.svg)
Ordlista om kollektivavtal
Det används många olika begrepp under avtalsrörelsen och det är inte alltid lätt att veta vad de betyder. Den här ordlistan hjälper dig reda ut vad alla begrepp innebär.
Ett lönesystem där ersättningen beror på resultat.
Att avbryta en förhandling för att fortsätta den senare.
Pensionsavtalen som Sobona tecknar tillsammans med SKR.
När staten med hjälp av lagstiftning utvidgar ett gällande kollektivavtal till att gälla för hela branschen.
De villkor som gäller arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat utöver lönen.
Arbetsfred råder när parterna har gällande kollektivavtal och därför är förbjudna att ta till stridsåtgärder. Se fredsplikt.
De avgifter, utöver lön, som enligt lag betalas av arbetsgivaren för varje anställd person.
Lön och andra kostnader som hör till anställningen och som utöver bruttolön vanligtvis innefattar arbetsgivaravgifter, pension och försäkring.
Rätten att som arbetsgivare leda och fördela arbetet.
Parterna är arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden.
De lagar för arbetsmarknaden som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Ett konto där arbetstidsförkortning, ATK, samlas och beräknas enligt vissa avtal. Tiden kan sedan tas ut i ledighet eller pengar.
Fackens och arbetsgivarnas krav under förhandlingarna.
Det tillstånd som råder när ett avtal har löpt ut utan att berörda parter har enats om ett nytt avtal. Då råder inte längre fredsplikt.
Den tidsperiod då kollektivavtalet gäller.
En förhandlingsprocess för att träffa kollektivavtal om löner och arbetsvillkor mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund.
En turordningslista som gör avsteg från lagen om anställningsskydd, LAS, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Dessa är lokalt förhandlade.
En kollektivavtalad lägsta semesterlön per dag.
En stridsåtgärd där vanligtvis ett fackförbund vill förhindra arbete på ett företag eller en arbetsplats genom att t.ex. blocka inhyrning av arbetskraft, övertidsarbete eller anställning av vikarier. Åtgärden kan även riktas mot leveranser eller innebära fysisk blockad med strejkvakter.
Lön före skatt för den anställde.
Lön- och villkorsavtal som tecknas i sex av Sobonas branscher.
En förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på central och nationell nivå.
När löneökningarnas storlek och ibland även löneökningarnas fördelning förhandlas fram av fack och arbetsgivarorganisationer på en nationell nivå.
Centralorganisation, huvudorganisation
En organisation, där fackförbund eller arbetsgivarorganisationer är medlemmar, som tillvaratar förbundsgemensamma intressen.
En värdesänkning av en valuta i förhållande till andra valutor.
Den inkomst som den anställde har kvar efter skatt.
Den del av lagstiftningen om arbetsmarknaden som är förhandlingsbar och där fack och arbetsgivare kan komma överens om regleringen av en arbetsrättslig fråga.
Medlemsorganisation för arbetstagare, som driver arbetstagarnas intressefrågor gentemot arbetsgivarorganisationerna eller det berörda företaget.
Plikt att avstå stridsåtgärder. Kollektivavtalet syftar till arbetsfred och fredsplikt inträder när ett nytt kollektivavtal har tecknats. Då är det förbjudet att vidta stridsåtgärder. Undantaget är sympatiåtgärder (sympatistrejk eller sympatilockout) som enligt dagens lagstiftning kan genomföras trots att ett gällande kollektivavtal medför fredsplikt.
Ett kollektivavtal som är rikstäckande.
En överläggning mellan flera parter.
Det avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, exempelvis när de ska börja och hur medlare ska kopplas in.
En löneutfyllnad reglerad i kollektivavtal och utbetalas till föräldraledig.
En total strejk som omfattar hela eller en stor del av arbetsmarknaden.
En avtalad löneökning som är lika för alla. Denna påverkas inte av exempelvis kompetens eller prestation.
De avtal som reglerar hur förhandlingar ska gå till och hur avtal ska slutas mellan parter inom en arbetsmarknadssektor.
Ett hängavtal träffas mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation (fackförbund) där arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa branschens förbundsavtal. Detta “hängs på” ett annat avtal.
Lön- och villkorsavtal som tecknas i de branscher som Sobonas tecknar avtal tillsammans med SKR i.
En avtalad löneökning som garanteras varje enskild individ inom ett avtalsområde.
Då lönen sätts utifrån den enskilde individens ansvar och prestation samt verksamhetens behov.
En möjlighet att påverka lönen genom exempelvis vidareutbildning eller ett ökat ansvar.
Den lön som den anställde börjar sin anställning med och som sedan kan utvecklas med ökad erfarenhet, utvecklad kompetens etc. Ingångslönen är ibland identisk med lägstalön eller minimilön som anger avtalens lägsta lönenivåer.
En statlig myndighet som gör prognoser om samhällsekonomins utveckling samt förutsättningarna för lönebildningen.
En tilläggsbestämmelse alternativt undantag i ett avtal.
En skriftlig överenskommelse om anställningsvillkor mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund.
Omställningsavtalet som Sobona tecknar tillsammans med SKR.
När en eller flera parter på arbetsmarknaden vidtar stridsåtgärder för att på så sätt driva igenom sina krav.
Förlorade arbetsdagar till följd av konflikt.
När en arbetsgivare lockoutar arbetstagare som inte är uttagna i konflikt men som till följd av arbetstagarsidans stridsåtgärder inte kan utföra sitt arbete.
Reglerar bland annat uppsägningstider, löner under uppsägningstiden, giltigheten av uppsägningar, tidsbegränsade anställningar och företrädesrätt vid återanställning.
En stridsåtgärd som innebär att arbetstagare utestängs från arbetsplatsen. Det är arbetsgivarnas motvapen till strejk, men som sällan används eftersom utebliven verksamhet eller produktion skadar arbetsgivaren.
Lönebildningen utgår från den enskilda arbetsgivaren, som har möjlighet att koppla lönesättningen till medarbetares arbetsuppgifter, ansvar och prestation och till arbetsgivarens verksamhet.
Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på en enskild arbetsplats.
Fackligt krav på högre avtalade löneökningar till avtalsområden där det finns medarbetare med lägre bruttolön än ett visst belopp.
Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Ramarna kan bestå av kollektivavtal och/eller marknadslönestatistik samt arbetsgivarens eventuella belöningssystem.
Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger.
Det kollektivavtal inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn, industrin, som fungerar som en norm för hur höga löneökningarna får bli i de övriga avtalen.
Policy som klargör sambandet mellan arbetsgivarens verksamhetsidé/affärsidé, mål och framgångsfaktorer och den enskilda medarbetarens lön genom att tydliggöra principer och kriterier för lönesättningen.
Ett uppföljande och framåtsyftande samtal mellan chef och medarbetare om lön och prestation.
Utveckling där lönerna stiger som en följd av ökade priser samtidigt som priserna ökar till följd av ökade löner. Leder till inflation.
Skillnaden i lön mellan olika grupper/individer inom en yrkesgrupp, hos en arbetsgivare eller på arbetsmarknaden.
Hur lönen sätts. Dels vid nyanställning och dels vid löneöversyn.
Skillnaden mellan individers ingångslön och framtida lön beroende på exempelvis ökad skicklighet.
En del av lönen byts mot en förmån, till exempel pension.
Översyn av lönerna på en arbetsplats utifrån ett centralt lönekollektivavtal.
lagen om medbestämmande i arbetslivet, reglerar bland annat i vilken utsträckning parterna kan vidta stridsåtgärder.
Gemensamt avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.
Försök att ena parter som inte kommer överens. Frivillig medling innebär att parterna själva ber om hjälp. Tvångsmedling innebär att medlare går in på eget initiativ om de bedömer att det annars kan bli konflikt.
En statlig myndighet som ska medla i arbetstvister och utse medlare. MI ska också arbeta för att lönebildningen fungerar väl och ansvarar för lönestatistik.
Den lägsta lön som enligt ett kollektivavtal kan betalas ut till en arbetstagare. Sverige har till skillnad från de flesta andra länder inga lagstadgade minimilöner.
Nivån på kostnadsökningar som i en avtalsrörelse sätts av parterna inom den mest konkurrensutsatta sektorn, industrin, och som fungerar som riktmärke för samtliga sektorer på arbetsmarknaden.
Den lön den anställde får ut efter skatt.
Så mycket lönerna ökar utan hänsyn till inflationen.
Innebär att arbetsgivarsidan lockoutar arbetstagare som inte är direkt eller indirekt berörda av en strejk. Mycket ovanlig stridsåtgärd.
En stridsåtgärd som vidtas trots att det finns ett gällande kollektivavtal och fredsplikt råder.
Avtal om vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.
Medlare inom Industriavtalet som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut.
Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer och fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat kollektivavtalsförhandlingarna.
Kallas ibland den summa pengar som avtalet anger för löneökningar och som sedan ska fördelas. Används på både central och lokal nivå.
En tvist mellan två parter där stridsåtgärd används som påtryckning för att träffa ett avtal mellan parterna.
Förlängning av avtal.
Innebär att stridsåtgärder och dess skadeverkningar ska stå i rimlig proportion till konfliktens syfte och omfattning.
Lön justerad för inflationen.
När lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får förstärkt köpkraft.
Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.
Den avtalade nya lönenivå gäller ofta bakåt i tiden från det gamla avtalets utlöpningsdatum. Löneökningen för tiden som har gått betalas då ut som en retroaktiv lön.
Rikstäckande kollektivavtal.
En del av lönen som ofta är kopplat till den enskilde medarbetarens, gruppens eller företagets prestation eller resultat eller till ersättningar som relaterar till när medarbetaren utfört arbetet, som till exempel skifttillägg och ersättning för så kallad obekväm arbetstid. Denna del av lönen kan variera kraftigt från månad till månad.
En konflikt till stöd för en part på arbetsmarknaden som har den direkta konflikten, primärkonflikten. Kallas också för sympatiåtgärd.
Avtal där parterna inte har angett storleken på individuella löneökningar.
Lagstadgade avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift. Kallas även arbetsgivaravgifter.
Innebär att arbetsgivaren lockoutar de arbetstagare som facket har tagit ut i konflikt. Det är en neutraliseringsåtgärd som kan vidtas av arbetsgivaren då facket har varslat om stridsåtgärder och innebär ingen upptrappning av konflikten, men ger arbetsgivaren möjlighet till kontroll över konfliktprocessen.
När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga att förhandlingarna avbryts i oenighet.
När arbetstagare vägrar att arbeta. Strejkrätten regleras i MBL. Motsvarande stridsåtgärd från arbetsgivarnas sida kallas lockout.
Åtgärder som arbetsmarknadens parter kan ta till för att driva igenom krav under perioden när de förhandlar om nya löneavtal.
Tvingande bestämmelser i centrala avtal som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens.
Innebär att en arbetsgivarorganisation genomför en lockout för att stödja andra arbetsgivare i en pågående konflikt. Åtgärden är ovanlig.
Innebär att ett fackförbund genomför en strejk för att stödja andra fackförbund i en pågående konflikt, även om konflikten inte berör det egna förbundet eller arbetsgivarparten. Ett fackförbund kan också ta ut medlemmar i sympatistrejk på ett avtalsområde som inte berörs av förhandlingarna.
En anställning som innebär att anställningsavtalet råder tills vidare, det vill säga att anställningen inte har något slutdatum. Kallas ibland fast anställning.
Regler i lagen om anställningsskydd, LAS, som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut.
Ett meddelande om att en åtgärd, exempelvis stridsåtgärd, kommer att vidtas.
En visstidsanställning där den som vikarierar ersätter en ordinarie anställd som av någon anledning är frånvarande.
En strejk som inte har godkänts av arbetstagarnas fackförbund. Detta är olagligt för arbetstagare som ingår i ett fackförbund.
En tidsbegränsadanställning som upphör ett bestämt datum, till skillnad från tillsvidareanställningen. I lagen om anställningsskydd, LAS, finns tre typer av tidsbegränsade anställningar: särskild visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning.
Avtalskrav, det vill säga de önskemål som parterna har i en avtalsförhandling.