lärling. En individ som har ett tidigare kunnande med sig kan många gånger arbeta med flexibla upplägg, vilket linjerar med en lärlingsutbildning.

Strategisk kompetensförsörjning som helhet

Björn säger att arbetsgivare bör fokusera på strategisk kompetensförsörjning som helhet.

– Bryt inte ut validering från helheten; jobba med validering som en del i kompetensförsörjningen, rekommenderar Björn.

Bryt inte ut validering från helheten; jobba med validering som en del i kompetensförsörjningen.

Björn tycker att Sobona har byggt en bra modell för branschvalidering med stöd av OCN-metoden Länk till annan webbplats.. Det är viktigt att det finns en struktur att luta sig emot och att det finns ett system för kvalitetssäkring.

Kan du berätta mer om skillnaderna på validering inom det formella utbildningsystemet och branschvalidering?

– Validering inom ramen för det formella utbildningssystemet utgår från kursplaner. Branschvalidering utgår från branschernas kompetensstandarder, förklarar Björn

Björn menar att sannolikheten därför är större att beskrivningarna av de olika yrkesrollerna hamnar närmare de faktiska behoven.

Expertstöd i BOSS

Björn förklarar att Valideringslyftet ska stödja regionerna i skapandet av regionala strukturer för validering och även konkreta handlingsplaner. Samtliga av Sveriges 21 regioner är med i arbetet.

– Valideringslyftet är startskottet till en riktig interregional samverkan för validering, säger Björn.

Valideringslyftet är startskottet till en riktig interregional samverkan för validering.

Björn berättar att stödstrukturen består av olika typer av aktiviteter som till exempel att sätta upp ett robust nätverk eller att få in validering i agendan i redan befintliga strukturer.

Det kan också handla om att starta upp samverkan med en nationell bransch och ta en roll för att exempelvis delfinansiera eller stötta med kompetens.

– Det är viktigt att få stödstrukturen fungera som en katalysator och få det att fungera långsiktigt, fastslår Björn.

Björn säger att det är viktigt att ha ett helhetstänk för att skapa en brygga mellan arbetsgivare, kommun, myndigheter och utbildningsanordnare när det handlar om kompetensförsörjning.

Lotta flikar in att samverkan måste vara robust och hålla över tid. Alla parter måste vara överens om varför de ska samverka.

– När samverkan fungerar ser alla värdet av det och arbetar tillsammans, utan att en enskild part behöver ta ansvar för att driva det framåt, säger Lotta.

När samverkan fungerar ser alla värdet av det och arbetar tillsammans.

Lärlingsutbildningar i det formella utbildningsväsendet

En gymnasial lärlingsutbildning är uppdelad så en övervägande del av utbildningen genomförs på en eller flera arbetsplatser och resterande tiden är i skolan.

På så vis varvas teori och praktik på ett naturligt sätt genom hela utbildningen.

Lärlingsutbildningar bidrar till att integrera arbetsplatsen i det formella utbildningsväsendet.

Jag vill att skola och arbetsliv ska närma sig varandra. Lärandet på arbetsplatsen är viktigt; vi lär oss på arbetet i skarpt läge. Du kan bygga ett hus i skolan eller bygga ett hus på en arbetsplats med en lärare, säger Lotta.

Jag vill att skola och arbetsliv ska närma sig varandra. Lärandet på arbetsplatsen är viktigt.

NSVA-1

– I Sverige tänker vi många gånger väldigt traditionellt. Först går i skola och sedan arbetar vi, säger Lotta.

Men att vara lärling är att arbeta och utbilda sig samtidigt. Lotta menar att lärlingsutbildningar är den bästa lösningen - att vara halva tiden i skolan och halva tiden på arbetsplatsen.

Hur ser du på kopplingen mellan validering och lokala jobbspår?

– När de lokala jobbspåren Länk till annan webbplats. fungerar är det helt fantastiskt. En individ kan gå från ingenting till att lysa upp och känna stolthet, säger Björn.

I dag har många arbetsgivare svårt att få tag på individer med rätt kunnande. Tack vare validering som fokuserar på formativt lärande kan arbetsgivarna säkerställa att individerna har ett visst kunnande.

Detta är oerhört positivt för alla parter.

Hur viktigt är det att synliggöra lärandet som sker på arbetsplatsen?

– Detta är oerhört viktigt. Och utifrån ett skolperspektiv måste det finnas en trepartssamverkan mellan yrkeselev, yrkeslärare och handledare, säger Lotta.

En lärlingslärare har en annan typ av lärartjänst, om man jämför med en vanlig lärare. Yrkesläraren har inte individen i en skolbänk framför sig.

Yrkesläraren har inte individen i en skolbänk framför sig.

Dessutom sker alltmer utbildning i digitala former, vilket kan innebära att eleven filmar eller beskriver det som hen gör.

Digitala verktyg inom utbildning utvecklas snabbt och dessa kan stödja lärandet som sker någon annanstans, än det som sker framför lärarens ögon.

Lotta säger att det kommer bli ännu mer viktigt att anpassa utbildningarna utifrån arbetsgivarnas behov i framtiden.

– Dessutom stämmer Sobonas branschvalideringsmodell Länk till annan webbplats. överens med upplägget på lärlingsutbildningen; modellen visar vad en individ förväntas kunna på arbetet, säger Lotta.

Yrkesbevis för individ, arbetsgivare och bransch

Ett yrkesbevis är ett bevis som en individ erhållit via validering eller genom utbildning. Detta visar att individen har den kompetens som beskrivs i en komptensstandard.

– Yrkesbeviset kan ha ett stort värde för individen, eftersom det visar vad hen faktiskt kan. Men det får ett större nationellt värde om arbetsmarknaden och branscherna står bakom användandet av yrkesbevis till 100 procent, menar Björn.

Yrkesbeviset kan ha ett stort värde för individen, eftersom det visar vad hen faktiskt kan.

Lotta säger att företagen måste göra yrkesbevisen mer kända inom sina respektive branscher. Yrkesbevisen ska efterfrågas och vara ett kvalitetsmärke.

Om projektet Yrkestrainee

Projektet som heter Yrkestrainee – Lärlingsutbildning med möjlighet till validering samt anställning under utbildningstiden Länk till annan webbplats. och det är en treårig pilot inom Västra Götalandsregionen (VGR).

Syftet är att testa en variant som liknar YH-Flex Länk till annan webbplats. där man arbetar utifrån branschernas kompetensstandarder, yrkesbevis eller jobbspår och formar kurspaket inom Komvux att använda i en pilot inom VGR.

Kontakt mig gärna vid frågor

Conny Larsson
Projektledare för inkluderande kompetensförsörjning

Fler case

Mejla oss

 

Ring oss

Växel: 08-452 77 00
Servicetelefon: 08-452 75 20

Hitta hit

Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm

 

Följ oss!